Företagshälsovård – en guide för arbetsplatserna

FFC:s guide för ordnande av företagshälsovård är i första hand gjord för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige, men också arbetsgivare, chefer och annan personal kan ha nytta av innehållet.

Tre punkter som sammanfattar ordnandet av företagshälsovård

Arbetsgivaren måste ordna företagshälsovård för sina anställda.
Arbetsgivaren, företagshälsovården och arbetstagarna måste samarbeta gällande företagshälsovården.
Företagshälsovården måste följa god företagshälsovårdspraxis.

Den här guiden finns endast i elektronisk form på svenska. På finska kan du beställa broschyren i tryckt form: Opas työpaikoille työterveyshuollon järjestämiseen

1. Företagshälsovården är en rättighet som gäller alla arbetstagare

Alla arbetstagare har rätt till företagshälsovård och det är arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att ordna företagshälsovård åt sin personal. Arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården ska samarbeta planmässigt och målinriktat för att förverkliga det som slås fast i lagen om företagshälsovård.

Målet med samarbetet är att

främja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga under olika skeden i arbetslivet
förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall
främja ett hälsosamt och tryggt arbetsliv
stödja arbetsgemenskapens verksamhet

2. Arbetsgivarens skyldigheter

Enligt lagen om företagshälsovård är arbetsgivaren skyldig att ordna företagshälsovård åt alla arbetstagare oberoende av anställningsform och anställningsförhållandets längd. Folkpensionsanstalten ersätter en del av arbetsgivarens utgifter. För arbetstagarna är företagshälsovården avgiftsfri. Arbetsgivaren måste se till att arbetet inte orsakar fara för arbetstagarens hälsa och säkerhet.

Arbetsgivaren måste höra arbetstagarna

Arbetsgivaren måste agera i samarbete med arbetstagarna eller deras representanter. Innan arbetsgivaren fattar avgörande beslut om ordnandet av företagshälsovård, måste saken behandlas tillsammans med personalen. På större arbetsplatser ska frågan behandlas i arbetarskyddskommittén och på mindre arbetsplatser tillsammans med arbetarskyddsfullmäktige eller – om man inte har valt en arbetarskyddsfullmäktig – tillsammans med personalen.

Arbetstagarna och deras representant har rätt att komma med förslag gällande företagshälsovården. Om arbetsgivaren inte förverkligar förslagen måste den motivera sitt beslut.

Arbetsgivaren måste ge information åt företagshälsovården

Arbetsgivaren måste i tillräckligt stor utsträckning utnyttja expertisen hos yrkesfolket och specialisterna inom företagshälsovården. Arbetsgivaren måste ge dem all nödvändig information som kan påverka arbetstagarnas hälsa. Arbetsgivaren måste stödja företagshälsovårdens verksamhet och tillåta företagshälsovården att besöka arbetsplatsen på arbetstid.

Arbetsgivaren ska informera företagshälsovården om sjukfrånvaron, om en arbetstagare har varit sjukskriven i mer än en månad, antingen utan avbrott eller i snuttar under ett års tid.

Företagshälsovård åt uppsagda arbetstagare

Arbetsgivaren måste ordna företagshälsovårdstjänster åt uppsagda arbetstagare i sex månaders tid från det att skyldigheten att arbeta upphörde, om arbetstagaren var anställd hos arbetsgivaren i minst fem år och arbetsgivaren regelbundet har minst trettio anställda.

3. God praxis inom företagshälsovården

Utgångspunkten för företagshälsovården är att arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården samarbetar sinsemellan. Dessutom samarbetar företagshälsovården med:

primärvården
specialsjukvården
rehabiliteringen
arbetsförvaltningen
socialförsäkringen
arbetarskyddsmyndigheterna

Företagshälsovården måste planera sin verksamhet och följa med hur effektiv verksamheten är. Kvaliteten på verksamheten måste vid behov förbättras. Företagshälsovårdsenheten ska ha ett skriftligt kvalitetssystem.

