Vuxenutbildning

En baskunskapsgaranti hjälper vuxna från ett jobb till ett annat

Finland behöver ett program för en nationell baskunskapsgaranti. Genom programmet ska man nå ut till de 600 000 vuxna som enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har bristande läs- och räknekunskaper samt digitala färdigheter. (Källa: PIAAC, 2013)

FFC:s baskunskapsgaranti förbättrar sysselsättningen, eftersom utredningar visar att vuxna som har fastnat i en kunskapsgrop löper en mångfaldig risk att bli arbetslösa. Bristande baskunskaper försvårar inlärningen och gör det svårare att söka jobb och röra sig från ett jobb till ett annat.

Modell av tidigare projekt i EU och Finland

• Målgruppen för baskunskapsgarantin är äldre arbetstagare, invandrare, arbetslösa som är över 25 år och arbetstagare som saknar examen. Det är de som enligt utredningar har de svagaste baskunskaperna.
• Målgruppen för FFC:s baskunskapsgaranti är den samma som för programmet Skills Guarantee, som Europeiska kommissionen rekommenderar för EU:s medlemsländer. Också Kunskapsprogrammet för unga vuxna (NAO) kan fungera som modell för baskunskapsgarantin.

En kunskapskartläggning visar om det finns brister i baskunskaperna

• En ny, elektronisk kunskapskartläggning visar hur det är ställt med baskunskaperna hos arbetstagare och arbetslösa. Genom att ta fram kartläggningar som är lätta att använda kan var och en själv utvärdera sitt eget kunnande.
• Arbetsgivarna och arbetskraftsmyndigheten hänvisar, via en kunskapskartläggning, dem som har brister i sina baskunskaper till utbildning. Också de förtroendevalda arbetstagarrepresentanterna får lära sig hur de kan hänvisa arbetstagare till utbildning.
• Som grund kan man till exempel använda uppgifterna i OECD:s PIAAC-undersökning.

Baskunskaperna görs till en del av yrkesutbildningen

• Baskunskaperna ska göras till en del av all yrkesutbildning, också yrkes- och specialyrkesexamina.
• Studierna måste stärka i synnerhet de digitala kunskaperna och den tillämpade problemlösningsförmågan, så att skillnaderna mellan yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen minskar.

Ekonomiska incitament och skräddarsydda program

• Utbildningsanordnarna behöver ekonomiska incitament för att nå ut till dem som befinner sig i en kunskapsgrop och som inte själva söker sig till utbildning.
• Skräddarsydda utbildningshelheter sänker tröskeln för att studera: Många äldre personer måste framför allt utveckla sina digitala färdigheter, medan invandrare behöver helheter som kombinerar språkstudier, baskunskaper och yrkesutbildning.

Öppna yrkesinstitut gör det lättare att byta bransch

Att byta bransch går inte alltid så smidigt. Ofta är det möjligt först efter att du har blivit uppsagd, när du inte kan hitta jobb som motsvarar din utbildning eller när du inte kan jobba vidare på grund av till exempel en yrkessjukdom.

I stället för att bara lappa små problem är det möjligt att motverka arbetslöshet och förhindra att arbetslöshetsperioderna blir långvariga genom att göra det lättare att byta bransch.

Öppna yrkesinstitut stöder dem som jobbar

Problem:
Inom yrkesutbildningen går det inte att avlägga enskilda kurser eller studiehelheter på samma sätt som vid öppna universitet eller yrkeshögskolor.

FFC:s lösning:
Man gör det möjligt för vuxna att avlägga en yrkesexamen vid sidan om jobbet, på fritiden eller under en studieledighet. Därför borde man i samband med yrkesläroinrättningarna grunda öppna yrkesinstitut, som fungerar på samma sätt som öppna universitet. Studier vid de här öppna yrkesinstituten ska sedan kunna räknas till godo som en del av en senare examen.

Studiehelheter som tar sikte på branschbyte

Problem:
De grundexamina som leder till ett yrke är i första hand uppbyggda med tanke på unga. De examina som är avsedda för vuxna leder inte till ett yrke i en ny bransch, utan fördjupar arbetstagarens kunnande i sitt nuvarande yrke.

FFC:s lösning:
Inom vuxenutbildningen behövs korta utbildningshelheter där innehållet går att skräddarsys, som är gjorda med tanke på dem som byter bransch. Studierna ska vara mångsidiga: studier vid läroinrättningen, läroavtalsutbildning eller studier vid sidan av jobbet (miniexamina).

Rerform av vuxenutbildningsstödet

Problem:
De enda formerna av förutseende omställningsskydd för dem som jobbar är i dag studieledighet och vuxenutbildningsstöd. Under den förra regeringsperioden förkortades längden på vuxenutbildningsstödet från 19 till 15 månader och samtidigt sjönk nivån.

FFC:s lösning:
Vuxenutbildningsstödet förnyas så att det blir möjligt att utnyttja stödet för deltidsstudier eller kortare studieperioder än i dag. Stödmånaderna ska bindas till hur många år man har jobbat och hurdan utbildning man tidigare har fått.

Karriärhandledning också för dem som jobbar

Problem:
De som jobbar får inte alltid karriärhandledning, även om de skulle löpa en förhöjd risk att förlora sina jobb. De som planerar att byta bransch får inte tillräckligt med information av myndigheterna om hur arbetskraftsbehovet i olika branscher väntas utvecklas. Den här typen av information skulle de som funderar på att byta bransch behöva när de tar ställning till sina olika alternativ.

FFC:s lösning:
Alla karriärhandledningstjänster samlas under ett tak, som en del av de kommande landskapens tillväxttjänster. Där kan också de som planerar att byta bransch få karriärhandledning och information om kommande arbetskraftsbehov.

Personalutbildning för alla

De som jobbar i arbetstagarställning eller på mindre arbetsplatser deltar i klart mindre utsträckning i personalutbildning som ordnas av arbetsgivaren. Om yrkeskunskapen och det övriga kunnandet hos dem som är i arbetslivet naggas alltför mycket i kanterna, så försämras också förmågan att lära sig nya saker och byta till nya uppdrag.

Ny verksamhetsmodell för att utveckla kunnandet

Den modell som togs i bruk år 2014 borde utvärderas på nytt: det är dags att slopa arbetsgivarens rätt till skatteavdrag och utbildningsersättning om stöden inte leder till att hela personalen får mer utbildning.

Personal- och utbildningsplaner på alla arbetsplatser

Alla arbetsplatser borde ha en personal- och utbildningsplan. Man borde kartlägga personalens kunnande i enlighet med FFC:s baskunskapsgaranti.

Nya modeller för att utbilda personal vid småföretag

De små och medelstora företagen behöver en ny modell för att finansiera personalutbildningen: staten betalar hälften av kostnaderna, företagen hälften.

Förbättrade baskunskaper enligt den norska modellen

Man borde stödja arbetstagarnas möjligheter att studera på arbetsplatsen för att förbättra sina baskunskaper. För det här behövs specifika anslag och ett program. Så har man gjort i till exempel Norge.

Omställningsskydd som stöder sysselsättningen

Det omställningsskydd som parterna avtalade om i konkurrenskraftsavtalet borde utvecklas. Det blir lättare att byta till ett nytt jobb om arbetstagarna får delta i utbildning redan under uppsägningstiden.