Satsningar på arbetslivskvaliteten förlänger tiden i arbetslivet och minskar sjukfrånvaron

Redan en liten förbättring i arbetslivskvaliteten kan göra att sjukfrånvaron minskar väsentligt och arbetstagarna orkar mycket bättre. Invalidpension och sjukfrånvaro orsakar mycket kostnader. Därför är åtgärder som förbättrar arbetslivskvaliteten lönsamma investeringar både för arbetsgivaren och för hela samhället.
14.09. 11:00
FFC
Kvaliteten på arbetslivet som helhet har förbättrats under de senaste sex åren. Foto Gorilla.

FFC publicerar vartannat år resultaten från en enkät – Måttstocken på ett gott arbete – som mäter grundläggande arbetslivsfrågor och hur väl det dagliga arbetet löper. Enligt undersökningen har nästan en tredjedel av arbetstagarna på de arbetsplatser som karakteriserats som dåliga varit borta från jobbet på grund av sjukdom i minst en månad (över 20 arbetsdagar) under det senaste året. På de arbetsplatser som klassificeras som bra är motsvarande andel bara sju procent.

– Hela samhället drar nytta av kvalitetssatsningar på arbetsförhållandena. Förbättrad arbetshälsa minskar sjukfrånvaron, ökar produktiviteten och gör att folk stannar längre i arbetslivet. Därför borde också staten stöda utvecklingen av arbetsförhållandena på finländska arbetsplatser, säger FFC:s utvecklingschef Juha Antila

I ett bra arbete orkar man klart längre. Arbetsplatsens kvalitet har en stark koppling till huruvida 55 år fyllda arbetstagare tror sig orka i arbetet om två år.

– Ju bättre arbetsförhållanden en arbetstagare har, desto bättre orkar han eller hon i arbetet, till och med över pensionsåldern. Dåliga arbetsförhållanden försämrar däremot välbefinnandet och hälsan, vilket förkortar tiden i arbetslivet.

Man kan se till arbetsförmågan hos äldre arbetstagare bland annat genom att lätta på och anpassa arbetsuppgifterna, garantera en förstklassig företagshälsovård och utveckla arbetstidsarrangemang som utgår från arbetstagarnas behov.

Arbetarskyddet och arbetskamraterna är det bästa

Det är glädjande att kunna konstatera att kvaliteten på arbetslivet som helhet har förbättrats under de senaste sex åren. I varje enkätomgång har man utan undantag svarat att arbetarskyddet och ett bra gäng på arbetsplatserna är de bästa sakerna i arbetet. Störst har oron varit för den hårda arbetstakten och brådskan, och för arbetets skadliga hälsoeffekter. 

Den mest betydande följden av ständig brådska är att arbetstagarna inte hinner göra sitt arbete som bra som de skulle önska. Det om något ger stress och en känsla av otillräcklighet.

– Två av fem FFC-medlemmar har någon grad av stress på grund av arbetet minst en gång i veckan. De känner sig också irriterade eller nervösa, eller lider av sömn-, minnes- eller koncentrationssvårigheter.

Att stressymptom förekommer mest bland unga arbetstagare är alarmerande.

– Nästan hälften av alla FFC-anslutna under 30 år lider varje vecka av något slags stressymptom. Att arbetet glider ut över fritiden förefaller också kraftigt öka arbetstagarens stress.

Mer information om enkäten

  • FFC undersöker grundläggande arbetslivsfrågor vartannat år.
  • Resultaten beskriver arbetslivets kvalitet i branscher som omfattas av FFC. Svaren i de två delarna av enkäten poängsätts och placeras på en skala från gott till dåligt arbete. 
  • Arbetslivsbarometern genomförs som telefonintervjuer och de som intervjuas väljs ut slumpmässigt ur FFC:s medlemsförbunds medlemsregister. Den senaste barometern omfattade 1 003 personer och genomfördes av TNS Kantar. Största delen av intervjuerna hölls före coronaepidemin.
     

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.