Mytknäckaren: Bryr sig facket inte om klimatförändringen? Pia Björkbacka svarar på några vanliga påståenden om FFC:s inställning till klimatet

Är facket alls intresserat av klimatet? Visst är vi det, svarar Pia Björkbacka som är internationell expert på FFC. Hon påpekar bland annat att FFC nyligen har uppdaterat sina energi- och klimatpolitiska målsättningar.
12.03. 09:55
LÖNTAGAREN
Demonstranter utanför riksdagshuset krävde åtgärder för att bekämpa klimatförändringen i början av mars. Foto: Lehtikuva/Markku Ulander

Påstående 1: FFC hör till dem som bromsar klimatpolitiken.

Pia Björkbacka är internationell expert på FFC.

Den myten har facket försökt ta kål på i åtminstone tio års tid, säger Pia Björkbacka som är internationell expert på FFC och den som ansvarar för fackcentralens klimatpolitik.

– Numera hör vi inte påståendet lika ofta, men visst finns det de inom miljöorganisationerna som säger att vi inte har tillräckligt hög ambitionsnivå. Vi kanske inte är de som ligger allra mest i framkanten, men vi har ändå alltid minst stött Finlands officiella linje. Vi hör absolut inte till de sämsta, säger Björkbacka.

FFC gjorde upp sina första klimatmål år 2009. Målen uppdaterades år 2016 och nu har fackcentralens klimatmål precis ytterligare skärpts efter den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Nu vill FFC att Finland ska driva en linje som går ut på att EU ska ha som mål att skära ner utsläppen av växthusgaser med 55 procent före år 2030.

Påstående 2: FFC vill, tillsammans med arbetsgivarna, hellre ha billig än utsläppsfri energi.

Med tanke på näringslivets konkurrenskraft är det viktigt att priset på energi är skäligt, och det här är en fråga där arbetstagarna och arbetsgivarna har ett gemensamt intresse, medger Pia Björkbacka. Traditionellt har det varit viktigt för företagens tillväxt att priset på energi och utsläpp har varit lågt och att det har funnits säker tillgång till energi. Tidigare har man inte fäst särskilt stor uppmärksamhet vid hur energin har producerats. 

– När företagen skapar tillväxt, så finns det också utrymme för att betala ut mer i löner.

Björkbacka säger ändå att FFC:s linje har förändrats för länge sedan. 

– Åtgärderna för att främja tillgången till förmånlig energi måste inriktas på produktionen av utsläppsfri energi. Till exempel skatten på torv kan vid behov skärpas, säger Björkbacka.

För att det också i framtiden ska finnas hållbar företagsverksamhet i Finland, vill FFC att företagen ska göra större och snabbare investeringar i bekämpningen av klimatförändringen. FFC kräver dessutom att Finland ska vara koldioxidneutralt före år 2050.

Påstående 3: Kampen mot klimatförändringen påverkar den ekonomiska tillväxten och är därför bara till skada för FFC:s medlemmar.

Pia Björkbacka berättar att hon ofta har motiverat behovet av att motverka klimatförändringen med att säga att det inte finns några jobb på en död planet. Det går helt enkelt inte att låta bli att göra något åt klimatförändringen, eftersom varenda en av oss drabbas av följderna. 

Det är ändå klart att åtgärderna för att bekämpa klimatförändringen påverkar den ekonomiska tillväxten, åtminstone på kort sikt, säger Björkbacka. Därför är det viktigt att beakta de följder som kampen mot klimatförändringen har på sysselsättningen, och fundera på hur vi kan se till att alla människor kan känna sig trygga i omställningen.

– Övergången till ett koldioxidsnålt samhälle måste vara rättvis. Då lämnar vi ingen bakom oss.

Björkbacka anser att till exempel omställningsskyddet kunde utvidgas till att gälla också branscher där arbetstagarna riskerar att förlora jobbet på grund av åtgärderna för att bekämpa klimatförändringen.

Påstående 4: Om FFC driver en global klimatpolitik, så kommer ingenting att hända.

FFC anser att det är nödvändigt att genom FN:s klimatavtal få alla länder att skära ner sina utsläpp. Europeiska unionen kan inte ensam stoppa klimatförändringen. Men går det faktiskt att åstadkomma något på det här sättet?

– Visst borde Finland ändå göra mer. Vi kan inte bara vänta och hoppas på det bästa.

Björkbacka säger att hon förhöll sig mer optimistiskt till internationella överenskommelser då Parisavtalet undertecknades. Men nu har vi en värld där de stora länderna inte respekterar globala avtal, och då anser Björkbacka att vi måste sätta hårt mot hårt.

– Nationalstaterna är mer själviska än förr. Vid behov måste vi trygga den europeiska industrin genom koldioxidtullar, om andra länder inte vill ha internationella klimatavtal eller går med på att skapa system där man slår fast ett pris på koldioxid.

Påstående 5: Klimatet syns inte i FFC:s mål inför riksdagsvalet.

Pia Björkbacka påpekar att det lönar sig att läsa mer än rubrikerna.

– Vi har flera tiotal sidor med mål inför riksdagsvalet, och ännu mer detaljerade mål inför regeringsförhandlingarna. Naturligtvis är det de frågor som handlar om arbete och utkomsten för arbetstagarna som är högst på vår agenda – vi är ju en arbetsmarknadsorganisation – men klimatet är definitivt en del av den helheten.

Påstående 6: FFC vill inte ta en aktiv roll i kampen mot klimatförändringen.

Tvärtom, FFC och dess medlemsförbund skulle gärna ta en mycket aktivare roll än i dag, säger Pia Björkbacka. Men det förutsätter att facket får tillträde till de bord där besluten inom klimat- och energipolitiken bereds, slås fast och uppdateras.

Björkbacka berättar att FFC har föreslagit att nästa regering ska tillsätta en arbetsgrupp på bred bas för att följa upp hur FN:s klimatavtal från Paris verkställs nationellt och branschspecifikt. Arbetsgruppen skulle inte bara utreda vilka klimatåtgärder som är tillräckliga, utan också bedöma hur klimatpolitiken påverkar sysselsättningen och vilken typ av nytt kunnande som behövs.

– Fackförbunden inom FFC vill verkligen delta i det här viktiga arbetet.

Veera Luoma-aho
(översättning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.