Kollektivavtal

När ett arbetsgivarförbund och fackförbund når överenskommelse om anställningsvillkoren i branschen uppkommer ett kollektivavtal.

Kollektivavtalen kan bygga på en inkomstpolitisk ram som centralorganisationerna har kommit överens om. Avtalen ingås för viss tid, i allmänhet på ett eller två år eller för längre tid.

Normalt bindande kollektivavtal

Ett kollektivavtal är bindande för de löntagar- och arbetsgivarförbund som har ingått avtalet samt för medlemmarna i dessa förbund. En sådan bindande kraft kallas allmängiltighet och den bygger på lagen om kollektivavtal. Ett kollektivavtal förpliktar organisationerna att övervaka och arbetsgivarna och arbetstagarna att iaktta det.

Löntagarorganisationen förbinder sig på sina medlemmars vägnar att garantera arbetsfred i branschen. Strejker som riktar sig mot avtalet eller delar av det får inte ordnas under avtalsperioden. Arbetsgivarförbundet förbinder sig på sina medlemmars vägnar att övervaka att avtalet iakttas i dess medlemsföretag.

Allmänt bindande kollektivavtal

Ett kollektivavtal kan vara förutom normalt bindande även allmänt bindande. I sistnämnda fall måste även sådana arbetsgivare som inte hör till arbetsgivarorganisationerna tillämpa avtalet på sina anställda.

Ett allmänt bindande kollektivavtal är ett riksomfattande avtal som betraktas som representativt för branschen i fråga. Då det bedöms huruvida ett kollektivavtal är allmänt bindande beaktas även stabiliteten av branschens kollektivavtalsverksamhet samt branschens organiseringsgrad på bådadera sidorna. Beslutet om kollektivavtalets allmänna bindande fattas av en särskild fastställningsnämnd.

Alla allmänt bindande kollektivavtal finns på Statens författningsdata Finlex.

Kollektivavtalet är ett minimum

Löner och andra förmåner som överenskoms i tjänste- eller kollektivavtalet är minimikrav som skall iakttas av dem som binds av avtalet, och de inte får underskridas utom när det är tillåtet enligt tjänste- eller kollektivavtalet t.ex. genom lokala avtal. Det är alltid möjligt att avtala på arbetsplatsen om förmåner som är bättre än kollektivavtalet, liksom även sådana avvikelser som tillåts i kollektivavtalen.

Kollektivavtal och tjänstekollektivavtal i korthet

Kollektivavtal

  • Fastställer arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter, t.ex. löner, arbetstid, semestrar, arbetsfred, lokalt avtalande
  • Kollektivavtal ingås av fackförbund och arbetsgivarförbund.
  • Ett kollektivavtal gäller i allmänhet en viss bransch, t.ex. livsmedels-, metall-, hotell- och restaurangbranschen, banker.
  • Det finns ca 200 riksomfattande kollektivavtal.

Tjänstekollektivavtal

  • Fastställer inom det statliga tjänstemannens och arbetsgivarens, inom det kommunala tjänsteinnehavarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter, t.ex. löner, arbetstid, semestrar, arbetsfred, lokalt avtalande.
  • För staten ingår Statens arbetsmarknadsverk och huvudavtals- organisationerna ett kombinerat kollektivavtal på centralnivå för tjänstemän och arbetstagare. Ämbetsverksvis ingås kollektivavtal av ämbetsverken och fackförbunden. Inom det statliga finns det på ämbetsverksnivå ett hundratal tjänstemanna- kollektivavtal och ca 60 arbetstagarkollektivavtal.
  • Inom det kommunala ingår KT Kommunarbetsgivarna och huvudavtalsorganisationen riksomfattande kollektivavtal för tjänsteinnehavarna. Kommunerna eller samkommunerna och huvudavtals- organisationernas underföreningar ingår motsvarande lokala tjänstekollektivavtal. I kommunbranschen finns det fem riksomfattande kollektivavtal: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, samt kollektivavtal för undervisningssektorn, läkarna, tekniska sektorn och timavlönade.

Finlex: Lag om kollektivavtal