Aktiveringsmodellen upphävs och arbetstidslagen förnyas – vi har listat de ändringar som träder i kraft 2020
Arbetslagstiftning
Den nya arbetstidslagen innebär större flexibilitet och starkare skydd för arbetstagarna
Den nya arbetstidslagen som träder i kraft den 1 januari slår fast att man på arbetsplatserna kan komma överens om nya former av flexibilitet: arbetstidsbanker och utökad flextid.
Utökad flextid (på finska joustotyöaika) är en ny arbetstidsform som ger arbetstagaren omfattande möjligheter att bestämma över sina arbetstider och var arbetet utförs.
Arbetstidsbanker har man redan nu avtalat om i många kollektivavtal, men nu skrivs möjligheten till arbetstidsbanker in i lagen. Det är ändå viktigt att känna till att arbetsgivaren inte kan överföra ordinarie arbetstid till arbetstidsbanken, om det handlar om en arbetstidsbank som baserar sig på lagen. Det är endast extra timmar som kan överföras till den lagbaserade arbetstidsbanken.
Arbetstidsskyddet för arbetstagarna skärps i den nya lagen. I periodarbete förlängs dygnsvilan mellan arbetspassen till elva timmar. I fortsättningen får arbetstagaren göra fem nattskift i följd, i stället för nuvarande sju.
Den nya arbetstidslagen innebär också att periodarbete blir tillåtet i fler yrken. I lagen finns också nya bestämmelser om till exempel beredskap, nödarbete, maximal arbetstid och övertidsarbete.
Den nya lagen ger aningen större möjligheter att avtala lokalt om arbetstiderna, men också i fortsättningen kommer tyngdpunkten för avtalandet att ligga på kollektivavtalen.
Läs mer om den nya arbetstidslagen på FFC:s webbplats.
Arbetsgivarens skyldighet att avvärja cancerrisk utvidgas
Statsrådets förordning om avvärjande av cancerrisk i anslutning till arbete träder i kraft i början av år 2020. Förordningen tillämpas på sådant arbete där ett ämne som används eller en faktor som förekommer kan orsaka cancer eller skada arvsmassan.
Förordningen slår fast bindande gränsvärden för 22 nya cancerfarliga faktorer. Dessutom justeras gränsvärdet för två faktorer som redan har klassats som cancerfarliga. Tidigare har endast tre ämnen haft bindande gränsvärden.
Enligt förordningen ska arbetsgivaren minska användningen av sådana ämnen och faktorer som kan orsaka risk för att insjukna i cancer eller som kan skada arvsmassan. I första hand ska arbetsgivaren ersätta ämnet eller faktorn med ett ofarligt eller mindre farligt ämne eller en ofarlig eller mindre farlig metod, om det är tekniskt möjligt och kan genomföras på ett skäligt sätt.
Dessutom innebär social- och hälsovårdsministeriets förordning och den så kallade ASA-lagen som fortfarande behandlas i riksdagen, att definitionen av cancerfarliga ämnen som ska anmälas till ASA-registret ändras i januari 2020. Ändringen påverkar det sätt på vilket arbetsgivaren är skyldig att föra förteckning över cancerfarliga faktorer och de arbetstagare som exponeras. Uppgifterna ska också i fortsättningen anmälas till ASA-registret, som upprätthålls av Arbetshälsoinstitutet.
Läs mer på Arbetshälsoinstitutets webbplats.
Utbildning
Den subjektiva rätten till småbarnspedagogik på heltid återinförs
Lagändringarna om att utöka rätten till småbarnspedagogik i enlighet med Marins/Rinnes regeringsprogram träder i kraft i augusti 2020. Därmed återinförs barnens subjektiva rätt till småbarnspedagogik som heldagsvård.
Läs mer på undervisnings- och kulturministeriets webbplats.
Service för arbetslösa
Lönesubventionerade platser kan hittas på nätet
Arbetsgivare har sedan december 2019 kunnat anmäla lediga arbetsplatser i e-tjänsten för arbetsgivare på TE-tjänsternas webbplats. Arbetstagare som har en sysselsättningsplan där man har kommit överens om lönesubvention, kan bläddra bland platserna i e-tjänsten för personkunder.
