Tio frågor om strejker
På den här sidan
Vad är en strejk?
Strejk är en av de konfliktåtgärder som arbetstagarna kan vidta. Kallelsen till strejk kommer från ett fackförbund som behöver visa upp kollektiv styrka vid förhandlingarna om medlemmarnas anställningsvillkor.
När arbetstagarna strejkar jobbar de inte. De får ingen lön under strejken, men fackförbundet kan fatta beslut om att betala strejkbidrag till sina medlemmar. Arbetstagare som går i strejk får inte behandlas annorlunda än andra arbetstagare på grund av strejken. De får inte sägas upp eller till exempel lämnas utan bonusar som betalas ut till andra arbetstagare.
Vad grundar sig strejkrätten på?
Rätten att vidta stridsåtgärder är så viktig att den slås fast i Finlands grundlag. Den bekräftas också genom Internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner, Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och den europeiska sociala stadgan.
Varför går arbetstagarna i strejk?
Om arbetstagarna inte hade rätt att vidta stridsåtgärder, skulle de ha väldigt få möjligheter att påverka sin ställning. I en konfliktsituation har arbetsgivaren alltid en starkare ställning än de enskilda arbetstagarna, men styrkeförhållandena utjämnas när arbetstagarna samarbetar.
Fackföreningsrörelsen representerar arbetstagarna och bevakar deras anställningsvillkor, så därför har facket getts en lagstadgad möjlighet att vidta stridsåtgärder.
Målet med stridsåtgärderna är att uppnå ett avtal. Genom stridsåtgärderna vill man alltså öka trycket vid förhandlingarna. En strejk är bara ett av många sätt att göra det och när ett fackförbund utlyser strejk har det ofta först vidtagit andra åtgärder som inte orsakar arbetsgivaren lika stor skada, till exempel utfärdat en övertidsblockad.
När är det möjligt att strejka?
I Finland använder fackförbunden strejkrätten på ett mycket ansvarsfullt sätt. Att utlysa strejk är alltid ett stort beslut för fackförbunden. Strejken är en sista utväg för arbetstagarna att visa sitt missnöje och till exempel påskynda förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal. Innan arbetstagarna börjar strejka har de ofta förhandlat länge och vidtagit andra stridsåtgärder.
Medan kollektivavtalet är i kraft har parterna förbundit sig till arbetsfred. När avtalet har löpt ut och parterna inte har enats om ett nytt avtal är det möjligt att utlysa strejk och vidta andra stridsåtgärder. Enligt lagen ska arbetsgivaren underrättas om en strejk minst två veckor innan den inleds.
Vad är en sympatistrejk?
En sympatistrejk är ett sätt för arbetstagarna att stödja andra arbetstagare som har utlyst stridsåtgärder. Sympatistrejker kan hållas över fackförbundsgränserna, alltså så att andra fackförbund stöder ett fackförbund som strejkar. Men sympatistrejker kan också hållas inom ett fackförbund, så att de som jobbar inom andra avtalsbranscher stöder arbetstagarna inom en enskild avtalsbransch där det pågår en arbetskonflikt. Genom sympatistrejker strävar fackförbunden efter att snabbare få till stånd kollektivavtal i förhandlingar som är exceptionellt svåra.
Sympatistrejker är lagliga om de stridsåtgärder som stöds är lagliga.
Lagen slår inte fast någon tidsfrist för när man måste ge förhandsanmälan om sympatistrejker. Ofta har fackförbunden meddelat om sympatistrejker fyra dagar i förväg, men de får alltså inget straff, även om de inleder en sympatistrejk utan förhandsanmälan.
Vad är en politisk strejk?
En politisk strejk är en laglig strejk vars primära mål inte är att förbättra anställningsvillkoren, utan att driva politiska eller samhälleliga mål.
Vad är en utmarsch?
Genom en utmarsch protesterar arbetstagarna mot ett beslut som arbetsgivaren har fattat och som arbetstagarna anser att är orättvist. Det kan också handla om att arbetstagarna upplever att arbetsgivaren inte i tillräcklig utsträckning har hört personalen när beslutet har fattats. Beslutet att genomföra en utmarsch fattas ofta spontant bland arbetstagarna och utmarschen kan pågå till exempel tills nästa arbetsskift inleds.
När Arbetsdomstolen tar ställning till utmarscher slår den ofta fast att det har handlat om olagliga strejker.
Förekommer det många strejker i Finland?
Antalet strejker har minskat avsevärt i Finland under de senaste årtiondena. Oftast är strejkerna också kortvariga. Ett undantag är Pappersförbundets strejk vid UPM:s fabriker 2022, som pågick i 112 dagar. Där vägrade arbetsgivaren att ingå ett kollektivavtal och erbjöd betydande försämringar av anställningsvillkoren. Strejken avslutades med att parterna enades om ett avtal.
Under 1980-talet förekom till exempel i genomsnitt 1 360 arbetskonflikter per år. Under perioden 2016–2021 har det i genomsnitt förekommit ungefär hundra strejker per år. År 2021 genomfördes 55 strejker.
Arbetskonflikter 2016–2021
- 2021: 55
- 2020: 108
- 2019: 107
- 2018: 166
- 2017: 103
- 2016: 69
Källa: Statistikcentralen. Arbetskonflikter årsvis, 1980–2021
Kan arbetsgivaren strejka?
Lockout är en stridsåtgärd som arbetsgivaren använder för att driva sina egna mål vid kollektivavtalsförhandlingarna. I den offentliga debatten är det många som blandar ihop strejker och lockouter.
En lockout betyder i praktiken att de arbetstagare som omfattas av lockouten inte får komma till jobbet och att lönebetalningen avbryts. Genom lockouten försöker arbetsgivaren utöva påtryckningar på det fackförbund som representerar arbetstagarna, för att få fackförbundet att godkänna de villkor som arbetsgivaren föreslår.
En lockout får ofta återverkningar på andra personalgrupper eller arbetstagare inom en närliggande bransch, som kan förhindras att jobba och bli utan lön trots att de inte är part i konflikten.
Lockouter får ekonomiska följder också för företagen.
Är det rätt att rikta en lockout mot bara de arbetstagare som är medlemmar i ett fackförbund?
Under de senaste åren har det blivit vanligare att arbetsgivare avgränsar lockouter så att de endast omfattar arbetstagare som är medlemmar i ett fackförbund. FFC anser att det är en kränkning av den fackliga organiseringen att avgränsa lockouter på det här sättet.
Synen på lockouter varierar mellan olika länder. Av EU-länderna har bland annat Italien, Portugal och Grekland förbjudit lockouter. Genom att begränsa rätten till lockout vill man ge parterna en mer jämlik förhandlingsposition.
