Nedskärningar av den sociala tryggheten

Regeringsprogrammet innehåller ett stort antal förslag till försämringar av utkomstskyddet för arbetslösa. Största delen av nedskärningarna gäller speciellt den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, men också grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet som FPA betalar.

Bekanta dig med några exempel på hur nedskärningarna i den sociala tryggheten kan drabba folk.

Regeringen planerar att genomföra alla nedskärningar under år 2024. Som det ser ut just nu kommer nedskärningarna att träda i kraft i flera etapper. Regeringens första lagförslag blir klart före den 9 oktober 2023.

Regeringen bereder redan de åtgärder som har märkts ut med fet stil. Du kan läsa mer om dem här nedan.

Exempel på hur försämringarna drabbar samma människor eller familjer

Lön 2 500 €/mån.
Inkomstrelaterad dagpenning 1 515 €/mån.
+ barnförhöjning ca 150 €/mån.

12 mån. jobb före arbetslöshet
(tidigare 6 mån.)

Självriskdagar
- 141 €/2 dgr

Sänkt inkomstrelaterad dagpenning efter 2 mån.
- 303 €/mån.

Sänkt inkomstrelaterad dagpenning efter 8 mån.
- 379 €/mån.

Barnförhöjning
- 150 €/mån.

Ändringar i arbetsvillkoret

  • Arbetsvillkoret som måste uppfyllas för att man ska få inkomstrelaterad dagpenning förlängs
  • Arbetsvillkoret kopplas till den intjänade lönen

Skrivning i regeringsprogrammet

Arbetsvillkoret för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa ska förlängas från sex till tolv månader. Regeln om att koppla arbetsvillkoret till intjänad lön ska införas.

Situationen nu

För att uppfylla arbetsvillkoret och därmed få rätt till inkomstrelaterad dagpenning ska man ha varit medlem i en arbetslöshetskassa och jobbat i ungefär ett halvt år före arbetslösheten. Regeringen vill fördubbla tiden till ett år. Samtidigt ska arbetsvillkoret kopplas till den intjänade lön. Då grundar sig inte arbetsvillkoret på den arbetade tiden per vecka, utan på den lön man har fått under en månad.

FFC har föreslagit att det ska bli lättare för dem som snuttjobbar att få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Regeringen gör ändå tvärtom: för allt fler blir det svårare att få inkomstrelaterad dagpenning. Samtidigt blir det till exempel svårare att få fast anställning och det blir lättare att säga upp arbetstagare på personrelaterade grunder.

Följder

  1. Försämringen av arbetsvillkoret drabbar i synnerhet arbetstagare som just har inlett sin yrkesbana och arbetstagare som snuttjobbar. De som är i störst behov av trygghet.
  2. Det blir svårare att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning när man måste jobba och vara medlem i en arbetslöshetskassa i minst ett år, i stället för ett halvår, före arbetslösheten.
  3. När den inkomstrelaterad dagpenningen kopplas till den intjänade lönen minskar dagpenningen jämför med i dag för dem som jobbar deltid eller ströjobbar.


Försämrade förmåner

  • Barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa avskaffas
  • Det skyddade beloppet vid den jämkade arbetslöshetsdagpenningen avskaffas
  • Semesterersättning som betalas när anställningen tar slut hindrar utbetalning av arbetslöshetsförmån under periodiseringstiden
  • Den inkomstrelaterade dagpenningen minskar redan efter två månader
  • Självrisktiden inom utkomstskyddet för arbetslösa förlängs

Skrivning i regeringsprogrammet

Inkomsttryggheten ska graderas. Antalet självriskdagar återgår till att vara sju från de nuvarande fem. Barnförhöjningarna och det skyddade beloppet på 300 euro för jämkad dagpenning slopas. Periodiseringen av semesterersättning ska återinföras.

Situationen nu

Utgångspunkten är att den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen är högre än grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet.

