FFC: Det inkomstrelaterade skyddet borde utvidgas till att gälla alla löntagare

I fjol hörde drygt 1,9 miljoner löntagare, alltså största delen av arbetskraften, till någon av de finländska arbetslöshetskassorna. Under coronavåren skedde ändå en betydande förändring: en anmärkningsvärd del av de permitterade blev utanför det inkomstrelaterade skyddet. Största delen av dem hade uppfyllt arbetsvillkoret som krävs för att få rätt till dagpenning, men de hörde inte till en arbetslöshetskassa (på finska). 

– En orsak till att vissa inte hör till en arbetslöshetskassa kan vara att löneinkomsterna för många inom till exempel service- och transportbranscherna är små. Då har alla inte velat ha extra utgifter, så att säga. Den inkomstrelaterade dagpenningen kan också bli så liten, att den inte är mycket större än grunddagpenningen och bostadsbidraget. Å andra sidan kan det vara osäkert om personer som jobbar deltid lyckas uppfylla arbetsvillkoret, säger Saana Siekkinen.

– Personer som snuttjobbar har kanske litat på att det alltid dyker upp fler uppdrag. Sedan finns det också de som inte har känt till arbetslöshetskassorna överhuvudtaget, eller som har upplevt att systemet är för komplicerat.

Saana Siekkinen anser att det skulle vara viktigt att noggrannare utreda orsakerna till att folk inte ansluter sig till en arbetslöshetskassa. Speciellt intressant skulle det vara att noggrannare utreda varför de som permitterades under coronavåren och som endast fick grunddagpenning av FPA inte har gått med i en arbetslöshetskassa.

Siekkinen betonar att det är viktigt att utvidga det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet så att det omfattar alla löntagare. Reformen kan genomföras på många sätt. FFC utgår från att förtjänstskyddet kan utvidgas genom att utveckla systemet med arbetslöshetskassor.

– En allmän arbetslöshetsförsäkring rättar inte automatiskt till orättvisorna inom systemet. För många lågavlönade blir den inkomstrelaterade dagpenningen så liten att skillnaden till grunddagpenningens och bostadsbidragets sammanlagda belopp kan vara väldigt liten. För personer som ströjobbar eller är deltidsanställda kan det vara svårt att omfattas av förtjänstskyddet, för att inte tala om dem som hoppar mellan lönearbete och företagande. Därför borde arbetsvillkoret förkortas och de lägsta arbetslöshetsdagpenningarna borde höjas.

FFC har redan tidigare föreslagit ett sporrande arbetslöshetsskydd, där utkomstskyddet för arbetslösa förenklas och görs tydligare, samt sporrar de arbetslösa att också göra kortvariga jobb. Till exempel arbetstidsuppföljningen inom den jämkade dagpenningen lämpar sig dåligt för ett arbetsliv som förändras och där det finns olika former av jobb.

– Det skulle vara bättre om arbetsvillkoret och den jämkade dagpenningen kunde bestämmas utgående från inkomsterna och man slopade arbetstidsgranskningen, säger Saana Siekkinen. 

Sanna Marins regering beslöt i samband med budgetmanglingen i september att karenserna inom utkomstskyddet för arbetslösa ska göras mer skäliga. Det här har varit ett långsiktigt mål för FFC.

– FFC är mer än redo att förnya utkomstskyddet för arbetslösa så att det blir rättvist, och att förbättra förtjänstskyddet för i synnerhet dem som har en svagare position i arbetslivet, påpekar Siekkinen.

Inom FFC har man de senaste åren funderat mycket på hur utkomstskyddet för arbetslösa kunde förnyas. Organisationen har presenterat flera förslag på hur arbetslöshetsskyddet kunde förbättras och förenklas, samt hur systemet med arbetslöshetskassor kunde förnyas. FFC har också föreslagit att arbetslöshetskassorna ska bli större.