Pensionsreformen

Det här handlar reformen om

• Det nya pensionssystemet tas i bruk vid början av år 2017.
• Pensionsreformen berör inte dem som pensioneras de närmaste åren. Personer som är födda innan år 1955 går fortsättningsvis i ålderspension som 63–68-åringar.
• Fram till år 2017 tjänas pensionen in enligt nuvarande lagstiftning. Den pension som har tjänats in enligt nuvarande system rörs inte.
• Den nedre gränsen för ålderspension stiger tillbaka till 65 år, gradvis fram till år 2027.

Bättre pension för unga

• Arbetspension tjänas för jobb som görs redan från 17 års ålder.
• Arbetspension tjänas in på hela lönen då man inte längre drar av arbetstagarens arbetspensionsavgift från lönen när pensionen beräknas.
• Det nya pensionssystemet behandlar åldersgrupperna mer jämlikt: pensionstillväxten är alltid 1,5 procent av inkomsten.
• Att pensionerna är tillräckliga säkerställs när arbetstagarnas och arbetsgivarnas arbetspensionsavgifter stiger till sammanlagt 24,4 procent år 2017.
• Livslängskoefficienten som minskar pensionerna förmildras när pensionsålderns nedre gräns har stigit till 65 år.

Arbetslivspension för dem som har utfört belastande arbete

• Personer som har haft fysiskt eller psykiskt belastande jobb och som har varit i arbetslivet länge kan ansöka on arbetslivspension. Åldersgränsen för arbetslivspension är 63 år.
• Den som ansöker om arbetslivspension ska ha en arbetskarriär på minst 38 år bakom sig.
• Arbetsbelastningen bedöms i förhållande till möjligheten att klara sig i det nuvarande jobbet.
• Man måste ansöka om arbetslivspension inom ett år efter att anställningen har upphört.

Pensionsslussen består

• Pensionsslussen för äldre uppsagda, det vill säga dagpenningen för tilläggsdagar, består.
• Senast i maj 2019 utvärderar arbetsmarknadsparterna om den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar ska stiga till 62 år för dem som är födda 1961 eller senare.

Bättre invalidpension

• Den så kallade återstående tiden som beräknas för invalidpensionen förlängs eftersom den nedre gränsen för ålderspension stiger.
• Dessutom stiger den redan intjänade pensionen då man inte längre drar av arbetstagarens arbetspensionsavgift från den pensionsgrundande lönen.

Äldre har möjlighet till partiell förtida ålderspension

• Deltidspensionen ersätts med partiell förtida ålderspension. Arbete som utförs vid sidan av den partiella ålderspensionen berörs inte av löne- eller arbetstidsuppföljning.
• En arbetstagare som är minst 61 år kan lyfta 25 eller 50 procent av den ålderspension som han eller hon har tjänat in.
• Ett förtidsavdrag gör att pensionen som lyfts i förtid blir mindre. Avdraget är 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.
• Den nedre åldersgränsen för den partiella förtida ålderspensionen stiger år 2025 till 62 år.

Bättre kvalitet på arbetslivet

• Arbetsgivaren ska i första hand arrangera arbetet så att personer som går i partiell förtida ålderspension kan göra deltidsarbete om de vill.
• Arbetslöshetsdagpenningen för 57-åringar eller äldre som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre.
• Ett långvarigt lönestöd tas i bruk för äldre.
• Rehabiliteringsbehovet för arbetssökande beaktas bättre än idag: ”30–60–90-regeln” för arbetssökande.
• Förändringarna i åldern för ålderspension påverkar den övre åldersgränsen för rehabilitering.
• Nivån på ersättning för psykoterapi förenhetligas: åldern bestämmer inte nivån på ersättningen. Mängden vårdformer som omfattas av ersättningen för psykoterapi utvidgas.

Gränsen för ålderspension stiger gradvis

• Den nedre gränsen för ålderspension börjar stiga år 2017.
• För personer födda år 1955 och senare stiger den nedre gränsen gradvis med tre månader per år tills den nedre gränsen för ålderspension år 2027 är 65 år.
• Ålderspensionen förblir flexibel.

Pensionsåldern enligt födelseår

Övergångsbestämmelse mjukar upp förändringar i pensionstillväxten

• Övergångsbestämmelsen för pensionstillväxten berör i synnerhet dem som är födda på 1960-talet.
• Förändringarna i pensionstillväxten mjukas också upp av att man inte längre drar av arbetstagarens arbetspensionsavgift från lönen när pensionen beräknas.

Övergångsbestämmelse för pensionstillväxten

Förbättringarna från år 2005 består

• De förbättringar som trädde i kraft i samband med pensionsreformen år 2005 finns kvar också efter år 2017. Förbättringarna som gjordes då berör i synnerhet unga, utbildade och kvinnor.
• Man tjänar in pension för arbete som man gör redan som ung. År 2005 sänktes den nedre åldersgränsen för när man tjänar in pension från 23 till 18 år. År 2017 sänks åldersgränsen till 17 år. *)
• Man tjänar in pension också för oavlönade perioder, bland annat studier, moderskaps- och föräldraledighet samt hemvård av barn under tre år.
• Pensionen beräknas enligt intjänat eurobelopp och längden på anställningsförhållandet spelar ingen roll. Modellen är fördelaktigare för snuttjobbare än den modell som var i bruk före år 2005 där man beaktade längden på anställningen.
• Lönerna för hela tiden i arbetslivet justeras enligt index (lönekoefficient) till nivån för när pensionen börjar. Lönekoefficienten påverkas till 80 procent av förändringen i lönenivån och till 20 procent av förändringen i prisnivån. Fram till slutet av år 2004 användes ett index som till 50 procent påverkades av lönerna och till 50 procent av priserna.

*) Åldersgränserna ändras inte retroaktivt. Den som hinner fylla 18 år före år 2017 tjänar inte in pension för arbete som han eller hon har gjort som 17-åring. På motsvarande sätt har inte heller en person som hann fylla 23 år före år 2005 tjänat in pension för arbete som han eller hon har gjort som 18–22-åring.

Vad händer efter år 2025?

• Man behöver inte ändra åldersgränserna för pension om tiden i arbetslivet förlängs tillräckligt genom andra åtgärder.
• Med fem års mellanrum bedömer social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär.
• Bedömningen görs för första gången år 2027.

Läs mera om pensionsreformen på Pensionsreformen.fi.