Nu är den inkomstrelaterade dagpenningen lika stor under hela dagpenningsperioden. I fortsättningen ska dagpenningen minska med 20 procent efter ungefär två månaders arbetslöshet och ytterligare fem procent efter åtta månader. Samtidigt försvagar regeringen nivån på utkomstskyddet för alla arbetslösa genom att förlänga självrisktiden från fem dagar till sju. Självrisktid är den tid i början av arbetslösheten eller permitteringen då ingen dagpenning betalas ut överhuvudtaget.

När arbetslösa deltidsjobbar eller för enskilda arbetspass jämkas arbetslöshetsförmånen med lönen. Av lönen är 300 euro ett skyddat belopp, som man kan tjäna utan att det påverkar storleken på arbetslöshetsförmånen. Av alla dem som får inkomstrelaterad dagpenning jämkas förmånen för ungefär 40 procent. I många FFC-brancher är andelen ännu större. Det går också att få grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd till jämkat belopp. Den jämkade arbetslöshetsförmånen hjälper personer som jobbar deltid att försörja sig när det inte finns heltidsjobb att få. Det skyddade beloppet, som har varit i kraft sedan 2014, har sporrat arbetslösa att ta emot deltidsjobb och kortvariga jobb.

Arbetslösa kan få barnförhöjning till den inkomstrelaterade dagpenningen, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet för barn under 18 år. Barnförhöjningarna är ungefär 150–285 €/månad beroende på antalet barn.

Tidigare periodiserades semesterersättningar inom utkomstskyddet för arbetslösa, men systemet avskaffades 2013. Parterna avtalade om saken i ramavtalet. Periodisering av semesterersättning betyder att den semesterersättning som betalas för semester som arbetstagaren inte har hunnit ta ut när en anställning på heltid upphör, hindrar utbetalning av arbetslöshetsförmån för den tid då förmånen periodiseras.

Följder

  1. Alla försämringar av den inkomstrelaterade dagpenningen – förlängd självrisktid, sänkt dagpenning efter två och åtta månader samt avskaffad barnförhöjning och skyddsdel – kan drabba samma person.
  2. Bara det att den inkomstrelaterade dagpenningen sänks med 20 procent redan efter två månaders arbetslöshet leder för många till allvarliga svårigheter att försörja sig.
  3. Genom att gradvis sänka den inkomstrelaterade dagpenningen straffar man dem som förblir arbetslösa en längre tid. Det drabbar i synnerhet personer som har svårt att få jobb – till exempel de som inte hittar något lämpligt jobb i sitt närområde och de som behöver utbildning för att förbättra sitt kunnande eller rehabilitering på grund av sitt hälsotillstånd.
  4. Att man tar bort det skyddade beloppet vid den jämkade dagpenningen leder inte till att det uppstår fler heltidsjobb. Däremot kan det leda till att arbetslösa inte vill ta emot kortvariga jobb och i stället är arbetslösa på heltid.
  5. Periodiseringen av semesterersättningen gör utkomstskyddet för arbetslösa mer komplicerat och drabbar orättvist de arbetstagare som inte kan ta ut semester under sin anställning. Under periodiseringstiden får man inte arbetslöshetsförmån och periodiseringstiden är ofta längre än själva semestern.
  6. Utkomsten för arbetslösa med barn försvagas med 150–285 euro i månaden när barnförhöjningarna avskaffas.


Ändringar som försvagar ställningen för äldre arbetslösa

  • Arbete med lönesubvention räknas inte in i arbetsvillkoret
  • Tryggheten för äldre arbetslösa försvagas

Skrivning i regeringsprogrammet

De åldersbundna undantagsbestämmelserna inom utkomstskyddet för arbetslösa ska slopas. Lönesubventionerat arbete ska inte räknas in i arbetsvillkoret.

Situationen nu

Lönesubvention betalas till arbetsgivare som anställer svårsysselsatta arbetslösa i 5–10 månader. De arbetslösa får lön enligt kollektivavtalet för lönesubventionerat arbete, men endast 75 procent av arbetet beaktas i arbetsvillkoret som måste uppfyllas för att man ska få rätt till inkomstrelaterad dagpenning.

Med åldersbundna undantag avses att arbetslösa som har fyllt 58 år har rätt till arbete eller sysselsättningsfrämjande service som ordnas av kommunerna, samt att nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen hålls på samma nivå som tidigare.

