Ändringar vid årsskiftet 2024: Stora nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa och den övriga sociala tryggheten
År 2024 gör regeringen Orpo-Purra flera betydande nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa och den övriga sociala tryggheten. En del av nedskärningarna träder i kraft redan vid årsskiftet. Dessutom planerar regeringen bland annat att begränsa arbetstagarnas strejkrätt.
Utkomstskydd för arbetslösa
Januari: Antalet självriskdagar utökas och periodiseringen av semesterersättning återinförs inom utkomstskyddet för arbetslösa
Antalet självriskdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa utökas i början av år 2024 från fem till sju dagar. Självrisktid är den tid i början av arbetslösheten eller permitteringen då ingen dagpenning betalas ut överhuvudtaget.
Samtidigt återinförs periodiseringen av semesterersättning, som avskaffades 2013. När en anställning på heltid upphör betalas semesterersättning för den semester som arbetstagaren inte har hunnit ta ut. Periodisering betyder att den arbetslösa inte får arbetslöshetsförmån för den tid då förmånen periodiseras.
Periodiseringen av semesterersättning gör utkomstskyddet för arbetslösa mer komplicerat och drabbar orättvist de arbetstagare som inte kan ta ut semester under sin anställning. Under periodiseringstiden får man inte arbetslöshetsförmån och periodiseringstiden är ofta längre än själva semestern.
April: Barnförhöjningarna och det skyddade beloppet avskaffas
Barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och det skyddade beloppet på 300 euro för jämkad dagpenning avskaffas den 1 i april. Försämringarna gäller den inkomstrelaterade dagpenningen, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet.
Precis som många andra av regeringen Orpo-Purras nedskärningar leder slopandet av barnförhöjningarna till att speciellt barnfamiljernas ställning försvagas. Utkomsten för arbetslösa med barn försämras med 150–285 euro i månaden på grund av att barnförhöjningarna slopas.
Det skyddade beloppet på 300 euro har gjort att det har lönat sig för arbetslösa att göra kortvariga jobb, när arbetsinkomsterna inte genast har skurit ner arbetslöshetsförmånen. Enligt regeringen sporras deltidsanställda att ta emot heltidsjobb när det skyddade beloppet avskaffas. Avskaffandet leder ändå inte till att det uppstår fler heltidsjobb, utan i stället kan följden bli att fler arbetslösa är arbetslösa på heltid.
Augusti: Alterneringsledigheten avskaffas
Regeringen Orpo-Purra avskaffar alterneringsledigheten den 1 augusti 2024. Nedläggningen har bara en liten inverkan på statens utgifter, men för många arbetstagare har alterneringsledigheten varit en viktig möjlighet att andas ut, vilket har hjälpt dem att orka längre i arbetslivet.
Alterneringsvikariat har gett många en möjlighet att få erfarenhet av sådana arbetsuppgifter som de inte skulle ha kunnat få på något annat sätt. Det har också förbättrat vikariernas möjligheter att senare få jobb.
September: Den inkomstrelaterade dagpenningen graderas, arbetsvillkoret förlängs och tryggheten för äldre försämras
Den 2 september förlängs arbetsvillkoret för den inkomstrelaterade dagpenningen och grunddagpenningen från sex till tolv månader och arbetsvillkoret blir inkomstbaserat. Regeringen Orpo-Purra planerar också att gradera den inkomstrelaterade dagpenningen genom att skära ner nivån på dagpenningen enligt hur länge man är arbetslös. Dessutom håller regeringen på att avskaffa de åldersbundna undantagsbestämmelserna och möjligheten att tjäna in arbetsvillkoret genom lönesubventionerat arbete. Alla de här försämringarna ska träda i kraft i september.
Förändringarna i arbetsvillkoret gör det svårare att få inkomstrelaterad dagpenning och för en del kommer dagpenningens nivå att försämras. Graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen genomför regeringen genom att skära ner dagpenningen med 20 procent efter ungefär två månaders arbetslöshet. Efter ungefär åtta månaders arbetslöshet ökar nedskärningen till 25 procent. Det handlar om en enorm nedskärning av utkomsten för dem som får inkomstrelaterad dagpenning.
Att de åldersbundna undantagsbestämmelserna slopas innebär att kommunerna inte längre är skyldiga att sysselsätta arbetslösa arbetssökande i åldern 57–60 år. Dessutom är den inkomstrelaterade dagpenningens belopp inte längre skyddat för äldre, vilket betyder att dagpenningen kan sjunka om lönen som betalas för ett nytt jobb är lägre.
