FFC-utredning: Köpkraften hos de lägst avlönade löntagarna har minskat med i genomsnitt 166 euro i månaden
Förr brukade man tänka att folk som arbetar nog klarar sig i Finland. Det stämmer kanske inte längre. FFC utredde vilken konkret betydelse den försämrade köpkraften har haft för arbetstagarna. Vi räknade ut konkreta penningbelopp eftersom det på det viset är lättare att bilda sig en uppfattning om hur stor del av inkomsterna som har försvunnit allteftersom priserna har stigit och levnadskostnaderna ökat.
– Exempelvis är bruttoinkomsterna för de lägst avlönade heltidsanställda städarna ungefär 2 000 euro i månaden, och av deras regelbundna realinkomster har ungefär 118 euro smält bort sedan slutet av 2021. Vem som helst förstår hur mycket vardagen påverkas när köpkraften minskas med en så stor summa, säger direktör Saana Siekkinen vid FFC.
För låginkomsttagare går en stor del av inkomsterna till dagliga utgifter och redan små överraskande utgifter kan sätta ekonomin i gungning. Låga löner förekommer i många branscher men om man ser till heltidsanställda har till exempel städare, hembiträden, processarbetare samt medhjälpare inom industrin och byggnadsbranschen låga löner enligt Statistikcentralens lönematerial. Också försäljare och livsmedelsarbetare samt de som arbetar inom omsorgs- och hälsovårdsbranschen är ofta lågavlönade.
– Enligt kalkyler har löntagarnas realinkomster backat med 14 år under de knappt två senaste åren. Det är helt i en klass för sig jämfört med de andra ekonomiska kriserna, betonar Siekkinen.
FFC anser att det är omoraliskt att regeringen i sin lista på nedskärningar från flera håll slår till uttryckligen mot låginkomsttagare.
– Exempelvis drabbar den oavlönade första sjukdagen särskilt lågavlönade eftersom en förlorad dagslön är ett förhållandevis mycket större problem för dem.
Regeringen avser också avskaffa skyddsdelen inom utkomstskyddet för arbetslösa. Det beslutet kan innebära en nedskärning på hundratals euro i månaden till exempel för deltidsarbetande och personer som får jämkad arbetslöshetsförmån. Skyddsdelen har uppmuntrat till att göra allt slags arbete under arbetslösheten, utan att man går miste om arbetslöshetsersättning. Skyddsdelen är särskilt viktig för dem som arbetar på deltid. Att den försvinner torde öka arbetslösheten särskilt i låglönebranscher, om arbetsgivarna inte kan höja lönen eller erbjuda extra timmar så att arbetstagarna klarar sig.
– Enligt Finansministeriets bedömningar har ett avskaffande av skyddsdelen inte ens någon effekt på sysselsättningen. Tidigare rådde i Finland en tanke om att allt arbete är värdefullt och att också korta arbetssnuttar och deltidsarbete är bättre för en arbetslös arbetssökande än att vara arbetslös på heltid. Är inte allt arbete längre värdefullt för Orpos regering?
När man ännu lägger till de övriga nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget håller regeringens nedskärningar på att bli en orimlig helhet för låginkomsttagarna.
Fackföreningsrörelsen kommer med säkerhet att återkomma till låginkomsttagarnas köpkraft under nästa kollektivavtalsförhandlingar. FFC kräver att regeringen dessförinnan återkallar avskaffandet av skyddsdelen i utkomstskyddet för arbetslösa.
– Regeringen har redan meddelat att man inte har gjort någon helhetsbedömning av nedskärningarna i den sociala tryggheten. Vi kräver att tillräckligt med tid ska reserveras för beredningen av nedskärningarna och att helheten ska bedömas grundligt. Helheten bör bedömas särskilt med hänsyn till hur de planerade nedskärningarna tillsammans påverkar låginkomsttagarnas möjligheter att arbeta och arbetslösa arbetssökande att ta emot kortvariga arbeten och deltidsarbete, säger Siekkinen.