Läs mer om lönesubventionerade platser på TE-tjänsternas webbplats.
Man behöver inte längre skicka in löneintyg till arbetslöshetskassorna
Användningen av inkomstregistret, som togs i bruk år 2019, utökas i början av år 2020. Då börjar också arbetslöshetskassorna få löneuppgifter ur inkomstregistret.
I vanliga fall behöver man inte längre skicka in löneintyg till arbetslöshetskassan. I vissa fall kan a-kassan ändå be den sökande skicka in löne- och anställningsuppgifter, om uppgifterna som behövs inte har antecknats i inkomstregistret eller om uppgifterna i inkomstregistret inte räcker till. Om man har fått ett löneintyg av arbetsgivaren kan det fortfarande löna sig att bifoga intyget till ansökan om inkomstrelaterad dagpenning om ansökan skickas in i början av året.
Socialskydd
Aktiveringsmodellen som skar ner skyddet för arbetslösa upphävs
Aktiveringsmodellen, som skar ner skyddet för arbetslösa, upphävs i slutet av år 2019. Det var Sipiläs regering som drev igenom aktiveringsmodellen och FFC motsatte sig synligt aktiveringsmodellen under hela den tid som modellen bereddes och var i kraft.
Om arbetslöshetsförmånen tidigare har sänkts på grund av aktiveringsmodellen, återgår förmånen till normalt belopp vid årsskiftet. Förmåner som tjänas in under år 2019 men betalas ut i januari 2020 påverkas fortfarande av aktiveringsmodellen och skärs därför ner.
Självrisktiden inom arbetslöshetsskyddet förblir år 2020 oförändrad, alltså fem vardagar.
Grundtrygghetsförmånerna höjs och samtidigt stiger också nivån på det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet
Grundtrygghetsförmånernas nivå höjs vid årsskiftet. Det betyder att minimibeloppen för rehabiliteringspenningen, sjuk- och föräldradagpenningen samt arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen för arbetslösa höjs med 20 euro per månad.
Höjningen av grunddagpenningen höjer också nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen och alterneringsersättningen. För de allra flesta stiger förmånen med 11 euro. Utöver nivåhöjningen görs en indexjustering på 1,0 procent av de förmåner som är bundna till folkpensionsindexet.
Barnbidragen för familjer med flera barn höjs med 10 euro i månaden från det fjärde barnet. Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs med 10 euro i månaden och underhållsstödet höjs med 7 euro i månaden. Dessutom görs även en indexjustering av underhållsstödet.
Den nedre åldersgränsen för tilläggsdagar inom arbetslöshetsskyddet stiger
Den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar för äldre arbetslösa, alltså den så kallade pensionsslussen, höjs från 61 år till 62 år för dem som är födda 1961 eller senare. Förändringen träder i kraft 1.1.2020, men den påverkar de berörda åldersgrupperna först senare.
Läs mer om de nya reglerna gällande tilläggsdagarna för äldre arbetslösa på FFC:s webbplats.
Sambor blir förmånstagare inom arbetstagarnas grupplivförsäkring
Villkoren för grupplivförsäkringen ändras i början av år 2020 och de nya villkoren är i kraft till slutet av år 2022. Nytt är att sambor som har bott ihop i fem år börjar omfattas av försäkringsersättningen som förmånstagare.
För dem som får invalidpension förkortas grupplivförsäkringens giltighetstid med två år. Det betyder att alla i fortsättningen är försäkrade i tre år från det att anställningsförhållandet har upphört.
Ersättningssummorna förblir på samma nivå som år 2019.
Läs mer om grupplivförsäkringen på Arbetstagarnas grupplivförsäkringspools webbplats.
Beräkningsgrunden för dagpenningsförmånerna enligt sjukförsäkringslagen ändras
Vid årsskiftet ändras bestämmelserna för hur FPA beräknar beloppen för föräldradagpenningar, sjukdagpenning, rehabiliteringspenning och specialvårdspenning.
