De tillfälliga lagändringarna gällande permittering upphör och beskattningen av arbetsreseförmåner lindras – Så här ändras arbetstagarnas anställningsvillkor och trygghet år 2021
Arbetslagstiftning
De tidsbundna lagändringarna gällande permittering och andra anställningsvillkor upphör
Regeringen gjorde under våren 2020 flera tidsbundna lagändringar gällande permittering, prövotid, återanställningsskyldighet och samarbetsförfarande. Lagändringarna grundade sig på det coronakrispaket som arbetsmarknadsorganisationerna hade förhandlat fram. De här lagändringarna upphör att gälla vid årsskiftet, om inte parterna har avtalat om annat i kollektivavtalen.
I samband med permittering inom den privata sektorn återgår man till det normala förfarandet när undantagen upphör att gälla vid årsskiftet:
- Förhandlingsskyldigheten enligt samarbetslagen återgår till att vara fjorton dagar eller sex veckor, när den tillfälligt har varit fem dagar.
- Arbetsgivaren har inte längre rätt att permittera visstidsanställda på samma sätt som fastanställda.
- Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna meddelande om permittering fjorton dagar i förväg (inom kommunbranschen en månad), när tidsfristen enligt den tillfälliga lagändringen har varit fem dagar.
Också de tillfälliga undantagen gällande prövotid och återanställningsskyldighet slutar gälla vid årsskiftet. Anställningsförhållanden kan inte längre hävas under prövotiden på grund av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker. Arbetsgivarens återanställningsskyldighet återgår till fyra eller sex månader, när den tillfälligt har varit nio månader. Det här är den tid då arbetsgivaren först ska erbjuda jobb åt de arbetstagare som har sagts upp, om arbetsgivaren behöver nya arbetstagare till samma eller motsvarande arbetsuppgifter som de uppsagda arbetstagarna har haft.
Läs mer i FFC:s informationspaket om coronavirusepidemins inverkan på arbetslivet.
Situationen för utsända arbetstagare som kommer till Finland förbättras
Lagen om utstationering av arbetstagare har ändrats. Lagen som grundar sig på Europeiska unionens direktiv i frågan, gäller arbetskraft som är utsänd till Finland från ett annat EU-medlemsland eller ett land utanför EU. En ny bestämmelse är att direktivet förutsätter att lagen eller kollektivavtalet i det land därifrån arbetstagaren sänds, ska slå fast de rese- och inkvarteringskostnader som arbetsgivaren ersätter. Om den här typen av bestämmelser inte finns i det utsändande landet, eller om nivån på ersättningen är väsentligt lägre än i det finländska allmänt bindande kollektivavtalet, ska ersättningen följa finländsk lagstiftning.
Den här bestämmelsen gäller utstationering av arbetstagare som grundar sig på entreprenadavtal som har ingåtts efter 1.12.2020. När det gäller utstationering som grundar sig på avtal som har ingåtts tidigare kan bestämmelserna för resor och inkvartering i de finländska kollektivavtalen tillämpas först från 1.12.2021.
De nya bestämmelserna för resor och inkvartering gäller inte landsvägstrafiken, som omfattas av EU:s rörlighetspaket som för tillfället är under beredning.
När lönebestämmelserna i det utsändande landet och Finland jämförs tillämpas från 1.12.2020 en jämförelse av "lönepaketen" som bruttobelopp. Alla lönerelaterade anställningsvillkor i respektive land – såsom ordinarie lön, semesterlön, semesterpenning och semesterpremie samt ersättning för arbetstidsförkortning – bildar ett "lönepaket" i jämförelsen. Om det finländska paketet är förmånligare för arbetstagaren, måste arbetsgivaren betala mellanskillnaden.
Skyddet för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser effektiveras
Skyddet för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser i arbetet effektiveras genom två författningsändringar. Arbetsgivarens skyldigheter har preciserats på i synnerhet sådana arbetsplatser där man inte avsiktligt arbetar med eller använder biologiska agenser. Det handlar till exempel om reparations- eller rivningsarbeten i byggbranschen, eller i epidemisituationer arbete med närkontakt i service- eller transportbranschen.
Dessutom har Social- och hälsovårdsministeriet kompletterat förteckningen över biologiska agenser som man vet kan orsaka smitta för människor. Förteckningen innehåller också uppgifter om agensernas toxiska eller allergiska effekter och om huruvida ett effektivt vaccin finns tillgängligt. Arbetsgivaren måste beakta förteckningen vid utredning och bedömning av faror, och därefter besluta om åtgärder för att förebygga och minska exponeringen
De båda författningsändringarna trädde i kraft redan 15.11.2020.
