Nya FFC-direktören Marko Piirainen efterlyser tätare samarbete med medlemsförbunden

En av fackcentralen FFC:s styrkor är att organisationen har anställda i olika åldrar och med olika bakgrund. Det säger Marko Piirainen, som nyligen tillträdde som direktör för FFC:s administrationsavdelning. Han påpekar ändå att det inte räcker med järnhård yrkesskicklighet för att FFC framgångsrikt ska kunna driva arbetstagarnas ärenden. Det behövs också täta kontakter med medlemsförbunden och därigenom arbetsplatserna.
18.05. 10:09
LÖNTAGAREN
Marko Piirainen jobbade på transportfacket AKT i mer än 20 år innan han blev direktör för fackcentralen FFC:s administrationsavdelning. Foto: Patrik Lindström

Marko Piirainen har drygt en månad bakom sig som direktör för administrationsavdelningen och medlem i ledningsgruppen för Finlands största löntagarorganisation FFC. Dessförinnan har han arbetat över tjugo år vid Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT, bland annat sex år som ekonomi- och personalchef samt arbetarskyddschef. De senaste nio åren var Piirainen ordförande för AKT.

Vad fick då Piirainen att lämna ordförandeposten för att börja jobba på FFC?

– Att byta till FFC var inte en så stor och dramatisk omställning som det kanske föreföll utåt. FFC har alltid varit en del av min karriär. Arbetsuppgiften var helt enkelt så intressant att jag inte kunde låta tillfället gå mig förbi, säger Marko Piirainen.

Även om han ivrigt tar sig an de nya uppgifterna, medger han att bytet av arbetsplats också väcker vemod.

– Jag har arbetat ungefär hälften av mitt liv på AKT och fått många goda vänner via arbetsuppgifterna i förbundet. Å andra sidan är FFC också en bekant organisation. Som AKT:s ordförande var jag bland annat medlem i FFC:s styrelse och arbetsutskott, och jag har samarbetat med många sakkunniga i organisationen.

Trots det är det mycket nytt att lära sig och sätta sig in i när man "sätter sig vid andra sidan av bordet", påpekar Piirainen. Administrationsavdelningen ansvarar för FFC:s ekonomi- och personalärenden, IT-administration och kontorstjänster.

FFC har både erfarenhet och nytt kunnande

Åldersskalan bland personalen på FFC är bred: de yngsta är under 30 år och de äldsta över 60 år. Det här anser Marko Piirainen är bra, liksom också att arbetstagarna har olika bakgrund. Vissa har kommit till FFC via förtroendeuppdrag på arbetsplatserna. Andra har tidigare jobbat på något av FFC:s medlemsförbund. En del har högskoleutbildning och den akademiska kompetens som den ger.

– En mångfald av det här slaget är en rikedom för arbetsplatsen och något som ska utnyttjas, säger Piirainen. 

Olika generationer ser på världen på lite olika sätt och även det är en bra sak för organisationen.

– Unga arbetstagare ifrågasätter gamla arbetssätt. Allt som är gammalt och beprövat ska ändå inte slopas. Äldre arbetstagare har samlat på sig kunskap genom sin erfarenhet, medan yngre har nya kunskaper bland annat inom kommunikation, till exempel hur man använder sociala medier. Kombinationen av gammalt och nytt kunnande är en resurs för organisationen.

Marko Piirainen betonar att det är ytterst viktigt att centralorganisationen kan bevara kontaktytan till arbetsplatserna och arbetstagarna.

Samhällsaktiviteten ett arv hemifrån

Att jobba inom fackföreningsrörelsen är ett naturligt val för Marko Piirainen. Han inledde sin yrkeskarriär som arbetstagare – först studerade han till husbyggare, därefter till laddare och sedan vidare till byggmästare. Han hade planer på att studera vidare till ingenjör, men ändrade kurs när han uppmuntrades att söka ett jobb på transportfacket AKT:s regionkontor i Åbo.

– Min far var skogsarbetare och aktiv i den lokala fackavdelningen samt i stödtrupperna inom kommunalpolitiken i Kuhmo. Min värdegrund och intresset för att vara aktiv i samhället har jag fått hemifrån, konstaterar Piirainen.

Som egna viktiga värderingar nämner Marko Piirainen viljan att ställa sig på de svagares sida och att försvara arbetstagarnas grundläggande rättigheter. Att ungdomar mår bra ligger honom också varmt om hjärtat. Piirainen är ordförande för Socialdemokraternas organisation för barn och ungdomar, Unga Örnar. Han är också medlem i stadsfullmäktige i Borgå och kandiderar i kommunalvalet.

– Förutom föreningsverksamhet sysslar jag på fritiden med jakt, fiske, bärplockning och stugliv i Kuhmo. Jag gillar att göra allt möjligt med händerna – det är en bra motvikt till arbetet.

Marko Piirainen är gift och har två söner i skolåldern. Båda spelar fotboll, vilket också upptar föräldrarnas tid.

Pirjo Pajunen
(översättning: Monika Sukoinen)

De här frågorna anser Marko Piirainen att facket borde fokusera på

  1. Att höja organisationsgraden och därigenom bevara de viktigaste allmänt bindande kollektivavtalen. Målet borde vara att minst 75 procent av löntagarna är medlemmar i fackförbund i framtiden. 
  2. Att lyfta upp arbetsplatserna i fokus. Facket måste bryta och vända trenden som innebär att antalet förtroendemän minskar. Löntagarna behöver lokala intressebevakare på arbetsplatserna och därför måste förtroendemännen bli fler.
  3. Att utöka det internationella samarbetet. Ekonomin och företagens underleverantörskedjor globaliseras. Samtidigt uppkommer nya sätt att jobba och facket måste få ett grepp om den här utvecklingen. Det behövs mer nordisk och europeisk intressebevakning. Vi kan lära oss av vad som händer i andra länder och hur facket jobbar där. Därför är det viktigt att aktivt följa med omvärlden.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.