Det är dags att ta ett förtroendesprång inom arbetslöshetsskyddet – antalet a-kassor måste också minska
Arbetslöshetskassornas finansiering utgörs av medlemsavgifter, en andel som Sysselsättningsfonden betalar och en statsandel. För att få full statsandel måste en arbetslöshetskassa enligt den nuvarande lagen om arbetslöshetskassor ha ett medlemsantal på minst 8 000. Om a-kassan har färre än 8 000 medlemmar, sänks statsandelen i proportion till medlemsantalet.
Antalet arbetslöshetskassor har halverats under ett par årtionden: ännu för 20 år sedan fanns det nästan 50 a-kassor, när antalet nu är 26.
– Större helheter gör att arbetslöshetskassornas verksamhetsförutsättningar tryggas bättre under ekonomiskt svåra tider. Samtidigt svarar de större helheterna också på förändringsbehoven i arbetslivet, betonar Saana Siekkinen som är direktör på FFC.
– Genom att förnya a-kassornas verksamhet kan vi garantera konkurrenskraftig och högklassig service för arbetssökande, och samtidigt göra det ännu lättare att ansluta sig till en a-kassa, också för de löntagare som just nu inte hör till en a-kassa överhuvudtaget.
FFC anser att det är skäl att förnya arbetslöshetskassornas verksamhet som en del av de övriga reformerna av utkomstskyddet för arbetslösa.
Till exempel arbetstidsuppföljningen av den jämkade dagpenningen lämpar sig dåligt för behoven i ett arbetsliv som förändras, och för de olika sätten att arbeta. I FFC:s sporrande sysselsättningsskydd är trygghetssystemet vid arbetslöshet förenklat och uppföljningen av arbetstiden slopas. Inkomstregistret ger en bra grund för reformen.
– Skulle det vara skäl att i vissa fall också lita på förmånstagarens egen anmälan? Vi kunde ta ett förtroendesprång inom handläggningen av arbetslöshetsförmåner på samma sätt som försäkringsbolagen och skattemyndigheten har gjort.
Det är också möjligt att göra utbetalningen av förmåner smidigare med hjälp av de nya möjligheter som digitaliseringen och automatiseringen för med sig.
– De arbetslösas tid och bekymmer måste frigöras från byråkratin till själva jobbsökningen. Automatiseringen gör också att arbetslöshetskassornas administrativa kostnader minskar. Samtidigt får a-kassorna nya möjligheter att till exempel förbättra den service som sker via webben.