Företagshälsovården måste agera

kundorienterat
etiskt och i förtroende
multidisciplinärt och multiprofessionellt
oberoende av arbetsgivaren och arbetstagarna
så att alla uppgifter behandlas sakligt och säkert

I all verksamhet måste företagshälsovården följa god företagshälsovårdspraxis. Det innebär att:

företagshälsovården, arbetstagarna och arbetsgivaren samarbetar
personalen inom företagshälsovården är kompetent
det finns ett avtal om företagshälsovård mellan arbetsgivaren och företagshälsovården
man har gjort en arbetsplatsutredning där man redogör för förhållandena på arbetsplatsen
man har gjort upp en verksamhetsplan
man gör nödvändiga hälsoundersökningar
man utreder arbetstagarnas hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga
man följer upp hur arbetstagarna klarar sig i arbetet och vidtar nödvändiga åtgärder för att främja möjligheterna att klara sig arbetet
man hänvisar vid behov arbetstagarna till vård och rehabilitering
man ger arbetsgivaren och arbetstagarna råd, vägledning och respons
man följer upp företagshälsovårdens kvalitet och effektivitet

Arbetsplatsutredning

Det är behoven på arbetsplatsen som avgör företagshälsovårdens innehåll och omfattning. Företagshälsovården ska känna till förhållandena på arbetsplatsen, och därför måste företagshälsovården besöka arbetsplatsen för att ta reda på hur förhållandena ser ut. Utgående från besöket gör man upp en rapport över arbetsplatsutredningen. Utredningen utgör själva grunden för företagshälsovården, och den måste hållas lättillgänglig och synlig för arbetstagarna på arbetsplatsen.

Arbetsplatsutredningen och arbetsplatsbesöken kompletteras med bakgrundsuppgifter om arbetsplatsen, den bransch som arbetsplatsen är verksam inom, samt uppgifter om de belastningsfaktorer och risker man känner till inom branschen. Det är möjligt att komplettera arbetsplatsutredningen genom att utnyttja de möjligheter som digital teknik och fjärruppkoppling för med sig.

Under arbetsplatsbesöket kartlägger företagshälsovården de faktorer som belastar arbetstagarna fysiskt, psykiskt och socialt – men också de styrkor och resurser som finns på arbetsplatsen. Under besöket ska man också utreda risken för olycksfall och våld. Man ska också bedöma vilken inverkan hälsofaror, olägenheter och belastning som orsakas av arbetet, arbetsmiljön eller arbetsgemenskapen kan ha för hälsan och arbetsförmågan.

Under arbetsplatsbesöket utreder man faktorer som har med arbetsarrangemangen och arbetstiderna att göra, bland annat vilka anställningsformer och arbetstider som förekommer samt hur man arbetar övertid. Man ska beaktar personalstrukturen på arbetsplatsen samt arbetstagarnas hälsa och insjuknande.

I synnerhet på små arbetsplatser är det klokt att samtidigt göra både arbetsplatsutredningen och den identifiering och bedömning av risker som förutsätts i arbetarskyddslagen. Det är arbetsgivaren som ansvarar för riskbedömningen.

Verksamhetsplan

Utgående från arbetsplatsutredningen gör man upp en skriftlig verksamhetsplan för företagshälsovården. I verksamhetsplanen skriver man in de allmänna målen för företagshälsovården, och de åtgärder som behövs på arbetsplatsen.

Hälsoundersökningar

Företagshälsovården genomför hälsoundersökningar utgående från behovet på arbetsplatsen och i enlighet med verksamhetsplanen. En del av hälsoundersökningarna grundar sig på de faktorer på arbetsplatsen som orsakar speciell risk för att bli sjuk. En del av granskningarna går ut på att följa upp hälsan och arbetsförmågan. I samband med de här granskningarna utreds arbetstagarens hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga ur ett helhetsperspektiv. Vid undersökningarna ska man ta hänsyn till arbetsförhållandena samt sambandet mellan arbetet och hälsan.

Utgående från hälsoundersökningarna bedömer företagshälsovården om arbetstagarna behöver vägledning eller råd. I samarbete med arbetstagaren gör man i så fall upp en personlig hälsoplan för att stöda arbetsförmågan. I enlighet med planen ska arbetstagaren få stöd att klara sig, råd om rehabilitering och vid behov hänvisning till vård.

Företagshälsovården måste göra en utredning av arbetets skadliga belastning, om arbetstagaren av grundad anledning ber om en sådan.

Hantering och uppföljning av arbetsförmågan samt tidigt stöd

Folkpensionsanstalten ersätter 60 procent av arbetsgivarens kostnader för den förebyggande företagshälsovården. Utgångspunkten är god företagshälsovårdspraxis. En förutsättning för att ersättningen ska betalas ut är att arbetsplatsen och företagshälsovården har gjort upp ett skriftligt avtal om sätten att hantera och följa upp arbetsförmågan samt erbjuda tidigt stöd. I avtalet måste man skriva in hur man följer upp sjukfrånvaron, hur man identifierar arbetstagarnas behov av stöd och hur man ger stöd.