FFC motsätter sig alla de nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa som regeringen planerar. Nedskärningarna är så hårda att det saknar motstycke och de drabbar dem som redan har låga inkomster.
Läs mer:
Nedskärningar av den sociala tryggheten (FFC)
Regeringen föreslår flera ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa för att öka sysselsättningen (Social- och hälsovårdsministeriet)
Finlands Livsmedelsarbetares arbetslöshetskassa fusioneras med A-kassan
Finlands Livsmedelsarbetares arbetslöshetskassa fusioneras med Öppna arbetslöshetskassan A-kassan vid årsskiftet. Öppna arbetslöshetskassan är den tredje största arbetslöshetskassan i Finland. Sedan tidigare har A-kassan över 228 000 medlemmar och fusionen innebär att antalet medlemmar ökar med drygt 17 000 medlemmar.
Dessutom fusioneras Arbetslöshetskassan för tjänstemän inom specialbranscher ETTK vid årsskiftet med Arbetslöshetskassan för högt utbildade KOKO.
Övrig social trygghet
Januari: Största delen av de förmåner som FPA betalar ut fryses fram till 2027
De förmåner som FPA betalar ut förblir i huvudsak oförändrade 2024–2027. Frysningen av folkpensionsindex gäller följande förmåner:
- arbetsmarknadsstödet, grunddagpenningen, förhöjningsdelen och barnförhöjningen
- den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningens grunddel, barnförhöjning, förhöjningsdel, rörlighetsunderstöd och alterneringsersättning
- vuxenutbildningsstödets grunddel
- startpengen
- sjukdagpenningens och den partiella sjukdagpenningens minimibelopp
- föräldradagpenningens minimibelopp
- stödet för hemvård av barn
- stödet för privat vård av barn och vårdtillägget
- den partiella vårdpenningen och den flexibla vårdpenningen
- studiepenningen, försörjarförhöjningen och läromaterialstillägget
- rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering
- rehabiliteringspenningen för unga
- mottagningspenningen och brukspenningen för personer som söker internationellt skydd och offer människohandel
- en del av det allmänna bostadsbidraget
- en del av bostadsbidraget för pensionstagare
Indexfrysningen gäller inte till exempel folkpensionen, garantipensionen, familjepensionen, handikappförmånerna, utkomststödets grunddel och underhållsstödet.
Beslutet att frysa indexjusteringarna i fem år är i praktiken en nedskärning som drabbar de allra fattigaste. När förmånen förblir på sin tidigare nivå och priserna stiger, försämras utkomsten för förmånstagarna.
Förutom indexfrysningarna görs nedskärningar i minibeloppen för FPA:s rehabiliteringspenning som betalas för tid av yrkesinriktad rehabilitering samt rehabiliteringspenningen för unga (36,91 euro/dag år 2023). De sjunker nu till samma nivå som minimibeloppen som betalas för annan rehabilitering (31,99 euro/dag).
Läs mer:
Ändringar i FPA:s förmåner 2024 (FPA)
Januari: Barnbidragen höjs och takbeloppet för läkemedelskostnader stiger
Barnbidraget för fjärde barnet och varje därpå följande barn stiger i januari med 10 euro i månaden. Likaså höjs ensamförsörjartillägget med 10 euro i månaden. Senare, i april, höjs barnbidraget för barn under tre år med 26 euro i månaden.
Årssjälvrisken för ersättning för läkemedelskostnader, det så kallade takbeloppet, höjs till 626,94 euro år 2024 (592,16 euro år 2023). Årssjälvrisken är den årliga övre gränsen för de läkemedelskostnader som en person betalar själv. När självrisken har överskridits behöver man endast betala en självrisk på 2,50 euro per inköp för varje ersättningsgillt preparat.
Läs mer:
Ändringar i FPA:s förmåner 2024 (FPA)
April: Bostadsbidraget skärs ner
Bostadsbidraget försämras den 1 april 2024 på flera olika sätt:
- Förvärvsinkomstavdraget (det skyddade beloppet) på 300 euro slopas.
- Bassjälvriskandelen höjs från 42 procent till 50 procent.
- Ersättningsprocenten för boendeutgifterna sänks från 80 procent till 70 procent av skillnaden mellan de godtagbara boendeutgifterna och bassjälvrisken.
- Kommungrupperna 1 och 2 slås ihop till nivån för grupp 2, vilket leder till att bostadsbidraget för personer som bor i Helsingfors försämras.
Storleken på de boendeutgifter som betalas från utkomststödet stramas samtidigt åt.
