Lockout är arbetsgivarens motsvarighet till strejk – en stridsåtgärd där arbetstagarna utestängs från jobbet och blir utan lön
I dag inleddes en lockout vid en del företag inom såg- och fanerindustrin. Lockouten har utlysts av arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin och pågår i sex dagar till den 18 december.
Lockouten innebär att de arbetstagare som berörs inte får arbeta och inte heller får lön för den tid som lockouten gäller. Genom att avbryta löneutbetalningen försöker arbetsgivaren pressa det fackförbund som representerar arbetstagarna att godkänna de avtalsvillkor som arbetsgivarorganisationen har föreslagit.
En lockout får ofta återverkningar på andra grupper som inte omfattas av den egentliga konflikten. Till exempel kan det uppstå förhinder som gör att en personalgrupp eller personalen inom en närliggande bransch inte kan jobba vidare som normalt på grund av lockouten, och då kanske arbetsgivaren avbryter arbetet och löneutbetalningen för dem, även om de inte är en part i konflikten.
En lockout får ekonomiska följder för företagen. Enligt Skogsindustrins egna uppgifter är de direkta ekonomiska förlusterna på grund av den lockout som inleds idag ungefär 60 miljoner euro.
– Det här är inget de har sagt rakt ut, men om den strejk som nyss avslutades medför kostnader på 10 miljoner euro per dag vid samma företag, så är det lätt att räkna ut hur mycket lockouten kostar, säger Ismo Kokko som är expert på anställningsvillkor på FFC.
I samband med strejker talar arbetsgivarna ofta om hur företagens anseende påverkas. Kokko anser att det är skäl att tala om det också i samband med lockouter.
– När utländska företag väljer var de placerar sin verksamhet, är det inte irrelevant hur vanliga lockouter blir i samband med förhandlingarna och praxisen på den finländska arbetsmarknaden.
Arbetsgivarnas logik haltar
Den pågående konflikten har sin upprinnelse i konkurrenskraftsavtalet och närmare bestämt den förlängning av arbetstiden med 24 timmar som ingick i avtalet. Arbetstagarsidan har föreslagit att de 24 tilläggstimmarna ska slopas i kollektivavtalet inom skogsindustrin, men arbetsgivaren vill hålla fast vid timmarna.
– Arbetsgivaren för bland annat en kampanj i sociala medier, där de säger att de här extra timmarna skulle ha haft en stor betydelse för företagens konkurrenskraft.
Det handlar om en principiell konflikt, för enligt Kokko spelar de 24 timmarna ingen roll i verkligheten.
– På grund av lockouten är företagen i branschen beredda att i princip gå miste om 48 timmars arbetsinsats, bara för att få tillbaka hälften av det. Det låter inte speciellt logiskt.
Lagligt med lockout endast för fackligt anslutna?
Under de senaste åren har det blivit vanligare att avgränsa lockouter så att de endast berör arbetstagare som är medlemmar i ett fackförbund. I det fall som nu är aktuellt har Skogsindustrin meddelat att det endast är medlemmar i Industrifacket som utestängs från arbetsplatsen och blir utan lön. FFC anser att den här avgränsningen kränker arbetstagarnas rätt att organisera sig fackligt.
– Det är befogat att fråga sig om det är rätt att en lockout endast gäller dem som är medlemmar i ett fackförbund.
Kokko påpekar att synen på lockouter skiljer sig mellan olika länder. Inom EU har till exempel Italien, Portugal och Grekland förbjudit arbetsgivarna att utlysa lockouter. Genom att förbjuda lockouter har man velat åstadkomma en mer jämbördig förhandlingsposition mellan parterna på arbetsmarknaden.
– När parterna på arbetsmarknaden är jämbördiga gör de mer balanserade avtal. Förhoppningsvis är det här något vi kommer att få se också här hos oss under vinterns avtalsförhandlingar.
Följ med hur avtalsförhandlingarna inom FFC:s branscher framskrider
