Regeringen fortsätter med en linje som är oskälig för löntagaren
Regeringen beslöt om nya nedskärningar i miljardklassen och om skattehöjningar. En liten del av de nya anpassningsåtgärderna riktar sig nu också till höginkomsttagarna, men totalt sett fortsätter regeringen med den valda linjen: regeringsprogrammets stora nedskärningar i socialskyddet och försvagad arbetslagstiftning och därtill nya nedskärningar som drabbar låg- och medelinkomsttagare.
– Regeringen ville fortfarande inte omvärdera sin nedskärningslinje som gör människornas vardag miserabel. I stället för att göra tidigare sparåtgärder rimligare, har regeringen beslutat att göra de lågavlönades situation ännu svårare, bland annat genom att höja kundavgifterna och öka omsättningsskatten, påpekar FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.
Skattelösningarna stärker statsfinanserna
Regeringen beslöt höja ett flertal skatter. Dessa höjer bland annat omsättningsskatten, höginkomsttagarnas inkomstskatt samt pensionsbeskattningen.
Momshöjningen är regeringens största skattelösning. Den påverkar alla inkomstnivåer, men drabbar förhållandevis hårdast låg- och medelinkomsttagarna.
Emellertid försummade regeringen att använda ett flertal skatteåtgärder, och därför stärker man fortfarande statsfinanserna onödigt mycket med sparåtgärder. Utöver återkallandet av regeringsprogrammets skattelättnader kunde statsfinanserna ha stärkts genom att exempelvis reformera utdelningsbeskattningen, arvskatten och företagaravdraget.
– Det är välkommet att regeringen har inkluderat beskattningen som en del av metodurvalet för att stärka statsfinanserna. Däremot är det med tanke på inkomstskillnaderna oskäligt att urvalet inte omfattar högre skatter för höginkomsttagare, medan låg- och mellaninkomsttagarnas köpkraft kringskärs genom momshöjningen. Inkomstfördelningseffekten är rentav brantare än normalt, eftersom indexfrysningarna innebär att socialskyddets index inte kompenserar prishöjningarna som skatten orsakar, konstaterar Ilkka Kaukoranta.
Pensionärerna beskattas, men pensionssystemet lämnas orört
Regeringen ingriper inte i arbetspensionssystemet eller pensionernas indexhöjningar, vilket enligt FFC är bra. Däremot ökar regeringen pensionärernas beskattning genom att minska på pensionsinkomstavdraget.
- En nedskärning av pensionerna och kanaliseringen av dessa till statsfinanserna skulle ha undergrävt förtroendet för äganderätten till pensionen. Pensionssystemet måste utvecklas på lång sikt utifrån systemets egna premisser och får inte användas som statens reservkassa, som man på politiska grunder vittjar för att lappa statsfinanserna, säger Ilkka Kaukoranta.
Regeringen beslöt att kanalisera inbesparingarna från socialskyddet till staten genom sjukförsäkringen på så sätt, att regeringens kringskärning av förmåner skulle minska på statens utgifter i stället för att minska socialförsäkringsavgifterna. I mars föreslog arbetsmarknadsorganisationerna gemensamt att socialförsäkringsavgifterna inte skulle användas för att täcka statens utgifter.
Regeringen fortsätter att köra ner den nordiska modellen
Den nordiska modellens tre stöttepelare är kollektiva avtal på arbetsmarknaden, förmånerna som tryggar utkomsten och omfattande offentlig service. Regeringens tidigare försämringar har riktats mot de två första stöttepelarna, men nu finns också offentlig service på rambudgetens sparlista.
Regeringen gör det svårare att få vård genom att kringskära vårdgarantin och höja kundavgifterna. Samtidigt försvagas vårdens kvalitet genom att personaldimensioneringen minskar och serviceutbudet begränsas. Medan den offentliga servicen försvagas, planerar regeringen att stöda den privata sjukvården med högre Fpa-stöd.
- Regeringen motiverar besparingarna med att de räddar välfärdsstaten, men intrycket är att regeringen håller på att köra ner välfärdsstaten. Stärkandet av statsfinanserna behöver inte betyda att den offentliga servicen ska försämras, påminner Kaukoranta.
Det är otroligt kortsynt att spara på utbildningen
Trots tidigare uttalanden om utbildningens ”speciella skydd” avser regeringen att också spara på utbildningen. Som en fortsättning på det tidigare beslutet att dra in vuxenutbildningen är regeringen nu i beråd att spara på yrkesutbildningen.
- Regeringen gör det i praktiken omöjligt för många att byta yrke och att komplettera sin kompetens. Att spara på utbildningen är kortsynt politik. På så sätt sparar man på kort sikt, men samtidigt minskar man förutsättningarna för framtida sysselsättning och tillväxt, påpekar chefsekonom Ilkka Kaukoranta.