Läs mer om författningsändringarna på statsrådets webbplats.
Utbildning
Läroplikten utvidgas och utbildningen på andra stadiet blir kostnadsfri
Riksdagen godkände i december en lagändring som innebär att läroplikten förlängs till 18 års ålder. Samtidigt blir studierna på andra stadiet kostnadsfria för de studerande. Planen är att reformen ska träda i kraft 1.8.2021 så att den först gäller de unga som avslutar sin grundläggande utbildning våren 2021, alltså huvudsakligen de som är födda år 2005.
Att läroplikten ska utvidgas har också varit ett långvarigt mål för FFC.
Läs mer i FFC:s nyhet om den utvidgade läroplikten.
Socialskydd
En stor del av coronaundantagen inom arbetslöshetsskyddet och tjänsterna för arbetslösa upphör vid årsskiftet
Under våren och sommaren 2020 gjordes flera tillfälliga ändringar inom arbetslöshetsskyddet och tjänsterna för arbetslösa på grund av coronapandemin. Många av de här undantagen upphör att gälla vid årsskiftet. Till exempel återgår självrisktiden inom arbetslöshetsskyddet till fem dagar och arbetsvillkoret förlängs igen till sex månader.
Vissa undantag förlängs så att de gäller en bit in på det nya året. Bland annat den förhöjda skyddsdelen och undantagen gällande rörlighetsunderstödet förblir i kraft till slutet av mars.
Läs mer i FFC:s nyhet om när de tillfälliga ändringarna på grund av coronaviruset löper ut.
Anslagen som är tillgängliga för lönesubventionerat arbete och startpeng ökar permanent så att medlen ska räcka till
Den finansieringsmodell som har gjort det möjligt att använda anslag för arbetslöshetsförmåner till att finansiera bland annat lönesubventionerat arbete och startpeng blir permanent. Det har riksdagen beslutat. Genom modellen kan man säkerställa att det går att fatta beslut om lönesubventionerat arbete och startpeng jämnare under hela året.
Finansieringsmodellen har varit i kraft tillfälligt sedan början av år 2017 och har gjort att man under den här tiden har sluppit problemet med att de anslag som har reserverats för lönesubventionerat arbete och startpeng har tagit slut mitt under året.
Preciseringar i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte
Från början av år 2021 förutsätts det att tjänsterna inom den rehabiliterande arbetsverksamheten alltid ska innehålla det stöd och den handledning som klienten behöver samt att det ska finnas ett mål för verksamheten. Därtill preciseras bestämmelserna om hur den rehabiliterande arbetsverksamheten ska organiseras och produceras.
Avsikten med ändringarna är att säkerställa att de personer som har varit arbetslösa under en lång tid och som behöver stöd via socialvården erbjuds rehabiliterande arbetsverksamhet. Man ska ändå alltid börja med att utreda möjligheterna att erbjuda personen arbete eller arbets- och näringstjänster. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska tas in i aktiveringsplanen först om personen på grund av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i arbets- och näringstjänsterna eller arbeta.
Läs mer om ändringarna på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats.
Pensioner och socialskyddsförmåner anmäls till inkomstregistret
Pensioner och socialskyddsförmåner anmäls från början av år 2021 till inkomstregistret. Det är den som betalar ut förmånen, till exempel FPA, som anmäler uppgifterna. Uppgifter om utbetalda löner och andra förvärvsinkomster har sedan 2019 anmälts till registret.
Läs mer på tjänsten Inkomstregistret.fi.
Livslängdskoefficienten, arbetspensionsindexet och lönekoefficienten år 2021
Livslängdskoefficienten för år 2021 är 0,94984. Koefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2021 eller därefter med 5,016 procent för personer som är födda 1959.
Läs mer om livslängdskoefficienten på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats.
Arbetspensionsindexet för år 2021 är 2631. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 0,5 procent jämfört med år 2020. Arbetspensionsindexet används för att justera de löpande arbetspensionerna.
Lönekoefficienten för år 2021 är 1,465. Jämfört med år 2020 stiger lönekoefficienten med cirka 1,3 procent. Koefficienten används vid beräkning av den framtida pensionen.
Socialförsäkringsavgifter 2021
Inom parentes motsvarande avgift år 2020.
Arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften:
- 17–52-åriga arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
- 53–62-åriga arbetstagare: 8,65 % (8,65 %)
- 63 år fyllda arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
Arbetsgivarens genomsnittliga ArPL-avgift: 16,95 % (16,95 %)
Avtalsarbetsgivarens ArPL-avgift (inklusive arbetstagarens andel): 24,8 % (25,3 %)
Företagarnas pensionsavgift
- Under 53-åriga företagare: 24,10 % (24,10 %)
- 53–62-åriga företagare: 25,60 % (25,60 %)
- 63 år fyllda företagare: 24,10 % (24,10 %)
Sjukförsäkringspremie och -avgift
Den försäkrades sjukförsäkringspremier:
- Löntagarens sjukvårdspremie: 0,68 % (0,68 %)
- Dagpenningspremie, om löne- och företagarinkomsten är minst 14 766 euro/år: 1,36 % (1,18 %)
- Pensionärens sjukförsäkringspremie: 1,65 % (1,65 %)
Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift: 1,53 % (1,34 %)
Arbetslöshetsförsäkringsavgift
- Löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift: 1,40 % (1,25 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift, om lönesumman är högst 2 169 000 euro/år: 0,50 % (0,45 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift för den del av lönesumman som överskrider 2 169 000 euro: 1,90 % (1,70 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift för delägare: 0,50 % (0,45 %)
- Delägarens egen arbetslöshetsförsäkringsavgift: 0,65 % (0,65 %)
Olycksfalls- och grupplivförsäkringspremier
Olycksfallsförsäkringspremien som arbetsgivaren betalar fastställs utgående från lönen och riskerna i arbetet. År 2021 är avgiften i medeltal 0,70 %. Grupplivförsäkringspremien uppbärs av arbetsgivaren i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Mer information får du av olycksfallsförsäkringsbolagen.
Beskattning
Kostförmånen och de skattefria dagtraktamentena höjs
Värdet på den sedvanliga kostförmånen stiger vid årsskiftet till 6,90 euro (6,80 euro år 2020). Den övre gränsen för förmånens kostnader höjs till 10,90 euro (10,70 euro).
Det skattefria inrikes heldagtraktamentet stiger till 44 euro (43 euro år 2020). Det skattefria partiella dagtraktamentet förblir 20 euro. Måltidsersättningens maximibelopp stiger till 11,00 euro (10,75 euro).
Den skattefria kilometerersättningen för personbil stiger till 44 cent per kilometer (43 cent år 2020).
Beskattningen av anställningsförmåner som gäller bil, kollektivtrafik och cykel lindras
Beskattningsvärdet på de helt eldrivna bilar som används som tjänstebilar minskar tillfälligt med 170 euro i månaden. Det tidsbundna skattestödet är i kraft till slutet av år 2025 och gäller bilar vars första registrering i Finland har gjorts år 2020 eller senare. Det sänkta beskattningsvärdet gäller både den fria bilförmånen och förmånen att använda bil. Också förmånen att ladda elbilar på arbetsplatsen är en skattefri förmån till slutet av år 2025.
En personalbiljett är skattefri upp till 3400 euro per år. Det betyder samtidigt att den skattepliktiga andelen mellan 300 och 750 euro slopas.
En tjänstecykel är en skattefri förmån upp till 1200 euro per år. Det skattefria maximibeloppet för en personalbiljett och en cykelförmån är dock sammanlagt 3400 euro.
Ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster
Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster indexjusteras år 2021 med 2,5 procent på alla inkomstnivåer. Den så kallade solidaritetsskatten fortsätter till slutet av regeringsperioden och år 2021 gäller den personer som tjänar över 80 500 euro.
Grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjs från 3540 euro till 3630 euro och beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1770 euro till 1840 euro.
Läs mer om statens inkomstskatteskala för år 2021 på Skatteförvaltningens webbplats.
Kommunernas genomsnittliga inkomstskatteprocent stiger till över 20 procent
Kommunalskattesatsen stiger år 2021 i 39 kommuner och sjunker i fyra kommuner. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen stiger för första gången till över 20 procent, nämligen till 20,02 procent, vilket är 0,06 procentenheter mer än år 2020.
Läs mer om kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser för år 2021 på Kommunförbundets webbplats.
Övriga skatteändringar
Av räntorna på bostadsskuld är 10 procent avdragbara år 2021. Det här är 5 procent mindre än år 2020.
Gränsen för momsfrihet höjs från 10 000 euro till 15 000 euro.
Punktskatten på tobaksprodukter höjs med i genomsnitt ungefär 7 procent och punktskatten på alkoholdrycker med i genomsnitt ungefär 5 procent.
Läs mer om övriga skatteändringar på Skatteförvaltningens webbplats.
