FFC-utredning: Integreringen av arbetskraftsinvandrare är beroende av arbetsgivarens goda vilja

Utredningar som FFC har gjort visar att arbetskraftsinvandrare knappt får något stöd av sina arbetsgivare för att studera finska eller svenska. Missförstånd som beror på bristande språkkunskaper är den största utmaningen på mångkulturella arbetsplatser.
23.04. 10:28
FFC
Foto: Patrik Lindström / FFC

Mer än hälften (56 procent) av förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige inom FFC:s branscher berättar att det finns arbetstagare med utländsk bakgrund på den egna arbetsplatsen. Av dessa arbetsplatser är det bara sex procent som ger invandrarna en möjlighet att delta i språkundervisning i finska eller svenska på arbetstid. På en tredjedel av arbetsplatserna (31 procent) tas invandrarna i beaktande i personalpolitiken.

Situationen för arbetskraftsinvandrare skiljer sig avsevärt från situationen för invandrare som har kommit till Finland på andra sätt, betonar Eve Kyntäjä som är expert på invandringspolitik på FFC.

Eve Kyntäjä är expert på invandringspolitik på FFC.

– De som har kommit hit för att studera börjar ofta integreras redan under studietiden, de som följer efter sin familj till Finland har ofta redan nätverk i landet och de som omfattas av de integrationsfrämjande tjänsterna får redskap för sin integrering av samhället. Men när det gäller integreringen av arbetskraftsinvandrare faller ansvaret ofta helt på arbetsgivaren.

FFC föreslår att arbetsgivarna ska hjälpa sina arbetstagare med invandrarbakgrund att förbättra sina språkkunskaper, till exempel genom att ordna språkkurser på arbetstid.

– Dessutom borde samhället utveckla den rådgivning som ges åt arbetskraftsinvandrare och se till att alla som behöver rådgivningstjänsterna också vet att tjänsterna finns, konstaterar Kyntäjä.

Av de förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som jobbar på arbetsplatser där det finns invandrare, uppger nio procent att de har upptäckt att utländska arbetstagare diskrimineras. Diskrimineringen kan bland annat ta sig uttryck i att arbetsgivaren inte informerar invandrarna om familjeledigheter eller andra förmåner. Invandrarna upplever osakligt bemötande, ringaktning och fördomar också från andra arbetstagare.

Eve Kyntäjä påpekar att det enligt lagen måste finnas en likabehandlingsplan på alla arbetsplatser med minst 30 anställda.

– Arbetsgivaren är skyldig att se till att ingen diskrimineras på arbetsplatsen på grund av till exempel etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning, ålder, hälsotillstånd eller någon annan anledning. Med hjälp av likabehandlingsplanen kan man synliggöra och ingripa i de faktorer som döljer sig på arbetsplatsen och som ökar risken för diskriminerande bemötande.

FFC:s förtroendemannapanel besvarades av 853 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige i mars.

Den kulturella bakgrunden spelar in, men varje arbetstagare är en individ

Utöver förtroendemannapanelen har FFC också låtit göra en kvalitativ intervjuundersökning där sammanlagt 17 arbetstagare, förtroendemän och arbetsgivarrepresentanter med invandrarbakgrund deltog. I alla intervjuer lyftes bristande språkkunskaper fram som en utmaning som är mer relevant än de kulturella skillnaderna, när det gäller arbetskraftsinvandring. Därför är det, enligt undersökningen, speciellt viktigt att man inom mångkulturella organisationer kommunicerar tydligt och ser till att informationen når ut till alla arbetstagare.

Av intervjuundersökningen framgår att de kulturella skillnaderna syns på mångkulturella arbetsplatser. Enligt undersökningen är arbetstagarna ändå inte endast representanter för sin kultur, utan deras ställning påverkas också av många andra faktorer, såsom ålder och arbetserfarenhet.

De som intervjuades upplevde att den närmaste chefen spelar en viktig roll när en arbetstagare ska introduceras i arbetet. Även om chefen inte ensam ansvarar för introduktionen, så är det ändå i slutändan hen som bär ansvaret för att arbetstagaren har lärt sig de saker som är viktiga i arbetet.

– Också den övriga personalen behöver utbildning i hur de ska bemöta arbetskamrater med invandrarbakgrund. Utbildning behövs bland annat för att utveckla ett ömsesidigt förstående för hur man agerar inom olika kulturer, säger FFC:s expert på invandringspolitik Eve Kyntäjä.

Intervjuundersökningen gjordes av socialpsykologen Ella Lautaniemi, som under våren 2019 arbetade med FFC:s projekt Möjligheternas tid. Det fyraåriga projektet fokuserar varje år på två teman eller fenomen som påverkar arbetslivet och löntagarnas vardag. Våren 2019 undersöks hur invandringen påverkar arbetslivet. Hösten 2019 är temat klimatpolitiken och dess betydelse för sysselsättningen.

Läs mer:

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.