De politiska strejkerna genomförs som planerat på torsdagen
FFC meddelade förra veckan att det är omöjligt att fortsätta diskutera eller börja förhandla om en arbetsmarknadsmodell, om inte regeringen Orpo-Purra gör något för att gå arbetstagarsidan till mötes i de lagstiftningsprojekt som gäller arbetsfred och lokala avtal.
– Det skulle vara nödvändigt att samtidigt förhandla och avtala om de element som väsentligt hänger samman med arbetsmarknadsmodellen, såsom lagstiftningen om arbetsfred och lokala avtal. Vi hoppades att regeringen Orpo-Purra skulle ge ett klart besked om att också arbetstagarnas behov beaktas. Något sådant besked kom inte, utan regeringen fortsätter ensidigt att driva företagens intressen, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta besviket.
Enligt Eloranta är FFC redo att fortsätta diskussionerna och förhandlingarna om en ny arbetsmarknadsmodell, om regeringen gör det möjligt för parterna att lösa arbetsmarknadsfrågorna på ett genuint och jämlikt sätt.
Regeringen har glömt arbetstagarna
– Regeringen har inte kommit oss till mötes överhuvudtaget. Under de här omständigheterna är det omöjligt att avtala om en arbetsmarknadsmodell. Samtidigt försämrar regeringen den övriga arbetslagstiftningen på ett sätt som försvagar kollektivavtalens roll och urholkar möjligheterna att föra förhandlingar där parterna är jämbördiga, säger Jarkko Eloranta.
Enligt Eloranta försvagas kollektivavtalens täckning och bindande karaktär på grund av regeringens lagstiftningsprojekt. Då är det omöjligt att främja FFC:s centrala mål för arbetsmarknadsmodellen, såsom lika lön, en höjning av de lägsta lönerna samt åtgärder för att förbättra svaga anställningsvillkor.
– Det går inte att uppnå en samordnad lönebildning, vilket är målet med arbetsmarknadsmodellen, om incitamenten för företagen att organisera sig försvinner. Då försvagas kollektivavtalens allmänt bindande verkan och man kan kringgå kollektivavtalen genom lokala avtal. Det skulle leda till att arbetslivet börjar utarmas, för det uppstår ett lopp mot botten när det gäller anställningsvillkoren och lönerna, konstaterar Eloranta.
FFC motsätter sig de onödiga försämringar i arbetslivet samt de orättvisa och i det rådande konjunkturläget olämpliga nedskärningar i den sociala tryggheten som regeringen Orpo-Purra planerar. Fackföreningsrörelsen anser att det finns en obalans i de skrivningar i regeringsprogrammet som gäller arbetslivet och att de inte beaktar arbetstagarsidans behov.
– De hårda och orättvisa nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa skrotar det inkomstrelaterade skyddet. Nedskärningarna gör att folk blir tvungna att lyfta utkomststöd och att de hamnar allt längre bort från arbetsmarknaden. Regeringen skulle göra klokt i att avbryta beredningen av nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa.
