Frågor och svar om sjukdomen som orsakas av coronaviruset och hur man kan förebygga att smittas
På den här sidan
Hur ska arbetsgivaren förbereda sig på coronaviruset?
I enlighet med arbetarskyddslagen ansvarar arbetsgivaren för att bedöma vilka risker och faror som förekommer i arbetet. Arbetsgivaren är skyldig att planera och genomföra skyddsåtgärder, samt se till att arbetet är säkert och hälsosamt. Arbetsgivaren fattar vid behov beslut om att avbryta arbetet.
Arbetsgivaren ska följa myndigheternas anvisningar. För tillfället håller restriktionerna på att slopas i Finland och arbetsgivaren ska som en del av arbetarskyddet bedöma hur den förändrande situationen påverkar risken för att smittas och möjligheterna att skydda sig mot smitta samt vilket inverkan situationen har på personalen och arbetet. Uppföljningen och bedömningen ska göras i samarbete med personalens representanter.
Det är viktigt att arbetsgivaren gör upp tydliga instruktioner och förfaringssätt för hur arbetstagarna bäst kan skydda sig mot epidemin. Som en del av förberedelserna är det skäl att betona betydelsen av god handhygien, beakta risken för luftburen smitta och eventuell användning av munskydd, utnyttja en modell med egen anmälan vid sjukfrånvaro, fundera på besöks- och mötesrutiner samt i mån av möjlighet avtala om rutiner för hur distansarbete och arbete på arbetsplatsen kan kombineras. Principen bör vara att den som har sjukdomssymtom inte kommer till arbetsplatsen.
Vid planeringen av verksamheten kan arbetsplatsen också utnyttja det stöd som företagshälsovården ger. I synnerhet när det gäller arbetstagare som hör till riskgrupper hjälper företagshälsovården vid behov till att ta fram sätt att skydda arbetstagaren mot smitta och anpassa arbetsuppgifterna.
Vaccinationsuppgifter och sjukdomsuppgifter är sekretessbelagda, konfidentiella uppgifter om hälsotillstånd som till exempel arbetsgivaren inte kan kräva. FFC och de övriga arbetsmarknadsorganisationerna rekommenderar att alla tar coronavaccinet i enlighet med hälsomyndigheternas vaccinationsprogram, så att risken för smitta kan minimeras.
Arbetsgivaren kan också diskutera åtgärderna med arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen.
Hur kan jag som arbetstagare förebygga att bli smittad?
Det verkar som om coronaviruset smittar via droppsmitta, som aerosoler via luften och också via beröring från huden till slemhinnorna. Därför är det viktigt med god handhygien. Tvätta händerna med tvål och vatten. Du kan också använda desinfektionsmedel, men det är inte lika effektivt som en ordentlig handtvätt. Gnugga dig inte i ögonen, peta dig inte i näsan och bit inte på naglarna om du inte har tvättat händerna.
Det är viktigt att undvika nära kontakt med personer som har symtom på luftvägsinfektion. Också personer som saknar symtom kan bära på och sprida smittan, så det kan vara bra att försöka undvika all beröring. Flera affärer inom servicebranschen har till exempel rekommenderat kortbetalning för att minimera beröringskontakt.
Man känner inte med säkerhet till hur länge viruset klarar sig på till exempel bordsytor eller andra ytor, men det skadar inte att rengöra ytorna noggrant.
Vad ska jag göra om jag misstänker att jag har blivit smittad av coronaviruset?
Om du misstänker att du har blivit smittad ska du göra en bedömning av symtomen via tjänsten Omaolo. I samband med symtombedömningen får du instruktioner för hur du kan boka tid för coronaprovtagning. I vissa kommuner går det också att boka tid för coronaprovtagning direkt i Omaolo. Du hittar också instruktioner för tidsbokning och information om provtagningsställen via webbplatsen eller telefontjänsten i den kommun där du bor eller vistas. Om du misstänker coronasmitta är det viktigt att du alltid först kontaktar hälsovården via telefon eller webben. Efter provtagningen rekommenderas frivillig karantän tills testresultatet har klarnat.
Institutet för hälsa och välfärd THL har förnyat sina kriterier gällande testning, och i synnerhet de som fått två vaccindoser behöver inte alltid testas, även om de har symtom. Verksamhetsställena inom hälsovården följer THL:s anvisningar vid testning. Det är ändå skäl att komma ihåg att det alltid är nödvändigt med ett testresultat om man misstänker smitta i arbetet, det vill säga yrkessjukdom. Testet kan också tas inom företagshälsovården, om det ingår i avtalet om företagshälsovård.
Kom ihåg att coronavirussmittan kan också vara symtomfri.
Sjukanmäl dig från jobbet på det sätt som gäller på din arbetsplats. Många företag har gjort upp anvisningar för hur man ska sjukanmäla sig och har dessutom tagit i bruk möjligheten att stanna hemma genom egen anmälan utan läkarintyg. Under sjuktiden har du rätt till lön, sjukdagpenning eller dagpenning vid smittsam sjukdom (se längre ner).
