Arbetsmarknadsbrottsligheten måste bekämpas och invandrarnas ställning stärkas om man ska utöka den arbets- och kompetensbaserade invandringen
Det behövs konkreta och riktade åtgärder för att se till att arbetslivet är rättvist och förhindra utnyttjande av arbetstagare som flyttar till Finland för att jobba. De här åtgärderna måste vidtas utan dröjsmål.
– Det räcker inte med att bara utöka tillsynen, utan vi behöver också straff, bland annat kriminalisering av lönedumpning, säger Eve Kyntäjä som är expert på invandrings- och arbetskraftspolitik på fackcentralen FFC.
Den senaste tiden har vi fått läsa rubriker om hur det har avslöjats att utländska arbetstagare har utnyttjats genom att arbetsgivarna har anlitat dem som så kallade egenanställda. Det är inte fråga om äkta företagande, utan falskt företagande där anställningar som uppfyller kriterierna för ett anställningsförhållande maskeras som uppdragsförhållanden.
Arbetstagare som saknar språkkunskaper och befinner sig i en sårbar position har blivit vilseledda att bli så kallade egenanställda genom att man har öppnat ett konto åt dem vid en faktureringstjänst, antingen utan deras vetskap eller genom att arbetsgivaren har tvingat dem till det. Byggnadsförbundet bedömer att det inom byggbranschen för närvarande finns omkring 10 000 arbetstagare som jobbar heltid med status som företagare – och en stor del av dem är utlänningar.
Enligt Eve Kyntäjä måste det osunda fenomenet stoppas genom ökad tillsyn, men också genom att skärpa straffen och precisera arbetsgivarnas och uppdragsgivarnas skyldigheter i till exempel utlänningslagen.
– De som jobbar med uppehållstillstånd för arbetstagare ska vara anställda genom arbetsavtal. Om de anlitas som uppdragstagare ska de ha arbetstillstånd för företagare. Arbetsgivare som trots det anlitar personer med arbetstillstånd som uppdragstagare ska bestraffas för utlänningsförseelse.
Språkundervisning och integrationstjänster för arbetskraftsinvandrare
För att den arbets- och kompetensbaserade invandringen ska lyckas krävs det att invandrarna blir bättre förankrade i samhället. Problemet är att utlänningar som flyttar till Finland för att jobba inte i dagsläget omfattas av integrationstjänsterna.
– Också de borde få språkundervisning av hög kvalitet och information om spelreglerna i det finländska arbetslivet. På det sättet kan man förebygga utnyttjande och samtidigt främja integrationen, säger Eve Kyntäjä.
FFC föreslår att man lagstiftar om språk- och integrationsutbildning för utlänningar som kommer till Finland för att jobba samt om arbetsgivarnas skyldighet att främja arbetstagarnas deltagande i språk- och integrationsutbildning.
– Arbetstagarna ska ha möjlighet att till exempel gå språkkurser på arbetstid.
Det måste bli lättare att erkänna examina
Man kunde göra det lättare för invandrare att få jobb i Finland genom att göra processerna för erkännande av examina smidigare. Examina för yrkespersoner som kommer från länder utanför EU och EES duger inte som sådana i Finland, utan för att deras examina ska kunna godkännas krävs tilläggsstudier och språkkunskaper.
– Det behövs en effektiv mekanism och permanent finansiering för erkännande av examina. Största delen av de yrken där det råder brist på arbetskraft, till exempel inom social- och hälsovården, är legitimerade eller skyddade yrken, påpekar Eve Kyntäjä.
– Målet med den examensinriktade fortbildningen ska vara att de som rekryteras till Finland och de invandrare som redan bor här snabbt ska få jobb som motsvarar utbildningen. I dag är processen alldeles för långsam och betungande för arbetstagarna.
