Så här görs arbetslöshetsskyddet mer uppmuntrande
Nu försöker regeringen göra arbetslöshetsskyddet sporrande genom nedskärningar och sanktioner, trots att problemet finns någon annanstans. Det säger Pirjo Väänänen, FFC:s chef för arbetskraftspolitik.
Avsikten med arbetslöshetsskyddet är att trygga utkomsten för den som blir arbetslös. Orsakerna till att man inte hittar jobb kan vara otaliga: den arbetslösa får inte rätt sorts service och stöd med jobbsökningen, hans eller hennes kunskaper motsvarar inte efterfrågan på arbetsmarknaden eller så finns det helt enkelt inte jobb.
Pirjo Väänänen anser att regeringen har åtagit sig att lösa fel problem, nämligen att arbetslöshetsskyddet passiverar. Både nivån och längden på det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet har skurits ner.
– Regeringen utgår ifrån att man sporras att söka jobb om man förlorar sin utkomst. Men att skära ner är inte en riktig sporre, om det inte finns jobb och ordentliga sysselsättningstjänster.
Pirjo Väänänen anser att förpliktelserna och sanktionerna som riktas mot de arbetslösa inte fungerar, är byråkratiska och ofta ur ett mänskligt perspektiv är för stränga. Systemet är så krångligt att de arbetslösa inte alltid vet vad som förväntas av dem.
– Nu kan man få femton dagars karens för en sak, och trettio dagar för något annat. Tre månader utan pengar är en mycket lång tid.
För att få arbetslöshetsdagpenning måste man anmäla sig som arbetssökande elektroniskt. Första gången man fyller i uppgifterna kan det vara svårt att veta vad man ska göra. Det gäller att kryssa i rätt ruta, konstaterar Pirjo Väänänen.
Å andra sidan: oberoende av hur aktiv man är som arbetssökande så får man ingen belöning om man inte lyckas hitta jobb trots sina strävanden.
Lösningen: Investeringar i tjänsterna för de arbetslösa
Inom arbetslöshetssystemet finns en hel del onödig byråkrati som man borde göra sig av med. I stället borde man ha mer förtroende för de arbetslösa, säger Pirjo Väänänen.
– Regeringen vill luckra upp de lagar och regler som gäller arbetsgivarna, så varför gör man inte samma sak för de arbetslösa?
I stället för att utsättas för karenser och nedskärningar borde de arbetssökande uppmuntras genom personligt bemötande, hjälp och individuell service.
Pirjo Väänänen anser att det grundläggande problemet är att arbets- och näringsbyråerna inte har tillräckligt många anställda. Varje tjänsteman har betydligt fler kunder än i till exempel Danmark.
– I Danmark ser man tjänsterna för arbetslösa som en investering. Det här är inget som sker utan satsningar och kvalitet uppstår inte ur tomma intet.
Pirjo Väänänen anser att ordentlig service är skräddarsydd. Då tar man i beaktande den arbetslösas individuella situation och kunskap, man gör upp en sysselsättningsplan tillsammans och man funderar grundligt på vilka tjänster den arbetslösa behöver.
– Om personen på det här sättet snabbare kommer ut i arbetslivet så betalar sig satsningen snabbt tillbaka.
Åtminstone: Gör det lättare att studera
Att förnya hela systemet är inte lätt, så vad anser Pirjo Väänänen att skulle vara en enskild, klar förbättring av arbetslöshetsskyddet som kunde genomföras genast?
– FFC har redan länge föreslagit att man skulle göra det lättare för de arbetslösa att studera på eget initiativ och som bisyssla.
Nu bedömer arbets- och näringsbyråerna om studierna hjälper de arbetslösa att få jobb. Man får endast delta i sådan utbildning som tjänstemännen anser att man kan ha nytta av när man söker jobb.
– FFC anser att de arbetslösa själva borde få bestämma över sina studier. Det skulle vara en bra och tydlig förbättring, säger Pirjo Väänänen.
Veera Luoma-aho/Toimitus
Danmark satsar stort på tjänster för arbetslösa – "lönsam investering"