Vem fattar beslut om att försätta arbetstagare som har insjuknat eller som har blivit utsatta för viruset i karantän?
Eftersom coronaläget har förändrats fattas numera officiella beslut om karantän eller isolering endast i mycket sällsynta fall. Om det sker, fattas beslutet av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet, alltså på samma sätt som tidigare.
När kan jag få dagpenning vid smittsam sjukdom eller sjukdagpenning?
Bestämmelserna om utbetalning av dagpenning vid smittsam sjukdom har lindrats retroaktivt från 1.1.2022. De nya bestämmelserna gäller till 30.6.2022. Samtidigt har ansökningstiden för dagpenning vid smittsam sjukdom temporärt förlängts från två månader till sex månader.
Som arbetstagare kan du nu få dagpenning vid smittsam sjukdom från FPA, om du har smittats av coronaviruset och smittan har konstaterats genom ett PCR- eller antigentest inom den offentliga eller privata hälsovården samt om det inte är önskvärt att du fortsätter jobba på grund av risken för att sprida smittan. Det krävs alltså inte längre att du har satts i karantän eller isolering. Intyg som ger dig rätt till dagpenning kan skrivas ut av en läkare, hälsovårdare eller sjukskötare och intyget är förenat med en stark rekommendation om att stanna hemma och undvika kontakter.
Samma rätt har vårdnadshavare till barn under 16 år, om barnet har konstaterats vara coronasmittat och det på grund av risken för spridning inte rekommenderas att barnet går till småbarnspedagogiken eller skolan, och vårdnadshavaren därför är förhindrad att jobba.
Till den del då arbetsgivaren betalar lön för sjuktiden, betalas dagpenningen åt arbetsgivaren.
Dagpenningen vid smittsam sjukdom har ingen självrisktid. Du tjänar in semester under den frånvaro då du har rätt till dagpenning.
Om du misstänker att du har insjuknat eller exponerats för viruset ska du följa hälsovårdsmyndigheternas uppdaterade anvisningar.
Coronaviruset kan orsaka förändringar på arbetsplatsen, till exempel frånvaro bland arbetstagarna eller förändringar i affärsverksamheten. Vilka följder de här situationerna får för arbetsplatsen behandlas på sidan Frågor och svar om arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter under coronavirusepidemin.
I andra sjukdomsfall, alltså när sjukdomen inte är orsakad av coronaviruset, har du rätt till de normala löne- eller sjukdagpenningsförmånerna som slås fast i lagen eller kollektivavtalet. Det samma gäller om du fortfarande är sjuk, eller ditt barn är sjukt, efter den period då sjukdomen smittar (ofta 5 dagar, högst 10 dagar).
Kan en sjukdom som har orsakats av coronaviruset klassas som en yrkessjukdom, och kan jag i så fall få ersättning?
I Finland kan en sjukdom som har orsakats av coronaviruset ersättas som en yrkessjukdom på basis av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, om det är sannolikt att smittan i huvudsak kommit i arbetet, på det område där arbetet utförs eller vid utbildning med anknytning till arbetet.
En förutsättning för att få ersättning är att smittkällan och -förhållandena kan utredas. Det förutsätter i sin tur att man kan verifiera att smittkällan har koppling till arbetet.
För att kunna få ersättning för yrkessjukdom måste en sjukdom vara diagnosticerad. En yrkessjukdom som har orsakats av coronaviruset kan komma i fråga även i andra yrken än inom social- och hälsovårdsbranschen. Att du bara har exponerats för coronaviruset är ingen yrkessjukdom och för det får du ingen ersättning.
Du ska omsorgsfullt fylla i skadeanmälan om misstänkt yrkessjukdom. För att du ska kunna få ersättning för yrkessjukdom behövs en exakt och detaljerad beskrivning av smittan och insjuknandet samt redogörelse att smittan inte har fåtts på fritiden.
Andningsskydd och annan skyddsutrustning minskar smittorisken i arbetet, men de ger inget fullständigt skydd. Särskilt kirurgiska andningsmasker och tygmasker ger ett otillräckligt skydd. Försäkringsbolagen kan begära ytterligare information om eventuella andra smittkällor. Om det är mer sannolikt att smittan har kommit någon annanstans ifrån än arbetsplatsen, betalas ingen ersättning för yrkessjukdom.
Information från myndigheterna
Institutet för hälsa och välfärd: Aktuellt om coronaviruset COVID-19
Arbetshälsoinstitutets instruktion för arbetsgivare för beredskap inför coronavirusepidemi
Arbetshälsoinstitutets anvisningar för att bedöma risken för coronasmitta på arbetsplatsen
Arbetshälsoinstitutets anvisningar för servicebranschen för att förebygga covid-19-smittor
Arbetshälsoinstitutets städanvisningar för att förebygga smitta av covid-19
FPA: Dagpenning vid smittsam sjukdom
Bekanta dig också med de övriga delarna av vårt informationspaket om coronaviruset
Frågor och svar om arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter under coronavirusepidemin
Tillfälliga undantag gällande permittering och andra anställningsvillkor
