Värme orsakar olyckor på jobbet
De första riktigt varma dagarna under sommaren är de värsta med tanke på hälsan och arbetsförmågan. Det tar ungefär två veckor för människan att anpassa sig till värmen, när kroppen ställer om bland annat blodcirkulationen och svettningsförmågan.
– Därför påverkas man mest när hettan kommer plötsligt, när kroppen inte är förberedd. Samma temperatur är farligare i början av sommaren än mitt i högsommaren, säger forskningsprofessor Hannu Rintamäki vid Arbetshälsoinstitutet.
Rent fysiskt är det i första hand hjärtat som ansträngs när det är varmt.
– När kroppstemperaturen stiger tvingas hjärtat tvingas pumpa hårdare för att avlägsna värmen.
Arbetsförmågan sjunker också när mer energi går till att kyla ner kroppen. I synnerhet i tyngre jobb kan det vara svårt för musklerna att få tillräckligt med energi.
Dessutom påverkar värmen den psykiska arbetsförmåga och motivationen.
– Också olycksrisken ökar. När man tänker på att det inte känns behagligt att jobba i värmen, fäster man mindre uppmärksamhet vid själva jobbet, säger Hannu Rintamäki.
Ju fuktigare luften är, desto varmare känns den. I Finland är luftfuktigheten inte ett problem i utomhusjobb, men i till exempel tvätterier eller kök det ofta både hett och fuktig.
– När det är fuktigt avdunstar inte svetten, utan den rinner av huden. Och för att svetten ska kunna kyla ner kroppen måste den få avdunsta. Svett som rinner av huden hjälper inte.
Låt inte värmen komma in
För att stå ut med värmen är det viktigt att pausa tillräckligt ofta. I lagstiftningen finns inga fastslagna gränser, men enligt Arbetshälsoinstitutets rekommendation ska man pausa tio minuter per timme när det är minst 28 grader varmt och femton minuter per timme när det är över 33 grader.
Strömmande luft kyler ner kroppen, så inomhus är det viktigt att ventilationen fungerar. Inför sommaren är det också bra att se till att fönstren går att öppna och att det finns fläktar. Det allra bästa är ändå om man lyckas hålla värmen på utsidan av fönstren.
– När värmen har kommit igenom fönstren är den redan på fel sida. Därför är det bra med till exempel träd eller fasadpersienner utanför fönstren, påpekar Hannu Rintamäki.
Också människor och elektriska apparater avger värme, så det lönar sig att inte vara fler personer än nödvändigt i ett litet utrymme och att stänga av maskiner som inte används.
Klädseln ska vara lätt och luftig, så att den inte stänger inne värmen, men i utomhusjobb samtidigt täckande så att man inte bränner huden. Men i alla yrken är det inte möjligt att välja hur man klär sig, i synnerhet om man måste ha skyddskläder.
Akuta värmesjukdomar
Det finns individuella skillnader i hur väl människor tål värme, men generellt sett tål personer som är vid god hälsa och i god kondition värme bättre. Sjukdomar och vissa mediciner kan leda till sänkt förmåga att stå ut med värme.
Den som inte skyddar sig mot värmen eller dricker tillräckligt kan drabbas av akuta värmesjukdomar som påverkar hela kroppen – solsting, värmesvimning, värmeutmattning eller rentav värmeslag.
– Om man själv känner av symptom har det ofta gått för långt. Först upplever man utmattning, sedan illamående eller irritation. Irritationen märker man sällan själv, utan det är ofta utomstående som reagerar på det, säger Hannu Rintamäki.
Om man upplever symptom på värmesjukdomar ska man avbryta arbetet och söka sig till en svalare plats för att återhämta sig. I allvarligare fall ska man uppsöka läkare.
Jonny Smeds
