Vad menas med förlikning, lockout och stupstock? Kolla vår lista med viktiga ord som används under avtalsförhandlingarna
Arbetskonflikt (työtaistelu)
När arbetstagarna och arbetsgivarna inte kan enas om t.ex. ett nytt kollektivavtal och hotar med stridsåtgärder för att få fart på förhandlingarna. Läs mer under rubriken stridsåtgärd.
Avtalslöst tillstånd (sopimukseton tila)
När ett kollektivavtal har löpt ut råder avtalslöst tillstånd ända tills ett nytt kollektivavtal tecknas. Då har parterna rätt att vidta stridsåtgärder. På arbetsplatserna fortsätter man också under avtalslöst tillstånd att tillämpa de bestämmelser som finns i det gamla kollektivavtalet.
Avtalsrörelse på förbundsnivå (liittokierros)
Avtalsförhandlingar som förs mellan fackförbund och arbetsgivarförbund, utan att centralorganisationerna deltar. Den här vintern och hösten förs avtalsförhandlingarna på förbundsnivå. Men det finns också andra typer av uppgörelser på arbetsmarknaden. Läs mer om dessa under rubrikerna central uppgörelse och trepartsförhandling.
Blockad (saarto)
En stridsåtgärd som arbetstagarna kan vidta för att driva sina förhandlingsmål. En blockad innebär att arbetstagarna vägrar utföra visst arbete. Med blockad avser man oftast att arbetstagarna vid andra företag vägrar utföra arbete som har koppling till det företag som har försatts i blockad. Men det finns också andra former av blockad, t.ex. övertidsblockad. Läs mer under rubriken övertidsblockad.
Central uppgörelse (keskitetty ratkaisu)
Ett avtal mellan de centralorganisationer som representerar löntagarna och arbetsgivarna. Fackförbunden och de branschvisa arbetsgivarförbunden kan utgå från en central uppgörelse när de förhandlar om kollektivavtal. Den här hösten har parterna inte förhandlat om någon central uppgörelse, utan förhandlingarna förs helt på förbundsnivå. Konkurrenskraftsavtalet från år 2016 är det senaste exemplet på en central uppgörelse. Om också staten, det vill säga regeringen, deltar i förhandlingarna talar man om trepartsförhandlingar. Läs mer under rubrikerna avtalsrörelse på förbundsnivå och trepartsförhandlingar.
Fredsplikt (työrauhavelvoite)
När ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt, vilket betyder att parterna inte får vidta stridsåtgärder som riktar sig mot kollektivavtalet.
Förlikning (sovittelu)
Om parterna inte lyckas komma överens om ett nytt kollektivavtal och därför varslar om stridsåtgärder kan riksförlikningsmannen medla mellan parterna. Läs mer under rubrikerna riksförlikningsman och medlingsbud.
Kollektivavtal (työehtosopimus)
Överenskommelse om löner och anställningsvillkor som förhandlas fram branschvis mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Kollektivavtalen är ofta tvååriga. Om ett kollektivavtal är allmänt bindande (yleissitova) så är det bindande för alla arbetsgivare i en viss bransch, inte bara de som hör till arbetsgivarorganisationen som har förhandlat fram avtalet.
Lockout (työsulku)
En stridsåtgärd som arbetsgivaren kan vidta för att driva sina förhandlingsmål. En lockout innebär att arbetstagarna i en viss bransch eller på vissa arbetsplatser utestängs från jobbet för en bestämd tid och inte får lön under den tiden.
Lokalt avtal (paikallinen sopimus)
Överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagarna på företags- eller arbetsplatsnivå. I kollektivavtalen nämns ofta vilka frågor man kan avtala lokalt om. I förhandlingarna representeras arbetstagarna vanligen av den förtroendeman som de fackligt anslutna arbetstagarna har utsett.
Medlingsbud (sovintoehdotus, sovintoesitys)
Ett förslag till kompromiss som läggs fram av den som medlar mellan parterna på arbetsmarknaden, vanligen riksförlikningsmannen. Parterna tar sedan ställning till medlingsbudet genom att godkänna eller förkasta det. Om parterna godkänner medlingsbudet upphör eventuella stridsåtgärder.