Arbetsgivaren ansvarar för att följa upp och främja arbetstagarens förutsättningar att klara sig i arbetet. För att sköta uppgiften anlitar arbetsgivaren företagshälsovården. På arbetsplatser med minst 20 anställda ska företagshälsovården varje år rapportera till arbetsgivaren om uppföljningen av arbetshälsan. På mindre arbetsplatser ska rapporteringen ske enligt behov.

Om en arbetstagare insjuknar ska företagshälsovården koordinera den vård och rehabilitering som krävs för att arbetstagaren ska kunna återfå sin arbetsförmåga och återgå till arbetet. En central del av företagshälsovårdens lagstadgade uppdrag är att bedöma arbetsförmågan och behovet av sjukledighet, samt att utföra de undersökningar som behövs för att kunna göra den här bedömningen. Dessutom kommer företagshälsovården med förslag på åtgärder som arbetsplatsen kan vidta för att stödja arbetstagarnas arbetsförmåga och möjligheter att orka i arbetslivet.

Företagshälsovården gör en bedömning av arbetstagarens möjligheter att arbeta och samtidigt få partiell sjukdagpenning, eller att göra ersättande arbete. Arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården kan också föra förhandlingar om arbetsförmågan, för att på det sättet tillsammans komma överens om åtgärder för att stödja arbetsförmågan.

Företagshälsovården har en lagstadgad skyldighet att ge Folkpensionsanstalten ett utlåtande om en arbetstagares arbetsförmåga och möjlighet att fortsätta arbeta, om arbetstagaren har fått sjukdagpenning i 90 dagar. Innan företagshälsovården ger utlåtandet ska arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården föra företagshälsovårdsförhandlingar, det vill säga hålla ett nätverksmöte om arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga.

Rådgivning och vägledning

Företagshälsovården ger råd, vägledning och respons individuellt eller i grupp. Behovet konstateras i arbetsplatsutredningen, i samband med hälsoundersökningar eller på något annat sätt, till exempel genom personalenkäter. Rådgivningen, vägledningen och responsen ska ingå i verksamhetsplanen och i de personliga hälsoplanerna.

Företagshälsovården ska följa med arbetsförhållandena och hur de förändras genom återkommande arbetsplatsbesök eller på något annat sätt. Företagshälsovården kommer med förslag på hur man kan förbättra arbetshälsan och arbetssäkerheten, och följer med hur förslagen förverkligas.

I enlighet med sitt eget kunnande kan företagshälsovården delta i att planera arbetet, arbetsmetoderna och arbetslokalerna. När arbetsförhållandena ändras, fungerar företagshälsovården som expert på hälsan.

Frivilligt att ordna sjukvård

Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att ordna förebyggande företagshälsovård. Dessutom kan arbetsgivaren ordna sjukvårds- och andra hälsotjänster. I samband med sjukvården bedömer företagshälsovården hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. I första hand är det samma personer som ansvarar för sjukvården som för den förebyggande hälsovården.

Alla sjukvårds- och andra hälsotjänster som arbetsgivaren ordnar berättigar inte till FPA:s ersättning för företagshälsovård. Sådana är till exempel:

tandvård
läkemedelsersättningar
sjukkostnadsförsäkringar
undersökningar och vård som inte hör till vedertagen vårdpraxis, såsom omfattande genetiska undersökningar

Företagshälsovården ska delta i ordnande av första hjälpen. Till första hjälpen hör också nödvändig rådgivning för att kontrollera psykiska reaktioner som beror på arbetet eller arbetssituationer.

4. Hantering av uppgifter om hälsotillstånd

Uppgifter om personalens hälsa är känsliga uppgifter, och de ska förvaras separat från andra personuppgifter.

Inom företagshälsovården

Utgångspunkten är att uppgifter om arbetstagarnas hälsotillstånd är sekretessbelagda och inte får lämnas ut av företagshälsovården. Arbetstagaren har rätt till sina egna hälsouppgifter, och kan alltså kontrollera sina egna uppgifter om hen önskar.

Till arbetsgivaren får företagshälsovården endast lämna ut information om arbetstagarens lämplighet för sitt uppdrag.

Det är tillåtet att avvika från sekretessen i arbete som medför särskild fara för ohälsa. Då kan företagshälsovården berätta om slutsatserna från hälsogranskningarna, om det kommer fram något som påverkar arbetarskyddet eller företagshälsovården.

