Högre ersättning i Danmark – under en längre tid
– Inom facket kan vi acceptera att det är lätt att säga upp arbetstagare, under förutsättningen att våra medlemmar får en skälig arbetslöshetsersättning.
Så sammanfattar Mads Busck, arbetsmarknadspolitisk expert på fackcentralen LO, den danska flexicurity-modellen. Arbetsgivarna gynnas av att det är lätt att säga upp och anställa personal, medan arbetstagarna gynnas av ett generöst arbetslöshetsskydd och stora satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik. Alla parter vinner alltså på modellen, men om någon av sidorna i triangeln försvagas leder det till att hela modellen kollapsar.
– Om inte nivån på arbetslöshetsskyddet är tillräckligt hög så måste vi i stället kräva ett bättre anställningsskydd, påpekar Mads Busck.
Flexibiliteten innebär att 600 000 till 800 000 danskar – en tredjedel av arbetskraften – årligen byter jobb, antingen frivilligt eller för att de blir uppsagda. Men nya arbetstillfällen uppstår lika lätt som de gamla försvinner.
I Finland har Juha Sipiläs regering skurit ner i arbetslöshetsskyddet och motiverat det med att goda förmåner gör arbetslösa mindre villiga att ta emot jobb. Den danska modellen bevisar ändå att det går att kombinera ett gott arbetslöshetsskydd med en hög sysselsättningsgrad.
I Danmark är arbetslöshetsersättningen 90 procent av lönen, men dock högst ungefär 2 500 euro i månaden. I Finland rör sig dagpenningen kring ungefär 50–60 procent av lönen.
– Vi anser att nivån är hyfsad. Den får åtminstone inte vara lägre. Problemet är att maxbeloppet, 2 500 euro, endast är 55 procent av lönen för genomsnittsdansken. Det är inte tillräckligt, säger Mads Busck.
Arbetslösa får semester
I Danmark har man rätt till arbetslöshetsersättning i två år, men tiden kan förlängas med ett år om man till exempel har snuttjobbat en del av tiden. Dagpenning betalas ut redan från den första dagen man är arbetslös. I Finland har de flesta numera rätt till inkomstrelaterad dagpenning i 400 vardagar, alltså drygt ett och ett halvt år. Rätt till dagpenning får man ändå först från den åttonde vardagen.
I Danmark är det, precis som i Finland, frivilligt att försäkra sig mot arbetslöshet genom att gå med i en arbetslöshetskassa. 72 procent av arbetskraften hör till en a-kassa och de flesta hör samtidigt till ett fackförbund.
För att man ska få ersättning måste man delta i de åtgärder som läggs fram av arbetslöshetskassorna och jobbcentren, alltså den danska motsvarigheten till våra arbets- och näringsbyråerna. De som vägrar delta kan helt förlora rätten till ersättning. Bland annat måste arbetslösa redovisa att de har sökt minst två jobb varje vecka, berättar Eva Obdrup som är verksamhetsledare för fackförbundet 3F:s a-kassa.
– Du är ändå skyldig att söka alla jobb som är lämpliga och du måste alltid vara beredd att ta emot jobb i morgon, berättar hon.
Det betyder att arbetslösa inte kan resa bort hur som helst. Däremot har arbetslösa, precis som arbetstagare, rätt till fem veckors semester per år. Genom att på förhand meddela att man är på semester kan man resa bort utan att vara tvungen att ta emot ett jobb på så kort varsel.
Precis som i Finland finns det alltså en hel del regler som de arbetslösa måste följa för att inte förlora rätten till ersättning. Generellt sett kan man ändå säga att det finländska systemet är hårdare mot arbetslösa som begår små misstag av oaktsamhet. Om man till exempel missar ett möte med arbets- och näringsbyrån blir dagpenningen indragen i minst femton dagar. I Danmark blir förmånen endast indragen tills man dyker upp.
Jonny Smeds