Följder

  1. Syftet med de åldersrelaterade undantagsbestämmelserna är att göra det lättare för äldre personer att få jobb samt att trygga deras utkomst. När stödet till äldre slopas blir det svårare att förlänga tiden i arbetslivet.
  2. Att man inte alls ska kunna tjäna in arbetsvillkoret genom lönesubventionerat arbete står i strid med tanken om att allt arbete är värdefullt och tar dig framåt.
  3. Allt fler äldre arbetslösa och arbetslösa som har jobbat i lönesubventionerat arbete får i fortsättningen arbetsmarknadsstöd i stället för inkomstrelaterad dagpenning.


Alterneringsledigheten avskaffas

Skrivning i regeringsprogrammet

Systemet med alterneringsledighet slopas.

Situationen nu

Alterneringsledighet innebär att man är ledig från sitt jobb i högst ett halvår. Under ledigheten betalas en alterneringsersättning, som är 70 procent av den inkomstrelaterade dagpenningen. Som vikarie anställs en arbetslös arbetssökande.

Villkoren för alterneringsledighet har skärpts och ersättningen har skurits ner i flera repriser. Försämringarna har lett till att antalet personer som tar ut alterneringsledighet har minskat från ungefär 20 000 till 5 000 personer.

FFC har flera gånger föreslagit att systemet med alterneringsledighet ska utvecklas, speciellt för att äldre ska orka längre i arbetslivet. Dessutom har FFC presenterat ett eget initiativ som skulle göra det möjligt för arbetstagare som har fyllt 60 år att övergå från heltidsarbete till deltidsarbete på 80 procent för en viss tid med hjälp av en ny deltidspenning.

Följder

  1. Nedläggningen har bara en liten inverkan på statens utgifter, men för många arbetstagare har alterneringsledigheten varit en viktig möjlighet att andas ut, vilket har hjälpt dem att orka längre i arbetslivet.
  2. Alterneringsvikariat har gett många en möjlighet att få erfarenhet av sådana arbetsuppgifter som de inte skulle ha kunnat få på något annat sätt. Det har också förbättrat deras sysselsättning.


Vuxenutbildningsstödet avskaffas

Skrivning i regeringsprogrammet

I regeringsprogrammets text nämns inte att vuxenutbildningsstödet ska avskaffas, men det framgår av en tabell som är en bilaga till programmet. Stödet slopas från den 1 augusti 2024.

Situationen nu

Vuxenutbildningsstödet är ett ekonomiskt stöd som beviljas arbetstagare eller företagare för studier som stöder yrkesutvecklingen. Arbetstagare och företagare kan under sin tid i arbetslivet utnyttja vuxenutbildningsstödet för en eller flera utbildningar under sammanlagt 15 stödmånader, i en eller flera perioder. Med hjälp av vuxenutbildningsstödet kan man studera hela examina eller gå kortare utbildningar vid sidan av jobbet eller som studerande. Stödbeloppet beror på inkomsterna.

Följder

  1. Enligt de beräkningar som ingår i regeringsprogrammet skulle 8000 personer mer komma in på arbetsmarknaden. Det är ett i sammanhanget litet antal och effekten är kalkylmässig. Man har inte beaktat till exempel fördelarna med bättre kunnande, såsom att tiden i arbetslivet förlängs och att man orkar bättre i arbetet. Dessutom har alla studerande ett jobb att återvända till.
  2. När stödet avskaffas leder det till att färre deltar i utbildning, vilket i sin tur förvärrar bristen på arbetskraft och leder till att kunskapsnivån sjunker.
  3. När vuxenutbildningsstödet slopas leder det till att folk blir tvungna att lyfta studiestöd, och de ökade kostnaderna för studiestödet kommer från statsbudgeten. En del byter dessutom bransch efter att först ha varit arbetslösa och de kostnaderna saknas i kalkylerna.
  4. Det finns ett starkt samband mellan kunnande och förlängda arbetskarriärer. Det handlar om en långsiktig investering i framtiden, som den begränsade måttstock som finansministeriets tjänstemän använder sig av inte kan beakta.