Uppgifterna får också lämnas ut till myndigheter som utövar tillsyn över arbetarskyddet. Dessutom får uppgifterna överlåtas till en annan företagshälsovård om arbetstagaren övergår till en annan arbetsgivares tjänst men fortsätter i ett likadant arbete som medför särskild risk för insjuknande.

På arbetsplatsen

Arbetsgivaren får endast hantera sådana personuppgifter som har direkt relevans för arbetstagarens anställningsförhållande. För övriga uppgifter måste arbetstagaren ge sitt medgivande. Uppgifterna ska i första hand samlas in hos arbetstagaren själv.

Uppgifter om hälsotillstånd är känsliga uppgifter. De måste förvaras separat från andra personuppgifter. Arbetsgivaren ska uppge namnet på de personer som får hantera hälsouppgifter.

Arbetsgivaren får överlämna arbetstagarnas läkarutlåtanden eller intyg över sjukledighet till företagshälsovården, om arbetstagaren inte har förbjudit överlämnandet.

5. Arbetarskyddsfullmäktiges rättigheter och skyldigheter

Arbetarskyddsfullmäktige deltar i arbetet med att göra arbetsplatsundersökningen och verksamhetsplanen, tillsammans med företagshälsovården och arbetsgivaren. Hen följer också med hur verksamhetsplanen följs.

Om det uppstår problem med arbetshälsan eller företagshälsovården kan arbetarskyddsfullmäktige vända sig till arbetarskyddsmyndigheten eller fackförbundet.

Till arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter hör också att

ge utlåtande om företagshälsovårdens verksamhet i samband med ersättningsansökan till Folkpensionsanstalten
stödja företagshälsovården när den gör en utredning av skadlig arbetsbelastning hos arbetstagare
på arbetstagarens begäran delta som stöd i förhandlingar och nätverksmöten om arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga.

Frågor som på ett väsentligt sätt påverkar ordnandet av företagshälsovården ska behandlas genom samarbetsförfarande. Om det inte finns en arbetarskyddskommitté eller ett motsvarande organ, ska frågorna behandlas tillsammans med arbetarskyddsfullmäktige – eller på små arbetsplatser med personalen.

Arbetarskyddsfullmäktige har rätt att

få sådana uppgifter från företagshälsovården, som är av betydelse för arbetstagarnas hälsa och hur förhållandena på arbetsplatsen kan utvecklas.
granska handlingar för att kontrollera att arbetstagarna behandlas lika.
få utbildning som hjälper hen att utvärdera företagshälsovården och försvara arbetstagarnas intressen. Bland annat fackförbunden och Arbetarskyddscentralen ordnar utbildning för arbetarskyddsfullmäktige. Svenskspråkig utbildning ordnas inom FFC.

6. Utmaningar inom företagshälsovården

Snuttjobbarnas och de inhyrda arbetstagarnas position

Arbetsgivaren måste ordna företagshälsovård också åt de arbetstagare som snuttjobbar eller är inhyrda. Alla arbetstagare ska få vägledning om företagshälsovården oavsett vilken anställningsform de har och hur länge de är anställda. På arbetsplatsen måste man se till att arbetstagarna vet att de har rätt att vända sig till företagshälsovården om de har problem med hälsan.

Bemanningsföretag har inte rätt att låta utföra en arbetsplatsutredning i användarföretagets lokaler. I stället är bemanningsföretag skyldiga att skaffa information om den lagstadgade arbetsplatsutredning som användarföretaget har gjort. I användarföretagets arbetsplatsutredning ska man ta hänsyn också till det arbete som utförs av inhyrda arbetstagare och de arbetsolycksfall som de inhyrda arbetstagarna råkar ut för.

Gemensamma arbetsplatser

På gemensamma arbetsplatser måste arbetsgivaren ge den information som behövs för att man ska kunna göra en arbetsplatsutredning samt bedöma och förebygga de hälsorisker som arbetet medför. Det är viktigt att kartlägga alla risker – också de ämnen och maskiner som andra arbetsgivare använder. Riskerna ska beaktas i arbetsplatsutredningen och när man planerar åtgärder.

Jämlikhet

Arbetstagarna ska behandlas jämlikt inom arbetarskyddet och företagshälsovården.

Psykiskt arbetarskydd

I arbetsplatsutredningen ska man också ta upp arbetets psykiska belastning. Företagshälsovården måste vara multidisciplinär, alltså bestå av experter inom olika områden.

sv

Arbetsmiljö