När beloppet av dagpenningar har räknats ut har FPA fram till år 2020 huvudsakligen utgått från den arbetsinkomst som har konstaterats vid den senaste beskattningen. Från början av år 2020 beräknas dagpenningen utifrån inkomsterna under de senaste 12 kalendermånaderna. I vissa situationer kan dagpenningen bestämmas utgående från de sista 3 månaderna. Ett sådant specialfall är till exempel att arbetstagaren har varit borta från arbetslivet på grund av hemvård av ett barn som är under 3 år, eller att arbetstagaren har blivit klar med sin yrkesutbildning.
I årsinkomsten beaktas även lönedelar som betalas ut oregelbundet (till exempel semesterpenningar, bonusar och resultatpremier) samt löneförhöjningar och inkomster från sporadiska, korta anställningsförhållanden. Dessutom beaktas till exempel förmånsinkomster och andra ersättningar för inkomstbortfall.
De uppgifter som behövs får FPA i vanliga fall från inkomstregistret. Utgifterna för inkomstens förvärvande dras inte längre av från årsinkomsten, vilket betyder att det inte heller behövs några utredningar om till exempel kostnaderna för arbetsresor.
Läs mer om ändringarna i dagpenningarna på webbplatsen Mitt i allt (FPA).
Tyngdpunkten för FPA-ersättningen för företagshälsovård läggs på förebyggande arbete
FPA-ersättningen för företagshälsovård beräknas på ett nytt sätt från och med arbetsgivarens räkenskapsperiod 2020. För den företagshälsovård som arbetsgivaren anordnar fastställs ett gemensamt kalkylerat maximibelopp för förebyggande företagshälsovård (ersättningsklass I) och sjukvård (ersättningsklass II). Inom ramen för maximibeloppet ersätts i första hand kostnaderna för förebyggande företagshälsovård.
Kostnader för sjukvård kan ersättas om maximibeloppet inte har uppnåtts efter att kostnaderna för förebyggande hälsovård har ersatts. Dock ersätts kostnader för sjukvård med högst 40 procent av det sammanlagda maximibeloppet.
Läs mer om hur ersättningen för företagshälsovård ändras på FPA:s webbplats.
Från början av år 2020 kan FPA ersätta företagshälsovårdskostnader som har uppkommit genom direktmottagningsbesök hos företagsfysioterapeuter. Med direktmottagning avses att kunden söker vård hos en företagsfysioterapeut utan särskild behovsutredning eller remiss av en företagsläkare eller företagshälsovårdare. Direktmottagningen gäller besvär i rörelseorganen.
Läs mer om de nya reglerna på FPA:s webbplats.
De lägsta pensionerna höjs
Den 1 januari 2020 höjs de skattefinansierade pensionerna för dem som har en liten pension genom nivå- och indexhöjningar. Folkpensionens fulla belopp höjs med cirka 34 euro i månaden och garantipensionens fulla belopp med 50 euro i månaden. Höjningen gäller mer än 600 000 pensionärer, vars hela pension är lägre än 1200–1300 euro i månaden.
Efter höjningen blir den fulla folkpensionen för ensamboende 662,86 euro i månaden och för pensionstagare som är gifta eller lever i samboförhållande 591,79 euro i månaden. Garantipensionens fulla belopp blir 834,52 euro i månaden.
Samtidigt ändras gränserna för tilläggssjälvriskandelen för bostadsbidraget för pensionstagare. Detta görs för att höjningen av pensionerna inte ska inverka på pensionstagarnas bostadsbidrag och därmed minska ökningen av deras disponibla inkomster.
Läs mer om höjningen av de lägsta pensionerna på social- och hälsovårdsministeriets webbplats.
Livslängdskoefficienten, arbetspensionsindexet och lönekoefficienten år 2020
Livslängdskoefficienten för år 2020 är 0,95404. Koefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2020 eller därefter med 4,596 procent för personer som är födda 1958.
Läs mer om livslängdskoefficienten på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats.
Arbetspensionsindexet för år 2020 är 2617. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 1,2 procent jämfört med år 2019. Arbetspensionsindexet används för att justera de löpande arbetspensionerna.
Lönekoefficienten för år 2020 är 1,446. Jämfört med år 2019 stiger lönekoefficienten med cirka 2 procent. Koefficienten används vid beräkning av den framtida pensionen.
Socialförsäkringsavgifter 2020
Inom parentes motsvarande avgift år 2019.
Arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften:
- 17–52-åriga arbetstagare: 7,15 % (6,75 %)
- 53–62-åriga arbetstagare: 8,65 % (8,25 %)
- 63 år fyllda arbetstagare: 7,15 % (6,75 %)
Arbetsgivarens genomsnittliga ArPL-avgift: 16,95 % (17,35 %)
Avtalsarbetsgivarens ArPL-avgift (inklusive arbetstagarens andel): 25,3 % (25,2 %)
Företagarnas pensionsavgift
- Under 53-åriga företagare: 24,10 % (24,10 %)
- 53–62-åriga företagare: 25,60 % (25,60 %)
- 63 år fyllda företagare: 24,10 % (24,10 %)
Sjukförsäkringsavgift och -premie
Den försäkrades sjukförsäkringspremie:
- Löntagarens sjukvårdspremie: 0,68 % (0,00 %)
- Löntagarens och företagarens dagpenningspremie, om löne- och företagarinkomsten är minst 14 574 euro/år: 1,18 % (1,54 %)
- Pensionärens sjukförsäkringspremie: 1,65 % (1,61 %)
- Den tilläggsfinansieringsandel som betalas av företagare som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare: 0,15 % (0,23 %)
Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift: 1,34 % (0,77 %)
Arbetslöshetsförsäkringsavgift
- Löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift: 1,25 % (1,50 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift, om lönesumman är högst 2 125 500 euro/år: 0,45 % (0,50 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift för den del av lönesumman som överskrider 2 125 500 euro: 1,70 % (2,05 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift för delägare: 0,45 % (0,50 %)
- Delägarens egen arbetslöshetsförsäkringsavgift: 0,65 % (0,78 %)
Olycksfalls- och grupplivförsäkringspremier
Olycksfallsförsäkringspremien som arbetsgivaren betalar fastställs utgående från lönen och riskerna i arbetet. Grupplivförsäkringspremien uppbärs av arbetsgivaren i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Mer information får du av olycksfallsförsäkringsbolagen.
Beskattning
Den övre gränsen för kostförmånens kostnader stiger till 10,70 euro
Värdet på den sedvanliga kostförmånen stiger vid årsskiftet till 6,80 euro (6,60 euro år 2019). Den övre gränsen för förmånens kostnader höjs till 10,70 euro (10,50 euro år 2019).
De skattefria dagtraktamentena höjs
Det skattefria inrikes heldagtraktamentet stiger till 43 euro (42 euro år 2019) och det partiella dagtraktamentet till 20 euro (19 euro). Måltidsersättningens maximibelopp stiger till 10,75 euro (10,50 euro).
Den skattefria kilometerersättningen för personbil förblir den samma som år 2019, alltså 43 cent per kilometer.
Läs mer om ersättningarna för resekostnader på Skatteförvaltningens webbplats.
Inkomstbeskattningen för låg- och medelinkomsttagare lindras med 200 miljoner euro
Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster indexjusteras år 2020 på alla inkomstnivåer med 3,1 procent. Dessutom lindras beskattningen av förvärvsinkomsterna med sammanlagt 200 miljoner med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Den så kallade solidaritetsskatten fortsätter till slutet av regeringsperioden och år 2020 gäller den personer som tjänar över 78 500 euro.
Grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjs till 3 540 euro och det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs till 1 770 euro. Det maximala beloppet för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen är 11 540 euro och vid kommunalbeskattningen 9 230 euro.
Du hittar statens inkomstskatteskala för år 2020 på Skatteförvaltningens webbplats.
Hushållsavdraget minskas
Hushållsavdragets maximibelopp sänks år 2020 från 2 400 euro till 2 250 euro. Avdragets andel av arbetsersättningen sänks från 50 procent till 40 procent och i fråga om lön från 20 procent till 15 procent.
Kommunernas genomsnittliga inkomstskatteprocent stiger en aning
Kommunalskattesatsen stiger i 53 kommuner år 2020. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen är 19,97 procent, vilket är 0,09 procentenheter mer än år 2019.
Du hittar kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser för år 2020 på Kommunförbundets webbplats.
Övriga skatteändringar
Läs om övriga skatteändringar på finansministeriets webbplats.
