Orealistiska tidtabeller och dåliga arbetsprocesser – Det finns många orsaker till brådska på arbetsplatsen

Många finländare upplever belastning på grund av ständig brådska i sitt arbete. Hela 55 procent av dem som svarade på FFC:s arbetslivsbarometer i fjol (på finska) upplevde att påståendet "Ditt arbete präglas av ständig brådska" beskriver deras arbete mycket eller ganska bra.

I Arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer för två år sedan var å sin sida 56 procent helt eller delvis av den åsikten att det på det på den egna arbetsplatsen finns för mycket arbete i förhållande till antalet arbetstagare. Enligt båda utredningarna var det klart vanligare att kvinnor upplevde brådska än att män gjorde det.

Ständig brådska belastar en människa på många sätt, säger Anne Mironen som är expert i arbetsmiljö- och jämlikhetsfrågor på FFC. Brådska kan leda till att man förlorar arbetsglädjen, blir cynisk, får svårt att koncentrera sig och blir mer benägen att råka ut för olycksfall. Samtidigt blir arbetskvaliteten och produktiviteten lidande.

– Det ligger inte heller i arbetsgivarens intresse att brådskan leder till slarv och dålig kvalitet, påpekar Mironen.

Med de här fem metoderna kan brådskan bekämpas också på de arbetsplatser som inte har möjlighet att anställa mer personal.

1. Ta modigt upp brådskan till diskussion

Ingenting förändras om ingen vågar lyfta fram problemet på arbetsplatsen. Arbetstagaren kan förbereda sig för diskussionen med chefen genom att fundera på konkreta exempel på situationer där brådska försvårar arbetet.

Om chefen inte tar tag i frågan är det skäl att diskutera saken med förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige. Ofta är det klokt att också tala med sina arbetskamrater. Det är vanligt att också andra lider av ständig brådska.

2. Cheferna behöver utbildning

Enligt arbetarskyddslagen måste arbetsgivaren se till att cheferna har tillräcklig kompetens för att ta hand om sitt eget arbetarskyddsansvar. I praktiken innebär det att cheferna behöver introduktion och utbildning i psykosocial belastning på arbetsplatsen, vad belastningen leder till och med vilka modeller man kan lösa problemen.

Det är också viktigt att komma ihåg att tillräckligt kunnande också hjälper cheferna själva att orka på jobbet.

3. Företagshälsovården hjälper individen och gemenskapen

Om brådskan har hunnit orsaka hälsoproblem för arbetstagaren – såsom sömnstörningar, upprepad huvudvärk eller ångest – är det viktigt att söka hjälp hos företagshälsovården.

Det räcker ändå aldrig att företagshälsovården bara hjälper individen. Man åtgärdar nämligen inte de strukturella problem som finns i arbetet genom att bevilja sjukledighet. Därför är det viktigt att företagshälsovården tar en aktiv roll när det gäller att ge råd åt arbetsgivaren.

Ett rätt bra verktyg är till exempel den lagstadgade arbetsplatsundersökningen där företagshälsovården utreder hur arbetsförhållandena påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Utgående från resultaten kan företagshälsovården rekommendera förebyggande och korrigerande åtgärder för arbetsgivaren.

4. Utveckla processerna tillsammans

Varför upplever arbetstagarna att de måste springa som om det skulle brinna i knutarna? Alltid är det inte problem med tidtabellerna som är orsaken till brådskan. Känslan av brådska kan bero på otydliga arbetsprocesser, dålig arbetsfördelning, ständiga avbrott, brister i kunnandet eller en vag uppfattning om vad som är målen med arbetet.

Eftersom arbetstagarna är de bästa experterna på sitt eget arbete kan lösningen på problemen vara att man utvecklar arbetsprocesserna i samarbete på arbetsplatsen. Därför borde arbetsgivaren låta personalen delta i att bedöma vad som orsakar problemen och hur situationen kan förbättras. Samtidigt är det värt att stärka god praxis.

Om man på arbetsplatsen upplever att utvecklingsarbetet blir så krävande att man inte kan genomföra det på egen hand, kan man be en utomstående expert om hjälp.

Arbetsplatserna har kunnat ansöka om att delta i regionprojekten inom programmet Arbete2030, som har som mål att skapa världens bästa arbetsliv. Ansökningstiden för att delta i programmet via närings-, trafik och miljöcentralerna löpte ut den 10 maj. Det är också möjligt att ansöka om att få delta i utvecklingsprogrammet Arbete2020 via fackförbunden. Den här ansökningstiden kommer att inledas under hösten.

Också Arbetarskyddsfonden har ett utvecklingsbidrag som arbetsplatserna kan ansöka om (på finska).

5. Arbetarskyddsmyndigheten hjälper i nöden

Om arbetsgivaren, trots personalens begäran, inte gör något för att rätta till en situation som är skadlig för hälsan, kan personalen vända sig till arbetarskyddsmyndighetens inspektörer för att få hjälp. Arbetarskyddsfullmäktige eller någon av arbetstagarna kan kontakta arbetarskyddsmyndigheten. Myndigheten övervakar att arbetarskyddslagstiftningen följs och kan ge anvisningar och uppmaningar åt arbetsgivaren. Här kan du bekanta dig med arbetarskyddsmyndighetens beskrivning av ämnet.

Det går också att själv bedöma situationen på arbetsplatsen, till exempel med arbetarskyddsmyndighetens blankett om psykosociala belastningsfaktorer i arbetet. Blankettens bruksanvisning hittar du här.

Du kan också kontakta arbetarskyddsmyndighetens nationella telefonrådgivning.

Minna Hotokka
(översättning: Jonny Smeds)