Den moderna ergonomin har som mål att arbete ska belasta så lite som möjligt
Enligt det traditionella sättet att tänka, går ergonomin ut på att veta hur en börda ska lyftas eller hur man ser till att kroppsställningen inte är onaturlig. Detta handlar om fysisk ergonomi, men arbetsförmågan stöds också av att arbetsgivaren satsar på organisatorisk ergonomi och kognitiv ergonomi.
– Det var först när jag deltog i en ergonomikurs på Murikkainstitutet som jag själv började inse hur omfattande begreppet ergonomi i själva verket är, hur det hänger ihop med allting på arbetsplatsen, berättar Arttu Jokikota, som för tredje perioden på heltid fungerar som arbetarskyddsfullmäktig på SSAB:s stålfabrik i Tavastehus.
Han deltog för några år sedan i en kurs som arrangerades av Industrifackets Murikkainstitut. Det han inhämtade på kursen har han tillämpat i praktiken, bland annat inom ramen för stålfabrikens säkerhetsprogram, som utgår från organisatorisk ergonomi, exempelvis planeringen av arbetsprocesser och personalens interna samarbete.
– Säkerhetsprogrammet betonar agerandet i arbetsgemenskapen och växelverkan med andra människor.
Arbetet innebär ju en ständig social kontakt.
Smarta val minskar belastningen
På SSAB är man mycket bra på att beakta fysisk ergonomi, dvs. ”traditionell” ergonomi.
– Det har blivit en del av yrkesskickligheten, anser Jokikota.
Den kognitiva ergonomin är det område som mest behöver förbättras, alltså den informationsmässiga sidan, exempelvis att kontrollera, komma ihåg och lära in. Betydelsen av detta har gradvis ökat genom att arbetets natur har ändrats.
– Fabriken är byggd i 1970-talets omgivning och på den tiden var arbetet enklare. Numera krävs en hel del arbete med dator, bland annat kontroll och rapportering av materialflöden.
En stor del av rapporteringen gäller säkerhetsobservationer, som vanligtvis sker med datorer i personalrummet. Jokikota tycker att detta kunde göras smidigare.
– Personalen kunde ges bättre utrustning för att undvika att man alltid får lämna den egna arbetsstationen för att avge en säkerhetsrapport. Säkerhetsrapporter lämnas även med den egna mobilen, vilket också är lite klumpigt.
En sådan ändring skulle stöda det övriga arbetet på så sätt, att uppsikten och säkerhetstänkandet får mera tid om rapporteringen sker smidigare.
Bygget, matbutiken och vårdsektorn har alla sina egna utmaningar
FFC:s branscher har många olika jobb med mängder av olika ergonomiska utmaningar.
– Statiska arbetsställningar, mycket repetitivt, kontinuerligt sittande eller stående…uppräknar Anne Mironen, expert i arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor.
Hon nämner byggbranschen som ett exempel på fysiskt belastande arbete. I detaljhandeln är det ständiga flyttandet och placerandet av varor påfrestande. Vårdsektorn har i sin tur många belastande faktorer som kan gälla både fysisk, kognitiv och organisatorisk ergonomi.
– Om vi exempelvis tänker på hemvårdarens arbete, så omfattar det tungt lyftande när människor i dåligt skick ska flyttas på i deras eget hem, som är utrustade för vanligt boende.
Hemvården har ett betydande antal kunder med muskuloskeletala sjukdomar. Därtill förekommer arbetsolyckor mycket ofta. Hemvårdarnas problem med organisatorisk och kognitiv ergonomi beror på alltför fullspäckade arbetsdagar, en stor arbetsbörda och otaliga saker de ska komma ihåg, vilket belastar hjärnan – och en belastad hjärna kan ge upphov till symptom i andra delar av kroppen.
– Tiden räcker inte till för att utföra arbetet ordentligt om man har en minuttidtabell och tiden per kund är begränsad.
Anne Mironen gissar att ergonomi för de flesta och i vardagsspråket på arbetsplatsen fortfarande främst för tankarna till fysisk ergonomi. Begreppet kunde med fördel ges en mer omfattande innebörd.
– Bland annat kunde utvecklandet av datasystem göras med perspektivet att utveckla förhållandet mellan människan och systemet. Alltså, att komma ihåg användarnas förutsättningar att jobba med systemet.
Mikko Nikula,
översättning Kim Sundholm
