Arbetarskyddslagen skärptes – målet är att minska belastningen på grund av nattarbete och resor i arbetet utanför arbetstiden

FFC:s chefsjurist Timo Koskinen anser att den förnyade arbetarskyddslagen ger arbetstagarna fler verktyg att kräva att arbetsgivaren utreder olägenheterna med nattarbete och resor i arbetet utanför arbetstiden, samt vidtar åtgärder för att minska olägenheterna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober.
04.10. 11:20
LÖNTAGAREN
Foto: Marjaana Malkamäki

I fortsättningen måste arbetsgivaren utreda hur belastande nattarbete är och motivera varför arbetstagaren inte kan övergå till dagarbete, ifall nattarbetet orsakar belastning. Arbetsgivaren är också skyldig att utreda om belastningen i arbetet kan minskas genom andra åtgärder, om det inte är möjligt för den arbetstagare som utför nattarbete att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete.

– Den lagreform som nu har trätt i kraft ger arbetstagarna mer kraft att kräva att arbetsgivaren ska göra ändamålsenliga utredningar om de olägenheter som nattarbete orsakar och vilka metoder som kan vidtas för att minska olägenheterna, säger Timo Koskinen som är chefsjurist på fackcentralen FFC.

Timo Koskinen är chefsjurist på FFC.

Arbetsgivaren måste på arbetstagarens begäran utreda varför det inte är möjligt att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete. Enligt Timo Koskinen är det bra att lämna redogörelsen i skriftlig form, även om lagen inte direkt förpliktar till det.

– Huruvida arbetsgivaren kan ordna till exempel dagarbete för en arbetstagare som utför nattarbete, eller ändra arbetsuppgifterna så att de i övrigt blir mindre belastande, beror på arbetstagarens arbetsuppgifter, men också på hur mycket verksamhet arbetsgivaren har, hur stor arbetsplatsen är, hur många anställda det finns och om andra arbetstagare är beredda att övergå till nattarbete, säger Timo Koskinen.

Han betonar att arbetsgivaren efter lagändringen måste utreda hur man kan minska den belastning som nattarbete medför. Som hjälp kan man bland annat använda den arbetsplatsutredning som företagshälsovården gör.

Som exempel på praktiska åtgärder nämner Timo Koskinen ergonomisk planering av arbetsskiften, en övergång till färre nattskift i följd och mer tid för återhämtning mellan arbetsskiften.

Reformen innebär inte att arbetstagaren alltid har rätt att övergå från nattarbete till dagarbete, men den ökar arbetsgivarens skyldighet att utreda och motivera varför arbetstagaren måste utföra nattarbete. Om arbetsgivaren inte fullgör sina skyldigheter eller om arbetsgivaren fullgör dem bristfälligt, kan arbetarskyddsmyndigheten ingripa.

Resor i arbetet utanför arbetstiden ska beaktas som en belastande faktor

Arbetarskyddslagen skärptes också när det gäller den belastning som orsakas av sådana resor i arbetet som sker utanför arbetstiden. I fortsättningen ska arbetsgivaren utreda vilka olägenheter och risker som orsakas av resor i arbetet utanför arbetstiden.

I många jobb har det blivit vanligare med resor till en annan ort eller ett annat land, även om resandet under coronapandemin har minskat. Restiden räknas dock ofta inte som arbetstid, även om arbetstagaren är tvungen att resa för att kunna sköta sina arbetsuppgifter.

– Resorna kan vara mycket belastande för arbetstagen om de är långa och besvärliga och många till antalet, eller om de innebär byte av tidszon eller leder till mindre vilotid utanför arbetstiden. Till exempel flygresor kan innebära långa väntetider och byte av flyg utanför arbetstiden. Nu måste arbetsgivaren beakta dessa belastningsfaktorer som en del av riskbedömningen och den förebyggande företagshälsovården, säger Timo Koskinen.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.