Huvudförtroendeman på Stora Enso: "Vi lyckades bättre än väntat"
– Förhandlingarna fördes i god anda. Det måste vi ge Stora Enso erkänsla för, säger Olli-Pekka Kaikkonen som är huvudförtroendeman vid företagets fabrik i Uleåborg.
Man blev tvungna att förhandla om ett företagsspecifikt avtal, eftersom arbetsgivarförbundet Skogsindustrin för ett år sedan meddelade att den inte längre kommer att ingå riksomfattande kollektivavtal. Kaikkonen minns att Skogsindustrins besked i fjol orsakade kaos i branschen.
– Också jag själv undrade vad i all världen det här kommer att leda till.
Gamla kollektivavtalet som botten
Den första kontakten mellan förhandlingsparterna togs före sommaren. Då hade Stora Enso redan godkänt Pappersförbundet som förhandlingspartner. En annan sak som gjorde det mycket lättare att uppnå ett avtal var att företaget godkände att det gamla kollektivavtalet används som grund för förhandlingarna, i stället för att kräva att förhandlingarna skulle inledas från tomt bord.
– Stora Enso visade att de vill nå en uppgörelse. Och de sneglade inte på några andra förhandlingsbord, säger Kaikkonen.
Det kollektivavtal som Pappersförbundets styrelse godkände i oktober träder i kraft i februari 2022 och gäller i drygt två år. Lönerna höjs genom en allmän höjning på 17 cent och därtill fördelas 18 cent i en lokal pott. Det innebär en sammanlagd lönehöjning på ungefär 1,9 procent. En motsvarande lönehöjning görs i mars 2023. År 2024 är både den allmänna höjningen och den lokala potten 9 cent.
Kaikkonen anser att avtalet är en kompromiss som det går att leva med.
– Å ena sidan ser avtalet på något sätt ut som företaget, men å andra sidan lyckades vi få med också vissa egna mål. Hos oss har arbetstagarna varit nöjda med att man lyckades nå en uppgörelse och kunde undanröja osäkerheten.
I Finland har det hört till att det första kollektivavtalet som ingås under en avtalsrörelse i hög grad också avgör nivån på lönehöjningarna för andra. Är Stora Ensos och Pappersförbundets avtal en sådan spelöppnare för andra branscher?
– Jag ser inte det här som ett märke för hela fackföreningsrörelsen. Antalet arbetstagare inom pappersindustrin är så litet, säger Kaikkonen.
Risk för fler konflikter på arbetsmarknaden
Trots att förhandlingarna löpte bra i Stora Ensos fall, så påminner huvudförtroendemannen Olli-Pekka Kaikkonen om att det ändå bara var fråga om ett enskilt avtal. Det går inte lika smidigt att få namnen på pappret vid alla andra förhandlingsbord.
– Tiden får utvisa hur avtalsverksamheten förändras. En sak som är säker är att det inte längre kommer att ingås allmänt bindande avtal inom pappersindustrin.
Arbetsgivarnas beslut att frångå modellen med riksomfattande, allmänt bindande kollektivavtal leder till ökad instabilitet på arbetsmarknaden och ökar sannolikheten för arbetskonflikter.
– Arbetsgivarförbunden har skrotat den avtalsverksamhet som har funnits i flera årtionden i Finland. Förhoppningsvis tar de också sitt ansvar för de följder som beslutet får, säger Olli-Pekka Kaikkonen.
"Det verkar som om arbetsgivarna inte har beaktat alla aspekter"
Pappersförbundet förhandlade tidigare om två allmänt bindande riksomfattande kollektivavtal, men den här hösten har förbundet stått inför en helt ny situation. När Skogsindustrin, som var avtalspart i det större kollektivavtalet, slutade ingå kollektivavtal överfördes ansvaret för förhandlingarna helt till de enskilda företagen.
– Nu har vi ungefär 30 motparter, så visst blir det många förhandlingar, berättar Pappersförbundets förbundssekreterare Juhani Siira.
Trots att situationen var helt ny lyckades Pappersförbundet snabbt få ordning på situationen.
– Beskedet från medlemmarna var tydligt – vi ska inte ge upp och förbundet ska vara avtalspart också i de företagsspecifika avtalen.
De företagsspecifika förhandlingarna har löpt bättre på vissa håll än på andra. I medierna har skogsjätten UPM fått mycket synlighet med sitt kompromisslösa agerande, där man vill uppnå skilda avtal för företagets olika affärsområden. Till vissa andra företag har förhandlingskontakten däremot varit god. Under den första hälften av november hade Pappersförbundet uppnått åtta nya kollektivavtal, som omfattar knappt 40 procent av medlemmarna.
För Pappersförbundet har utgångspunkten varit att det gamla kollektivavtalet utgör stommen i de företagsspecifika avtalen. I avtalen gör man sedan endast de ändringar som lagen förutsätter, eftersom det gamla kollektivavtalet på vissa punkter har avvikit från bestämmelserna i lagen.
– Till exempel när det gäller semestrarna har man avtalat om villkor som skiljer sig från villkoren i semesterlagen: i oavbrutet skiftarbete har arbetstagarna haft endast tre veckors sommarsemester, men som kompensation har man minskat antalet arbetsdagar på annat håll. Nu övergår man till att i enlighet med lagen ha fyra veckors sommarsemester, vilket är en besvärligare modell för arbetsgivarna med tanke på att de ska hitta semestervikarier, förklarar Siira.
– Det verkar som om arbetsgivarna inte har beaktat alla aspekter när de har fattat sitt beslut.
Mikko Nikula
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)
Pappersförbundets kollektivavtal
Hittills två riksomfattande kollektivavtal:
- Pappersindustrin, där ca 11 000 arbetstagare har omfattats av avtalet och Skogsindustrin har representerat arbetsgivarna
- Kartong- och pappersförädlingsbranschen, där ca 1000 arbetstagare omfattas och Pahvin- ja paperinjalostus Jalo representerar arbetsgivarna.
I fortsättningen:
- Ett riksomfattande kollektivavtal för kartong- och pappersförädlingsbranschen.
- Tiotals företagsspecifika kollektivavtal.
