Är arbetstagarna offer eller aktiva aktörer? – För att klimatförändringen ska kunna bromsas måste arbetstagarna göras delaktiga i beslutsfattandet på alla nivåer
För sju år sedan intervjuade jag Sharan Burrow, generalsekreterare för världsfacket ITUC. Då stod klimatförändringen inte högst på fackföreningsrörelsens agenda. Många arbetstagare och fackliga ledare ansåg att det är viktigare att trygga arbetsplatserna än att bekämpa klimatförändringen.
Då frågade jag Sharan Burrow vad hon anser att är viktigast – att bevara jobben eller att bekämpa klimatförändringen? Burrow var tyst en stund, suckade djupt och sa: "There are no jobs on a dead planet", det finns inga jobb på en död planet. Hennes budskap var att de två saker inte kan ställas mot varandra.
Nu värms klimatet upp i allt snabbare takt, och både regeringar och facket tar klimatförändringen på allvar.
Fackets främsta mål är att se till att omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle sker på ett rättvist sätt. Det handlar om att ingen ska drabbas orimligt hårt av de förändringar som kampen mot klimatförändringen och den globala uppvärmningen oundvikligen kommer att medföra för ekonomin, arbetsplatserna och samhället överlag.
Rättvis omställning innebär också att arbetstagarnas och fackets synpunkter ska beaktas på alla nivåer i beslutsfattandet: i beredningen av globala och nationella planer samt i de olika branscherna och på de enskilda arbetsplatserna där förändringarna i praktiken genomförs.
– Politikerna måste ta arbetstagarnas behov på lika stort allvar som företagens synpunkter. Det är nödvändigt att arbetstagarna får vara med och bereda samt fatta beslut om åtgärder för att bromsa klimatförändringen. Endast på det här sättet kan arbetstagarna engageras i de åtgärder som behövs, betonar Pia Björkbacka som är internationell expert på fackcentralen FFC.
Hon ansvarar för beredningen av klimatpolitiska frågor vid FFC och deltog i klimatmötet i Glasgow i Skottland i november.
Vad innebär rättvis omställning i praktiken?
Vad måste man göra för att omställningen till en koldioxidneutral värld ska vara så rättvis som möjligt för alla?
Det handlar bland annat om att förutse hur bekämpningen av klimatförändringen och den globala uppvärmningen påverkar sysselsättningen och arbetsuppgifterna inom olika branscher, samt att på olika sätt försöka förhindra eventuell arbetslöshet. Den här bedömningen måste göras i betydligt större utsträckning på det nationella planet och inom olika branscher, men också på enskilda arbetsplatser.
Pia Björkbacka ger ett exempel: Arbetsgivaren ska på förhand informera arbetstagarna om det på grund av klimatåtgärderna kommer att ske förändringar i det konkreta arbetet, i arbetsuppgifterna eller i företagets affärsverksamhet. På arbetsplatsen kan man sedan tillsammans planera hur företaget ska förnya sin affärsverksamhet eller ta i bruk nya sätt att arbeta. Samtidigt kan man fundera på hurdant nytt kunnande som behövs.
Åtgärderna för att bromsa klimatförändringen drabbar inte alla branscher på samma sätt. I Finland kan man räkna med att effekten på sysselsättningen är större än genomsnittet inom energiindustrin men också inom till exempel den kemiska industrin och processindustrin. Ingen bransch är ändå helt skyddad mot förändringar.
Därför måste arbetstagarna ha möjlighet till fortbildning och omskolning i situationer där det gamla jobbet försvinner eller arbetsuppgifterna förändras så att nya färdigheter behövs.
– En för stor uppvärmning av klimatet utgör ett hot mot människors välfärd och på längre sikt också mot näringarna. Vi kan inte förhindra förändringarna, men vi kan mjuka upp dem till exempel genom att utvidga omställningsskyddet och vidta andra åtgärder inom den sociala tryggheten, säger Pia Björkbacka.
I Glasgow togs steg i rätt riktning
Pia Björkbacka välkomnar besluten vid klimatmötet i Glasgow, som innebär att man tog ytterligare steg mot en rättvis omställning för arbetstagarna.
– I Glasgow enades man bland annat om att slopa användningen av fossila bränslen, såsom stenkol, även om tidtabellen för avskaffandet förblev öppen. Samtidigt konstaterades det att omställningen till en fossilfri ekonomi måste ske på ett sätt som tar hänsyn till rättvis omställning.
Ännu mer betonade man en rättvis omställning för arbetstagarna vid klimatmötet i Katowice i Polen år 2018. Då undertecknade flera länder, bland dem Finland, en deklaration där undertecknarna lovar att beakta en rättvis omställning för arbetstagarna i sina nationella energi- och klimatstrategier samt att årligen granska hur det här uppfylls.
– I Katowice förband sig Finland att vidta åtgärder för en rättvis omställning för arbetstagarna, men tyvärr har man inte riktigt gjort något konkret. Det räcker inte att man granskar den rättvisa omställningen bara inom landskapsstrategierna – och också där bara i fråga om torvproduktion, säger Pia Björkbacka.
Glömde regeringen arbetstagarna?
Regeringen har som mål att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035. I regeringsprogrammet lovar regeringen också att åtgärderna för att minska utsläppen ska genomföras på ett sätt som är regionalt och socialt rättvist.
I Finland har man inom olika branscher utarbetat planer för hur man på lång sikt ska övergå till koldioxidneutralitet och vilka konsekvenser omställningen får för de olika branscherna. Pia Björkbacka riktar kritik mot att planerna har tagits fram vid arbets- och näringsministeriet med fokus på arbetsgivarnas perspektiv.
I de flesta planerna har man inte kartlagt effekten på sysselsättningen eller konsekvenserna för kunskapsbehovet hos arbetstagarna.
Enligt Pia Björkbacka är det nu hög tid att utarbeta en sådan nationell plan för en rättvis omställning som omfattar alla branscher och som också organisationerna på arbetsmarknaden får vara med om att ta fram.
Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)
Vad anser medlemmarna i FFC-förbunden om klimatförändringen?
För två år sedan undersökte FFC vad de 20–40-åriga medlemmarna i de FFC-anslutna fackförbunden ansåg om klimatförändringen. Av enkäten framgick tre saker:
- Medlemmarna ansåg att klimatförändringen är ett allvarligt problem och förväntade sig att fackförbunden vidtar åtgärder för att bromsa klimatförändringen.
- Mer än två tredjedelar (69 %) av dem som deltog i undersökningen uppgav att de förhåller sig positivt till att studera till ett nytt yrke, om det behövs för att bromsa klimatförändringen.
- De som deltog i undersökningen bekymrade sig mest över vilken inverkan miljöåtgärderna har på sysselsättningen. En majoritet (59 %) förhöll sig ändå positivt till åtgärder för att bromsa klimatförändringen även om åtgärderna leder till färre arbetstillfällen inom vissa branscher.
