Den psykosociala belastningen måste beaktas bättre inom arbetarskyddet
I FFC:s arbetslivsbarometer 2020 uppgav 55 procent av arbetstagarna att deras arbete präglas av brådska. Nästan en tredjedel av dem som svarade på undersökningen ansåg att de inte hinner göra sitt jobb så bra som de skulle vilja. Många saknar också möjligheter till inflytande och utveckling i arbetet.
Bland annat ovan nämnda faktorer kan orsaka psykosocial belastning för arbetstagarna. Belastningen kan ta sig uttryck i fysiska symtom som sömnproblem, migrän eller magbesvär. Det är dock inte alltid man förstår att de fysiska symtomen beror på arbetsrelaterade orsaker. Den psykosociala belastningen i arbetet kan också ligga bakom depression eller ångest hos arbetstagarna.
Med psykosocial belastning avses faktorer med koppling till innehållet i arbetet, arbetsarrangemangen och hur arbetsgemenskapen fungerar socialt, och som kan orsaka belastning som är skadlig för arbetstagarna. Den psykosociala belastningen är ett problem som påverkar hela arbetsplatsen, inte bara de enskilda individerna.
FFC vill att det utfärdas en separat förordning om hur man ska förebygga och begränsa den psykosociala belastningen i arbetet. Med hjälp av förordninen kunde man mer detaljerat än för närvarande definiera vilka åtgärder arbetsgivarna minst måste vidta. Liknande förordningar finns för många fysiska belastningsfaktorer i arbetet.
– Man måste undvika att se symptomen som arbetstagarens problem. Det handlar inte bara om utmaningar för individen, utan det är viktigt att ta itu med roten till problemet och fundera över vad det är som orsakar psykisk belastning i arbetet. Här skulle en separat förordning hjälpa, säger Anne Mironen som är expert i arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor på FFC.
FFC:s sakkunnigläkare Riitta Työläjärvi betonar att också företagshälsovården spelar en viktig roll när det gäller att minska den psykosociala belastningen. Företagshälsovården kan till exempel hjälpa till med att anpassa arbetet och arbetsarrangemangen samt med att lösa problem som handlar om hur arbetsgemenskapen fungerar.
– Arbetsgivaren ansvarar i sista hand för arbetarskyddet och det gäller också den psykosociala belastningen. Företagshälsovården är arbetsgivarens partner när det handlar om att säkerställa arbetarskyddet, betonar Työläjärvi.
Enligt Riitta Työläjärvi måste företagshälsovården stärka sin kompetens i frågor som gäller psykisk hälsa. Det här är något man borde fästa uppmärksamhet vid till exempel i samband med fortbildningen av företagshälsovårdare.
Arbetarskyddsfullmäktige stöder den psykiska hälsan
Arbetarskyddsfullmäktige stöder arbetstagarna i frågor som gäller arbetarskyddet, men också arbetsgivaren drar nytta av att det finns en arbetarskyddsfullmäktig som har utbildats för uppgiften.
– Arbetarskyddet handlar om samarbete. Arbetarskyddsfullmäktige kan ha en central roll också när det handlar om att stötta arbetstagarnas psykiska hälsa. Det här lyckas ändå inte om arbetarskyddsfullmäktige saknar faktiska möjligheter att sköta sitt uppdrag, säger Anne Mironen från FFC.
Problemet är allt oftare att arbetarskyddsfullmäktige representerar ett stort antal arbetstagare på flera olika verksamhetsställen.
– De bestämmelser som styr samarbetet inom arbetarskyddet på arbetsplatserna borde preciseras så att de bättre beaktar de förändringar som sker i arbetslivet. För att arbetarskyddsfullmäktige ska kunna sköta sitt uppdrag på ett bra sätt krävs det till exempel att verksamheten inte är utspridd över ett för stort område.
Enligt lagen ska en arbetarskyddsfullmäktig väljas på alla arbetsplatser med minst tio anställda. Ett stort antal arbetstagare och arbetsplatser blir ändå under den här gränsen.
– FFC skulle vilja sänka gränsen till fem anställda och det här är något vi föreslår i våra mål för nästa valperiod, säger Anne Mironen.
