Osäkerheten i arbetslivet belastar unga – "Alla vågar inte drömma om framtiden"
Snuttjobb, deltidsanställningar och en osäker utkomst. Så ser verkligheten ut för många unga i arbetslivet. Det vet också Jussi Kukkola, som är organisationsexpert med ansvar för ungdomsverksamheten på fackcentralen FFC.
Kukkola har följt med hur unga påverkas av händelserna i samhället. Under de senaste tre åren har de unga inte bara fått kämpa med traditionella utmaningar som gäller arbete och utkomst, utan samtidigt har flera kriser i samhället följt på varandra.
Först kom coronapandemin som gjorde att många inom framför allt turism- och restaurangbranschen blev utan jobb. Sedan inleddes kriget i Ukraina, som har rubbat den allmänna trygghetskänslan och påverkat Finlands ekonomi. Och i bakhuvudet gnager dessutom oron över det hot som klimatförändringen innebär.
Därför är det kanske inte så underligt om unga är belastade av situationen och oroade över framtiden.
Jussi Kukkola påpekar att den åldersgrupp som studerar nu har en mycket längre yrkesbana framför sig och en klart högre pensionsålder än tidigare generationer.
– Många unga funderar säkert på hur de ska orka i arbetet. Och kommer de att klara sig på sitt jobb under hela sin tid i arbetslivet?
På FFC tar man de här frågorna på allvar. Inför riksdagsvalet vill fackcentralen väcka diskussion om hur man kan förbättra situationen för unga arbetstagare.
Lagändringar för att trygga villkoren för visstidsanställda och deltidsanställda
Ett av de största missförhållandena är enligt Jussi Kukkola att så många unga drabbas av atypiska anställningar.
Enligt Statistikcentralen är andelen som saknar fast arbete högst i åldersgruppen 25–34 år. Statistiken visar att så mycket som en tredjedel av de visstidsanställda som vill ha fast arbete hör till den här åldersgruppen.
Många visstidsanställningar i följd, nolltimmarssavtal och ofrivilligt deltidsarbete tvingar unga att fundera över vad de har råd med i livet. Vågar man bilda familj eller lyckas man utbilda sig inom en ny bransch?
– Unga vågar inte nödvändigtvis drömma om framtiden, säger Kukkola.
Reglerna för när arbetsgivare kan erbjuda visstidsanställningar borde skärpas genom en lagändring där man bättre definierar när behovet av arbetskraft är permanent. Dessutom borde arbetsgivarna bli skyldiga att motivera varför de erbjuder anställningar på deltid, på samma sätt som arbetsgivarna redan nu ska motivera varför de erbjuder visstidsanställningar.
Kukkola betonar att FFC inte har något emot att en del av arbetstagarna frivilligt vill jobba deltid. Men lagen måste ändras för att skydda dem som är deltidsanställda mot sin vilja.
Förtroendemännens ställning borde stärkas
Ett annat problem som drabbar unga är att arbetsgivare utnyttjar personer som befinner sig i en utsatt situation.
Om unga inte känner till sina rättigheter får de inte nödvändigtvis rätt lön, kollektivavtalsenliga tillägg eller de pauser som de har rätt till. I offentligheten har till exempel anställningsvillkoren vid snabbmatsrestauranger väckt diskussion, när det har visat sig att arbetstagarna inte har fått ta mat- och toalettpauser.
FFC anser att man borde lösa problemen med arbetsrelaterat utnyttjande genom att utöka myndighetstillsynen, men också genom att kriminalisera lönedumpning, alltså att göra det straffbart att betala för låg lön. Det räcker inte att arbetsgivare som har brutit mot bestämmelserna blir skyldiga att betala de uteblivna lönerna, utan det behövs också andra påföljder.
Därtill anser Jussi Kukkola att riksdagsledamöterna genom lagstiftning kunde trygga förtroendemännens ställning. I dagsläget grundar sig förtroendemännens ställning främst på kollektivavtalen.
– När det finns en förtroendeman på arbetsplatsen är sannolikheten större att det går att ingripa i förseelser, än om det inte finns en förtroendeman.
FFC vill också fästa medborgarnas och politikernas uppmärksamhet vid att det förekommer diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter. Till exempel Servicefacket PAM får årligen ungefär tusen förfrågningar om att utreda graviditetsdiskriminering.
För att lösa det här föreslår FFC att arbetsavtalslagen ska preciseras så att graviditet eller utnyttjande av familjeledighet inte påverkar huruvida en visstidsanställning förlängs. Dessutom måste uppsägningsskyddet stärkas för arbetstagare som återvänder till jobbet efter familjeledighet.
Det måste bli lättare att ingripa i psyksisk belastning
Jussi Kukkola påpekar att riksdagen också kan bidra till att lindra den psykiska belastning som unga upplever.
– Riksdagen kan stifta bindande lagar som slår fast hur man konkret ska beakta den psykiska belastningen på arbetsplatserna.
Dessutom kan riksdagen fatta beslut om att utveckla företagshälsovården för att på det sättet minska sjukfrånvaron och pensioneringarna på grund av psykisk ohälsa. För närvarande är psykisk ohälsa den främsta orsaken till att personer under 35 år beviljas pension.
Kukkola hoppas att beslutsfattarna ska komma ihåg att det inte bara är de unga arbetstagarna själva som gynnas av att man förbättrar deras ställning, utan hela samhället gynnas.
– De intryck man får av sina första jobb är ofta avgörande för hur man ser på hela arbetslivet. Om erfarenheterna är väldigt negativa, kommer det att påverka den egna inställningen under en lång tid.
Jussi Kukkola anser att riksdagsvalet är ett utmärkt tillfälle för medborgarna att påverka också i de här frågorna.
– Det är få som förstår i hur stor utsträckning villkoren i arbetslivet påverkas av de beslut som fattas i riksdagen.
Minna Hotokka
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)
