Alla löner och förmåner samlas i ett register
En nationell databas med heltäckande och färsk information om alla finländarnas löner, pensioner och förmåner. Så kan man beskriva det nationella inkomstregistret som ska tas i bruk om drygt ett år. Från år 2019 kommer alla löneinkomster att registreras i systemet och från år 2020 även alla pensioner och förmåner.
– Registret borde minska på byråkratin till exempel när man ansöker om sociala förmåner. Dessutom ska registret göra det lättare att se till att besluten om förmånerna är korrekta, berättar Minna Tanska som är jurist på fackcentralen FFC och sitter med i styrgruppen för projektet.
– Uppgifterna i inkomstregistret ska användas när man beräknar storleken på olika förmåner, bland annat arbetslöshetsersättningen. Förhoppningen är att förmånerna ska kunna utbetalas snabbare när registret tas i bruk, säger hon.
I dagsläget kan till exempel utbetalningen av arbetslöshetsersättning dra ut på tiden om ansökan är bristfällig eller om den tidigare arbetsgivaren inte genast skickar in löneintyg och andra uppgifter som behövs vid handläggningen.
Alla kan kolla sina egna inkomster
De instanser som kommer åt informationen i inkomstregistret är i inledningsfasen Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen. År 2020 kommer dessutom bland annat arbetslöshetskassorna, arbetarskyddsmyndigheten, arbets- och näringsministeriet och Statistikcentralen att få tillgång till registret.
– Myndigheterna får bara tillgång till den information som de behöver i sin egen verksamhet, betonar Minna Tanska.
Arbetsgivarna och de som betalar ut olika förmåner registrerar inkomstuppgifterna i systemet till exempel i samband med varje löneutbetalning.
– Genom registrets e-tjänst kan alla personer se sina egna inkomstuppgifter, vilket gör det lättare att följa upp sin egen ekonomi och sina inkomster.
Ett heltäckande inkomstregister kan också göra det lättare för myndigheterna att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet, påpekar juristen Minna Tanska.
Pirjo Pajunen och Jonny Smeds