Bostadsbidraget kommer också att försämras på andra sätt, men de har i beslutsskedet skjutits fram så att de träder i kraft i början av år 2025. Efter det beviljas inte bostadsbidrag för ägarbostäder och ränteutgifter för bostadsrättsbostäder beaktas inte i stödbeloppet.
FFC anser att de nedskärningar som regeringen föreslår i bostadsbidraget är kortsiktiga och leder till ökad fattigdom. Lågavlönade arbetstagare drabbas speciellt hårt av nedskärningarna.
Socialförsäkringsavgifter 2024
Inom parentes motsvarande avgift år 2022.
Arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften:
- 17–52-åriga arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
- 53–62-åriga arbetstagare: 8,65 % (8,65 %)
- 63 år fyllda arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
Arbetsgivarens genomsnittliga andel av ArPL-avgiften:
- 17,34 % (17,39 %) (under coronaåret 2020 sänktes arbetsgivarens avgift och den tredje återbetalningspotten ingår i siffran)
Företagarnas pensionsavgift:
- Under 53-åriga företagare: 24,10 % (24,10 %)
- 53–62-åriga företagare: 25,60 % (25,60 %)
- 63 år fyllda företagare: 24,10 % (24,10 %)
Sjukförsäkringspremie och -avgift
- Löntagarens sjukvårdspremie: 0,51 % (0,60 %)
- Dagpenningspremie, om löne- och företagarinkomsten är minst 16 499 euro/år: 1,01 % (1,36 %)
- Pensionärens sjukförsäkringspremie: 1,48 % (1,57 %)
- Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift: 1,16 % (1,53 %)
Arbetslöshetsförsäkringspremie
- Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie: 0,79 % (1,50 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, om lönesumman är högst 2 337 000 euro/år: 0,27 % (0,52 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för den del av lönesumman som överskrider 2 337 000 euro: 1,09 % (2,06 %)
- Arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie: 0,82 % (1,54 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare: 0,27 % (0,52 %)
- Löntagarpremie som delägaren betalar: 0,43 % (0,75 %)
Läs mer:
Arbetspensionsavgifterna (Pensionsskyddscentralen)
Sjukförsäkringsavgifterna (Statsrådet)
Arbetslöshetsförsäkringspremierna (Statsrådet)
Arbetslagstiftning
Det sker inga ändringar i arbetslagstiftningen i början av år 2024. Regeringen Orpo-Purra planerar dock att genomföra flera lagändringar som träder i kraft senare under året och som försämrar anställningsvillkoren och strejkrätten avsevärt.
Inom arbetslagstiftningen tänker regeringen först begränsa strejkrätten för att på det sättet försämra arbetstagarnas möjligheter att försvara sina rättigheter och intressen. Därefter tänker regeringen driva igenom försämringar av arbetstagarnas anställningsvillkor.
Begränsningar i strejkrätten som regeringen planerar år 2024
- Rätten till politiska strejker begränsas.
- Rätten till sympatistrejker begränsas.
- Arbetstagare som deltar i en strejk kan få 200 euro i böter om strejken konstateras vara olovlig.
- Strejkböterna höjs kraftigt.
Rätten till stridsåtgärder är en grundläggande och mänsklig rättighet som tryggas i grundlagen och människorättskonventioner. Det finns strikta kriterier för när den kan begränsas. FFC anser att det inte finns något verkligt behov av att begränsa strejkrätten – och därför finns det inte heller sådana nödvändiga skäl som krävs för inskränkningar i de grundläggande rättigheterna. I stället vill regeringen Orpo-Purra genom de här åtgärderna begränsa arbetstagarnas möjligheter att påverka och uttrycka sin åsikt.
Läs mer:
Begränsningar av strejkrätten (FFC)
Försämringar i anställningsvillkoren som regeringen planerar år 2024 eller åren därpå
- Ingen lön för den första sjukdagen.
- Det räcker med "sakligt skäl" för att säga upp arbetstagare, det krävs inte längre ”vägande sakskäl”.
- Möjlighet att avvika från arbetslagstiftningen på arbetsplatserna genom att avtala om sämre villkor utan förtroendeman.
- Tidsbundna anställningar på ett år kräver ingen grundad anledning.
- Det blir svårare att lösa arbetskonflikter när riksförlikningsmannens möjligheter begränsas.
- Tidsfristen för varsel om permittering förkortas.
- Skyldigheten att återanställa gäller inte längre företag med under 50 anställda.
