På största delen av arbetsplatserna inom FFC:s branscher vidtar man redan åtgärder för att begränsa klimatförändringen – men man satsar inte på arbetstagarnas kompetens
De klimatåtgärder som har ökat mest på arbetsplatserna är sätt att göra produktionen eller verksamheten mer materialeffektiv. Sådana åtgärder nämnde 28 procent av de förtroendevalda år 2019 och 55 procent år 2023. Det har också blivit betydligt vanligare att använda mer förnybar energi och att förändra produktionen eller verksamheten så att den blir mer energieffektiv.
Pia Björkbacka är ledande expert på FFC och hon är glad över att man på arbetsplatserna har övergått till allt effektivare åtgärder för att begränsa klimatförändringen. Hon efterlyser också effektiva åtgärder av de politiska beslutsfattarna.
– Det är visserligen positivt att kärnan i regeringen Orpo-Purras energi- och klimatåtgärder är att främja fler industriella investeringar för att möjliggöra en energiomställning. Men tyvärr är det här inte tillräckligt för en ambitiös klimatpolitik. Ytterligare åtgärder behövs i synnerhet för att minska utsläppen från trafiken och jordbruket samt för att stärka sänkorna inom markanvändningssektorn. I regeringsprogrammet saknas dessutom helt klimat- och energiåtgärder som är rättvisa och tar hänsyn till arbetstagarnas ställning.
En rättvis grön omställning förutsätter att arbetstagarna är delaktiga
År 2023 bedömde en femtedel av förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige att arbetstagarna på deras arbetsplats behöver utbildning i anknytning till klimatåtgärder. Det är dock endast på 18 procent av de här arbetsplatserna som man har ordnat sådan utbildning.
– Det går inte att begränsa klimatförändringen utan kunniga arbetstagare. Arbetstagarna måste ges rätt och resurser att vid sidan av jobbet skaffa sådana färdigheter som krävs när arbetet förändras på grund av klimatåtgärderna eller för att de ska kunna övergå till ett nytt arbete. Här krävs åtgärder av både arbetsgivaren och staten, betonar Pia Björkbacka.
Sedan år 2019 har det blivit vanligare att de förtroendevalda och arbetsgivaren sinsemellan för en dialog om hur man kan begränsa klimatförändringen. År 2019 berättade 17 procent av de förtroendevalda att de har diskuterat sätt att begränsa klimatförändringen med arbetsgivaren. År 2023 var motsvarande andel 26 procent.
Också i den nyare enkäten anser dock bara 14 procent av de förtroendevalda att personalen eller de förtroendevalda har fått delta i beslutsfattandet om miljöåtgärder på arbetsplatsen.
– Åtgärder som är rättvisa för arbetstagarna är en nödvändig del av en framgångsrik omställning till ett koldioxidsnålt samhälle. Arbetstagarna och fackförbunden måste involveras i planeringen av klimatåtgärderna och i beslutsfattandet i de här frågorna tillsammans med arbetsgivarna och offentliga aktörer, konstaterar Björkbacka.
Enkäten gjordes som en del av FFC:s förtroendemannapanel (på finska) och besvarades av 927 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige år 2023, samt av 883 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige år 2019. Under båda åren samlades svaren in i oktober.
Pia Björkbacka deltar i FN:s klimatkonferens som inleds den 30 november, där hon ingår i en delegation från världsfacket ITUC. På dagordningen för mötet i Dubai står bland annat innehållet i och tillvägagångssätten för arbetsprogrammet en rättvis omställning (JTWP). Fackföreningsrörelsens mål (på engelska) är att åtgärder som stärker anständigt arbete, arbetstagarnas rättigheter och fackförbundens aktiva deltagande ska skrivas in i programmet.