Riksförlikningsman (valtakunnansovittelija)
Den tjänsteman som medlar i arbetskonflikter. Parterna kan förhandla under riksförlikningsmannens ledning på riksförlikningsmannens byrå, och riksförlikningsmannen lägger sedan fram ett medlingsbud som parterna kan godkänna eller förkasta. Den nuvarande riksförlikningsmannen heter Vuokko Piekkala.
Strejk (lakko)
En stridsåtgärd som arbetstagarna kan vidta för att driva sina förhandlingsmål. Under strejken lägger arbetstagarna ner arbetet. Arbetsgivaren betalar inte lön under strejken, men fackförbunden betalar strejkbidrag åt sina medlemmar. Arbetstagarna kan utlysa strejk om det råder avtalslöst tillstånd och parterna inte kan enas om ett nytt kollektivavtal. Vanligen är strejken till en början begränsad till en kort tid och några utvalda arbetsplatser.
Strejkbidrag, strejkunderstöd (lakkoavustus)
En ersättning som fackförbunden betalar ut åt sina medlemmar, eftersom arbetstagarna inte får lön under strejken. Storleken på strejkbidraget varierar.
Strejkbrytare (rikkuri, lakon rikkoja)
En person som utför strejkbelagt arbete. Personen kan t.ex. vara icke-organiserad eller bryta mot fackförbundets beslut om stridsåtgärder.
Strejkvakt (lakkovahti)
En person som står utanför den arbetsplats där en strejk pågår. Strejkvakten övervakar att strejken inte bryts och informerar eventuella arbetstagare som är på väg till jobbet om att arbetet är strejkbelagt. Strejkvakten följer också med hur arbetsgivaren agerar på arbetsplatsen under strejken.
Stridsåtgärd (työtaistelutoimi)
Åtgärd som arbetstagare och arbetsgivare kan vidta för att t.ex. få fart på förhandlingarna om kollektivavtal. Arbetstagarna kan utlysa strejk eller blockad, medan arbetsgivaren kan utlysa lockout. Läs mer under rubrikerna blockad, lockout och strejk.
Stupstock, stoppbräde (perälauta)
Klausul som slår fast vilka bestämmelser som gäller om parterna inte lyckas enas, till exempel i samband med lokala förhandlingar. Det kan handla om att förbunden ger en möjlighet att avtala lokalt om hur löneförhöjningarna fördelas, men att förbunden samtidigt har kommit överens om en stupstock som slår fast hur löneförhöjningarna fördelas om de lokala parterna inte kommer överens.
Sympatistrejk (tukilakko, myötätuntolakko)
Arbetstagare som inte direkt berörs av en arbetskonflikt kan utlysa en sympatistrejk för att stödja dem som strejkar.
Trepartsförhandlingar (kolmikantaneuvottelut)
Vissa förhandlingar förs på trepartsbasis mellan löntagarorganisationerna, arbetsgivarorganisationerna och staten, som representeras av regeringen. Vanligen har till exempel socialskyddet utvecklats genom trepartsförhandlingar. Läs mer under rubrikerna avtalsrörelse på förbundsnivå och central uppgörelse.
Utmarsch (ulosmarssi)
En åtgärd som arbetstagarna kan vidta för att driva sina förhandlingsmål eller för att uttrycka sitt missnöje med arbetsgivarens agerande. Under en utmarsch lägger arbetstagarna ner arbetet och lämnar arbetsplatsen. En utmarsch är ofta spontan och kortvarig.
Övertidsblockad, övertidsförbud (ylityökielto)
En stridsåtgärd som arbetstagarna kan vidta för att driva sina förhandlingsmål. En övertidsblockad innebär att arbetstagarna vägrar utföra övertidsarbete. Ofta utlyser fackförbunden först en övertidsblockad, och därefter en strejk om inte övertidsblockaden har önskad effekt. Läs mer under rubriken strejk.
Följ med hur avtalsförhandlingarna inom FFC:s branscher framskrider