FFC motsätter sig alla de försämringar av anställningsvillkoren som regeringen planerar. De leder till att osäkerheten i arbetstagarnas liv ökar och att den nuvarande avtalskulturen på arbetsplatserna ersätts av en kultur där arbetsgivarna kan diktera villkoren.
Läs mer:
Försämrade anställningsvillkor (FFC)
Utbildning
I början av 2024 görs inga ändringar i lagstiftningen som berör utbildningen. Regeringen Orpo-Purra skär ändå ner finansieringen av det fria bildningsarbetet och bereder en lagändring som innebär att vuxenutbildningsstödet avskaffas i augusti 2024.
Januari: Nedskärningar i finansieringen av det fria bildningsarbetet
Finansieringen av det fria bildningsarbetet skärs ner med 13,7 miljoner euro år 2024. Nedskärningarna drabbar i synnerhet medborgarinstitut och studiecentraler, som utvecklar kunnandet hos personer i arbetsför ålder.
Läs mer:
Organisationerna: Regeringen måste slopa nedskärningarna inom det fria bildningsarbetet (FFC)
Augusti: Vuxenutbildningsstödet avskaffas
Regeringen Orpo-Purra tänker avskaffa vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendiet den 1 augusti 2024.
Vuxenutbildningsstödet har gjort det möjligt för personer i arbetslivet att förbättra sitt kunnande genom att trygga utkomsten under studietiden. Mer än 30 000 arbetstagare har årligen utnyttjat stödet.
FFC har tillsammans med Akava och STTK krävt att regeringen ska avbryta beredningen av nedläggningen av vuxenutbildningsstödet, åtminstone så länge den arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet som ska utveckla det kontinuerliga lärandet i arbetslivet arbetar och söker sätt att utveckla vuxenutbildningen. Den nuvarande tidtabellen hotar leda till avbrott i möjligheterna för personer i arbetsför ålder att utveckla sitt kunnande, trots att riktningen borde vara den motsatta.
Beskattning
Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats stiger
Den genomsnittliga vägda inkomstskattesatsen för fastlandskommunerna stiger till 7,46 % (7,37 % år 2023). Skattesatsen höjs i 88 kommuner och sänks i 42 kommuner. Dessutom ändras inkomstskattesatsen i många kommuner på grund av den nya avrundningsregeln: kommunernas inkomstskattesatser avrundas i fortsättningen till närmaste tiondels procentenhet.
Kommunernas allmänna fastighetsskattesats delas upp i fastighetsskatt för byggnader och mark
I början av 2024 ändras fastighetsbeskattningen så att den skattesats som tas ut för markens beskattningsvärde åtskiljs från den allmänna fastighetsskattesatsen. Byggnader och mark omfattas i fortsättningen av varsin egen allmän fastighetsskattesats.
Den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader är 0,93–2,00 procent i kommunerna år 2024. Variationsintervallet är detsamma som i den allmänna fastighetsbeskattningen 2023. Den allmänna skattesatsen för mark är 1,30–2,00 procent år 2024. Beskattningen av mark skärps alltså i de kommuner där skattesatsen har legat under den nya nedre gränsen.
Ändringar i naturaförmånerna, kilometerersättningarna och de skattefria dagtraktamenten år 2024
Naturaförmånsvärden
Den övre gränsen för kostförmånens kostnader höjs till 13,50 euro (12,70 euro år 2023). Den nedre gränsen är 8,50 euro. Det går fortfarande att också använda förmånen för att betala kostnaderna för transport av maten.
Den procentuella andelen av grundvärdet på bilförmånen i åldersgrupp A (bilar som tagits i bruk 2022–2024) stiger med 0,1 vid årsskiftet. Vid fri bilförmån läggs driftskostnaderna, bland annat kostnader för bränsle, till grundvärdet. Från den här andelen av kostnaderna avdras för helt eldrivna bilar 9 cent/km år 2024 (8 cent/km år 2023). Det innebär att driftskostnadsbeloppet minskar vid fri bilförmån när det gäller helt eldrivna bilar. Beloppet för utsläppssnåla fordon hålls oförändrat.
Läs mer:
Naturaförmånsvärdena för år 2024 har fastställts (Skatteförvaltningen)
Skattefria resekostnadsersättningar
Beloppet av det skattefria inrikes heldagstraktamentet stiger till 51 euro (48 euro år 2023), det partiella dagtraktamentet till 24 euro (22 euro) och måltidsersättningen till 12,75 euro (12 euro). Den skattefria kilometerersättningen stiger till 57 cent per kilometer (53 cent).
