En titt under motorhuven visade hur besluten fattas – de lärdomarna utnyttjar Jyrki Konola nu som direktör på FFC

Jyrki Konola tillträdde som direktör för FFC:s avdelning för tillväxt och påverkan i början av december. I pressmeddelandet om att Konola hade valts till posten konstaterades han ha mångsidig erfarenhet av olika uppgifter i riksdagen och statsrådet. Han har varit specialmedarbetare för flera ministrar, generalsekreterare för socialdemokratiska riksdagsgruppen och specialmedarbetare för riksdagens vice talman.

Jyrki Konola berättar att allt började med ett intresse för politik och ekonomi. Första gången han kom i kontakt med samhällspåverkan var inom student- och kommunpolitiken. Konola jobbade också som redaktör på lokalradion i Kemi.

– Jag gjorde många inslag om politik och ekonomi, för att jag var intresserad av de här frågorna. Och då blev jag samtidigt ännu mer intresserad.

I jobbet som redaktör lärde han sig att hitta det väsentliga, fatta sig kort och popularisera.

– Jag märkte att det fanns ett behov av det här också inom det politiska påverkansarbetet.

Jyrki Konola blev assistent för den socialdemokratiska riksdagsledamoten Maija Raski från Kemi. Då, i slutet av 1990-talet, var uppgiften som riksdagsassistentens ny och det var lätt att forma uppgiften såsom man ville.

Rask blev senare undervisningsminister och Jyrki Konola blev hennes specialmedarbetare.

Det var intressant att få se hur det finländska beslutssystemet ser ut ”under motorhuven” och hur det demokratiska systemet fungerar. Enligt Konola fungerar systemet mer osjälviskt än vad medborgarna föreställer sig.

– Största delen av riksdagsledamöterna jobbar uppriktigt för att hitta de bästa lösningarna för finländarna – men naturligtvis utifrån sina egna utgångspunkter och sin egen politiska referensram.

Viktigt att påverka den allmänna opinionen

Jyrki Konola var verksamhetsledare för Servicefacket PAM innan han började jobba på FFC. Han bytte alltså från ett fackförbund med omkring 200 000 medlemmar till en centralorganisation med 18 medlemsförbund.

– Fackförbundens och centralorganisationens uppgifter är olika. Fackförbunden betjänar medlemmarna direkt och ger konkret hjälp i frågor som gäller den egna anställningen. Centralorganisationen har en mer avlägsen relation till de enskilda medlemmarna och dess verksamhet syns inte lika direkt i medlemmarnas vardag. Men båda behövs.

De fackliga centralorganisationernas ställning har förändrats radikalt under de senaste åren när arbetsgivarna i allt högre grad har slutat förhandla på trepartsbasis. Nu driver FFC i allt högre grad sina mål genom att lobba politiker och andra beslutsfattare samt genom att försöka påverka den allmänna opinionen.

Jyrki Konola längtar inte tillbaka till det förgångna.

– Om det gamla inte finns kvar, så gäller det att agera på de sätt som står till buds i dag.

Konola påpekar att man inte ska underskatta den allmänna opinionens betydelse. Att påverka den är en av FFC:s viktigaste uppgifter. Den allmänna opinionen styr nämligen också beslutsfattandet och politikernas agerande. I den här ekvationen är sociala medier en möjlighet snarare än ett hot – även om de sociala medierna också har negativa följder för löntagarna.

"Arbeta stolt för löntagarnas bästa"

Vissa arbetsgivare ifrågasätter löntagarnas rätt till kollektiv intressebevakning. Det har man också sett under den pågående avtalsrörelsen. Enligt Jyrki Konola är det kopplat till en ”antifacklig atmosfär” som det ändå är svårt att motiv för.

– Löntagarna är många till antalet, de flesta har en positiv inställning till facket och majoriteten hör också till något fackförbund.

Konola har på känn att det är ett långvarigt påverkansarbete från arbetsgivarsidan som ligger bakom den antifackliga atmosfären.

Vilka råd ger han de aktiva inom FFC nu när fackförbundens verksamhet utmanas?

– Det gäller att hålla fanan högt och stolt arbeta för löntagarnas bästa. Man ska inte dra sig för att berätta att man är förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatsen. Om man är av annan åsikt än arbetsgivaren i någon fråga, ska man modigt säga det.

Poddar och tid med barnen

Jyrki Konola har två barn under skolåldern, så han behöver inte fundera på vad han ska göra på fritiden. Men han hinner också med lite annat än att tillbringa tid med barnen.

– Jag gillar att lyssna på poddar. Jag kan lyssna på dem till exempel när jag kör bil eller lagar mat. Jag lyssnar på både poddar om samhälleliga frågor och musikpoddar.

Det som tilltalar i poddarna är själva redskapet – han är ju själv före detta radioredaktör – samt det faktum att poddarna går mer på djupet än nyhets- och aktualitetsprogrammen i radio och tv.

Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)