Utseendet påverkar mer än vi tror i arbetslivet – "Det finns inte ett enda yrke där utseende helt saknar betydelse", säger forskare

Det kan vara svårt att inse hur mycket vårt utseende påverkar vilka jobb vi får och hurdan lön vi har. Ett angenämt utseende är en fördel speciellt om man söker jobb inom servicebranscherna – men ett utseende som avviker från det vanliga kan vara en belastning inom alla branscher.
15.06. 08:00
LÖNTAGAREN
Foto: Lehtikuva / Roni Rekomaa

Det är kunnandet och förmågan som avgör – inte hur man klär sig och ser ut. Utseendet spelar ingen roll i arbetslivet.

Så här tänker många i Finland, säger Outi Sarpila som är docent i ekonomisk sociologi vid Åbo universitet och har forskat i utseendets betydelse i arbetslivet.

– Vi vet inte så mycket om vilken betydelsen utseendet har på arbetsmarknaden. Personligen tror jag att det inte finns ett enda yrke där utseende helt saknar betydelse. Om man inte är medveten om vilken roll utseendet spelar kan det påverka rekryteringen, lönen och karriärutvecklingen utan att vi inser det. Få diskriminerar avsiktligt på grund av utseendet, säger Outi Sarpila.

Undersökningar visar att vi ofta har positiva föreställningar om personer som ser behagliga ut. Vi anser att attraktiva människor är trevliga och lätta att samarbeta med – enbart utifrån utseendet. Å andra sidan förknippar många till exempel fetma eller övervikt med dåliga egenskaper som lathet eller dumhet.

Fördomar spelar också in.

– Finländsk forskning visar att det finns ett samband mellan viktindex och lön. En undersökning visar att vikten endast påverkar kvinnornas lönenivå, medan en annan visar att både mäns och kvinnors löner påverkas.

Enligt Sarpila finns det också bevis för att personer som ser bra ut favoriseras när nya arbetstagare rekryteras – av två sökande som är lika bra kommer sannolikt den som ser mer behaglig ut att få jobbet. Äldre personer kan uppleva diskriminering på grund av sin ålder men också på grund av sitt utseende.

Också när FFC nyligen utredde varför arbetslösa har svårt att få jobb nämndes utseendet som en faktor. En arbetssökande som deltog i undersökningen berättade att hen hade fått höra att hen inte såg tillräckligt representativ ut för ett ledigt jobb.

Utseende kan alltså vara ett urvalskriterium som det inte talas högt om när arbetstagare anställs.

Varje bransch har sin egen utseendenorm

Ett attraktiv utseende är inte nödvändigtvis alltid en fördel. Män verkar alltid dra nytta av att se bra ut, men för kvinnor kan det också vara en belastning att vara attraktiva.

– I mansdominerade branscher kan femininitet försvåra jobbsökningen. Rekryteraren kan anse att en attraktiv kvinnlig sökande inte har de egenskaper och kunskaper som behövs i en mansdominerad bransch. Rekryteraren kan alltså dra slutsatser som inte nödvändigtvis stämmer, påpekar Outi Sarpila.

Vissa branscher, arbetsplatser eller yrken kan ha oskrivna regler för hur man ska se ut. Att avvika från normen är alltid en risk.

Den som söker jobb som försäljare på kosmetikavdelningen på ett varuhus gör knappast klokt i att komma till anställningsintervjun utan mejk eller iklädd träningsdräkt, men om personen söker jobb som svetsare kan den klädseln vara lämplig.

– I vissa jobb kan det höra till att inte klä sig så snyggt eller se så uppiffad ut, säger Sarpila.

I allmänhet anpassar sig folk till sådana outtalade regler och normer, eftersom det gör vardagen lättare.

Men reglerna är inte alltid outtalade. I synnerhet i servicebranscherna kan arbetsgivaren rakt ut kräva att arbetstagarna ska klä sig på ett visst sätt. Piercingar och tatueringar får inte synas, och kvinnor måste använda strumpbyxor och mejka sig.

– Då är arbetstagaren tvungen att förbereda sig för jobbet på sin fritid. Det här är så kallat estetiskt arbete som arbetsgivaren inte betalar lön för. 

För kvinnor finns vanligen fler sådana förpliktande regler än för män.

Stora inkomstskillnader gör utseendet viktigare

I USA har man forskat speciellt mycket i utseendet betydelse i arbetslivet. I Finland har det tills vidare gjorts ganska lite forskning i ämnet.

Mest har det forskats i utseendets betydelse i kontorsyrken och kvinnodominerade servicebranscher. Däremot finns det knappt någon forskning alls om utseendets betydelse i mansdominerade arbetaryrken.

Undersökningar visar att personer som anses se bra ut lätt favoriseras på arbetsmarknaden, i synnerhet i samhällen som USA, med stora inkomstskillnader och statusbaserad konkurrens.

– I Finland betonar man inte utseendet lika synligt och öppet. Det här beror bland annat på vår historia och att vi har ett ideal om jämställdhet mellan könen. Finland var länge ett jordbruksdominerat land. På åkrarna var arbetstakten viktigare än utseendet. Vår näringsstruktur har blivit servicedominerad i ett relativt sent skede jämfört med till exempel Mellaneuropa, säger Sarpila.

Ingen vinner på att utseendet betonas

Enligt Outi Sarpila går det inte att helt förbise utseendet i arbetslivet, eftersom utseendet är en så stor del av människan.

– Det är det första vi ser när vi träffar en ny människa. Men det är problematiskt om vi börjar värdera människor utifrån deras utseende. Varken arbetstagarna eller arbetsgivaren vinner på att man förbiser de verkliga meriterna och kunskaperna på grund av utseendet. 

För att man ska kunna göra utseendet mindre avgörande för rekryteringen och karriärutvecklingen bör cheferna och rekryterarna medvetet fundera på sina egna attityder och hur de påverkas av utseendet.

Det finns också ett konkret sätt att försöka minska utseendets inverkan på rekryteringen: man kan meddela att de som söker jobbet inte får bifoga en bild till sin arbetsansökan.

Anu Vallinkoski
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.