Läs mer:
Skattefria resekostnadsersättningar år 2024 (Skatteförvaltningen)
Avdraget för resekostnader blir mindre
Avdraget för kostnader för resor mellan hemmet och arbetsplatsen minskar år 2024 eftersom självrisken stiger från 750 euro till 900 euro och de tillfälligt höjda avdragen faller bort. Maximibeloppet för resekostnadsavdraget är 7 000 euro (8 400 euro år 2023).
För dem som har varit arbetslösa eller familjelediga en del av året minskar den allmänna självriskandelen av arbetsresekostnaderna med 80 euro per full förmånsmånad (70 euro per månad år 2023). Självrisken är ändå alltid minst 160 euro.
Höjningarna i hushållsavdragen för hushålls-, omsorgs- och vårdarbete fortsätter
Det går att få höjt hushållsavdrag för hushålls-, omsorgs- och vårdarbete också år 2024. Maximibeloppet för avdraget är 3 500 euro för de här arbetena.
Hushållsavdraget utvidgas år 2024 till att omfatta också fysioterapi- och ergoterapitjänster som ges i hemmet. Man kan få höjt hushållsavdrag också för de här tjänsterna.
Det går att få höjt hushållsavdrag för att avstå från oljeuppvärmning till och med år 2027.
För andra arbeten som berättigar till hushållsavdrag, till exempel renovering, är avdragets maximibelopp fortfarande 2 250 euro.
Det temporära elavdraget är inte längre i kraft i beskattningen för år 2024.
Arbetsinkomstavdragets och grundavdragets maximibelopp stiger
Arbetsinkomstavdragets maximibelopp stiger från 2 030 euro till 2 140 euro. Dessutom stiger inkomstgränserna för avdraget. Det går inte att få avdraget om man har nettoförvärvsinkomster på 168 400 euro eller mer.
Personer som har fyllt 60 år har tidigare haft ett högre maximibelopp för arbetsinkomstavdraget än andra. Från år 2024 fördubblas den ålderbaserade höjningen för dem som har fyllt 65 år från 600 euro till 1 200 euro, men höjningen för 60–64-åringar slopas.
Grundavdragets maximibelopp stiger från 3 870 euro till 3 980 euro. Man får grundavdraget till fullt belopp om man har årliga dagpenningsinkomster på 3 980 euro, löneinkomster på cirka 8 000 euro eller pensionsinkomster på cirka 13 600 euro.
Skattefriheten för första bostad avskaffas
För bostadsköpare sjunker överlåtelseskatten på fastigheter från 4 procent till 3 procent och överlåtelseskatten på aktier i bostadsaktie- och fastighetsbolag från 2 procent till 1,5 procent. Överlåtelseskatten för övriga värdepapper sjunker från 1,6 procent till 1,5 procent. Lagen tillämpas retroaktivt på köp som har gjorts den 12 oktober 2023 eller därefter.
Samtidigt avskaffas skattefriheten för första bostad i början av år 2024.
Ändringar i beskattningen av alkoholdrycker och nikotinprodukter
Alkoholskatten på viner och starka drycker stiger och skatten på öl sjunker. I genomsnitt stiger punktskatten på alkoholdrycker med cirka 2 procent.
Tobaksskatten utvidgas år 2024 till nikotinpåsar och eventuella motsvarande produkter som senare kommer ut på marknaden.
Punktskatten på bensin sjunker
Punktskatten på bensin och ersättande produkter sjunker i genomsnitt med 3,9 cent per liter och på dieselolja och ersättande produkter i genomsnitt med 3,8 cent per liter. Sänkningen är i kraft åren 2024–2027 och ska kompensera att pumppriserna stiger när distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel höjs.
Fordonsskattens grundskatt lindras för personbilar som omfattas av skattetabell 1 eller 2 i bilagan till fordonsskattelagen (bilar med medelstora och stora utsläpp samt bilar för vilka det saknas uppgifter om utsläpp).
Betalningstiden för arvsskatt förlängs
Betalningstiden för arvsskatt förlängs till tio år. För betalningstiden tas det ut en nedsatt dröjsmålsränta som är 3,5 procent plus den referensränta som fastställs enligt räntelagen. Den sänkta dröjsmålsräntan är 7,5 procent år 2024.
Den övre gränsen för aktiesparkonton höjs
Från år 2024 får man sätta in högst 100 000 euro på ett aktiesparkonto, när den övre gränsen ännu år 2023 har varit 50 000 euro.
