Varför #Löneförbund?

Förbunden kämpar tillsammans för en rättvis utkomst och välfärd. Vi har förenat våra krafter och ser till att löntagarna upplever att fackföreningsrörelsen stöder dem i sin vardag. Vi alla tillsammans vidtar åtgärder för att förbättra välfärden för alla löntagare vid alla de bord där förhandlingar förs (privata sektorn, staten, kyrkan).

Vad är målet?

Fackförbunden vill att deras medlemmar ska få minst sådana löneförhöjningar som är jämförbara med det förhandlingsresultat som uppnåddes inom industrin i Tyskland. Förbunden sätter inget tak i förhandlingarna, men miniminivån måste vara hög redan på grund av att inflationen har ätit upp en del av löntagarnas lön och köpkraften har försvagats. Våra viktigaste konkurrentländerna befinner sig långt i samma ekonomiska situation som Finland, men senast vi har upplevt en lika stor nedgång i köpkraften var på 1970-talet.

Vad grundar sig löneförhöjningsmånen på?

Det är inte ett omöjligt krav, utan en reaktion på den ekonomisk situationen där konsumentpriserna och levnadskostnaderna har skjutit i höjden.

Inflationen och de kraftigt stigande levnadskostnaderna har slagit hårt mot löntagarnas köpkraft. Det ligger i hela samhällets intresse att löneförhöjningarna under den pågående avtalsrörelsen kan stödja företagen och tjänsterna genom konsumtionen. Genom löneförhöjningarna måste man trygga köpkraften för löntagarna inom alla sektorer.

Den energi- och matdrivna inflationen slår hårdare mot låg- och medelinkomsttagare, eftersom en relativt sett större del av deras konsumtion riktas mot nödvändiga nyttigheter.

Genom löneförhöjningar stöder man också den inhemska efterfrågan. Det är viktigt för hela samhällsekonomin i det osäkra ekonomiska läget som råder just nu. Den privata konsumtionen har minskat jämfört med för ett år sedan.

Löneförhöjningstrycket kan dämpas om avgifter överförs tillbaka till arbetsgivarna

Utöver löneförhöjningarna har vi också föreslagit att de avgifter som i samband med konkurrenskraftsavtalet överfördes till löntagarna ska överföras tillbaka till arbetsgivarna. Det handlar om ansvarsfördelningen för de arbetslöshetsförsäkringsavgifter, arbetspensionsavgifter och socialförsäkringsavgifter som tas ut av alla företag och löntagare, som har gällt sedan Juha Sipiläs regering förhandlade fram konkurrenskraftsavtalet år 2015.

Överföringen av avgifterna har sedan år 2016 lett till att den pott som arbetstagarnas har betalat har vuxit med ungefär två miljarder euro. Arbetsgivarnas kostnader har minskat med samma belopp.

Statsmakten kan underlätta förhandlingsläget och stödja löntagarna som lider av de växande utgifterna genom att överföra en del av avgifterna tillbaka till arbetsgivarna.

Varför strejk?

En strejk är alltid den sista utvägen, som löntagarna tar till om förhandlingarna inte framskrider. Syftet med att strejka är att öka arbetsgivarnas förhandlingsvilja, för en strejk betyder att företaget eller den offentliga arbetsgivaren förlorar pengar. De som är medlemmar i ett fackförbund kan få strejkbidrag som beviljas av förbundet.

Varför sympatistrejk?

Inom fackföreningsrörelsen brukar vi inte lämna kompisen i sticket. Genom gemensam organisationsmässig samordning stöder medlemmarna i FFC-förbunden varandra, för att på det sättet kunna trygga ordentliga anställningsvillkor för alla. Sympatistrejker är lagliga om de stridsåtgärder som stöds är lagliga.

Läs också: Tio frågor och svar om strejker

När parterna förhandlar om kollektivavtal används många krångliga termer – här förklarar vi några av dem