FFC anser att det är viktigt att Finland är klimatneutralt före år 2050. Finland och EU ska sträva efter att skärpa målet för hur mycket utsläppen borde minska före år 2030, från det nuvarande målet 40 procent till 55 procent.

I FFC:s klimatmål är en fungerande och effektiv utsläppshandel också i fortsättningen det främsta verktyget för att skära ner utsläppen av växthusgaser. Dessutom kan växthusgaserna på EU-nivå minskas genom bindande åtgärder för att förbättra energieffektiviteten samt genom att öka användningen av förnyelsebara energikällor och kärnkraft.

Det är osäkert om det inom en snar framtid går att slå fast ett globalt pris på koldioxid. Därför föreslår FFC att Finland ska sträva efter att införa koldioxidtullar på EU-nivå. Tullarna skulle kunna sporra det internationella samfundet att uppnå målen i klimatavtalet.

Avsikten med koldioxidtullarna är också att förhindra koldioxidläckage. Koldioxidtullarna borde riktas mot ett begränsat antal energiintensiva produkter, det vill säga de branscher där risken för koldioxidläckage är störst. Koldioxidtullarna skulle inte gälla länder som har ett trovärdigt system för att prissätta utsläpp, och därför skulle tullarna inte heller utgöra ett hinder för den internationella handeln.

Klimatpolitiken och löntagarna

Övergången till ett samhälle med nollutsläpp innebär stora förändringar i det dagliga livet, men också på arbetsplatserna. För att ambitionsnivån inom klimatpolitiken ska kunna höjas behövs rättvisa och trygghet för arbetstagarna. Omställningen får inte leda till att inkomstskillnaderna ökar, och arbetstagarna måste vara delaktiga i arbetet med att uppfylla målet.

FFC föreslår att det tillsätts en energi- och klimatstrategisk arbetsgrupp på bred bas, för att se till att FN:s klimatavtal från Paris verkställs. Arbetsgruppens uppdrag skulle vara att sammanställa en branschspecifik vägkarta, där man bedömer de krav som klimatpolitiken ställer på varje sektor.

Med hjälp av vägkartan skulle det vara möjligt att bedöma vilka följder kampen mot klimatförändringen har för teknologin, beskattningen och sysselsättningen.

För att undvika eventuella negativa effekter behövs bland annat mer omskolning, fortbildning och examensinriktad fortbildning. En förutsättning för att vi ska kunna försäkra oss om att det också i fortsättningen finns ett brett stöd för en ambitiös klimatpolitik bland folket, är att vi i god tid uppmärksammar effekterna på sysselsättningen och inkomstfördelningen, samt behoven av nytt kunnande.

De frågor som är av central betydelse för löntagarna när det gäller övergången till ett koldioxidsnålt samhälle är

• Hurdana nya marknader och arbetstillfällen medför klimatavtalet för de företag som är verksamma i Finland, och hur kan staten hjälpa företagen att komma in på de här marknaderna?
• Hurdana krav på nytt kunnande medför det nya arbetet?
• Vilka negativa följder innebär förändringen för företagen och branscherna?

Löntagarcentralorganisationerna FFC, Akava och STTK har tillsammans med Arbetarnas Bildningsförbund ABF och TJS-Opintokeskus tagit fram ett utbildningspaket kring hållbar utveckling, som fackförbunden kan använda (på finska). Kolla gärna in paketet!

Energipolitik

Inom energipolitiken är FFC:s utgångspunkt att trygga en mångsidig och kostnadseffektiv energiproduktion.

Centrala mål för FFC inom energipolitiken

1. Finland ska också i fortsättningen sträva efter en mångsidig energiproduktion och vi ska se alla rena produktionsformer som möjliga.
2. Vi kan trygga en tillräcklig effekt under alla omständigheter bland annat genom att se till att verksamhetsförutsättningarna för en energieffektiv samproduktion av el och värme är i skick.
3. Användningen av förnyelsebar energi ökar märkbart och den måste i framtiden kunna produceras på marknadsmässiga villkor utan stöd från staten. Innovations- och investeringsstöd är ändå motiverade.

FFC:s energi- och klimatpolitiska målsättningar

Läs mer om FFC:s energi- och klimatpolitiska målsättningar (på finska). Här kan du ladda ner publikationen.