FutureFit skingrar rädslan för ny teknik och lär ut datasäkerhet – "Det lönar sig inte att välja något i stil med kalleanka som lösenord"
– Också det begreppet – molntjänster!
Fyra män i arbetskläder sitter vid bordet i ett mötesrum och fingrar på sina telefoner.
– Där kan man spara foton och allt möjligt. Jag trodde att Google Foto sparar bilderna på telefonen, men de är tydligen i molnet, säger Kai Sallinen.
– Ja, och i molnet ryms ju hur mycket som helst och där lagras de sedan, så vitt jag kan förstå, tillägger Kalevi Pihlasvuori.
Tio arbetstagare på Teknos produktionsanläggning i Sockenbacka i Helsingfors deltog i februari i utbildningen FutureFit, där de under fyra halva dagar fick utveckla sina digitala färdigheter.
Kai Riski, Kai Sallinen och Kalevi Pihlasvuori jobbar som färgtillverkare och underhållsmontörer på Teknos. De hörde till gruppen som fick handledning i bland annat datasäkerhet och smarttelefonernas olika appar. Nu en dryg månad senare sitter de och funderar på vad de lärde sig. Var det första gången de fick testa på molntjänster?
– Kanske vi har använt molntjänster tidigare, men utan att vi har känt till det, säger männen och skrattar.
Mer än hälften måste förbättra sina digitala färdigheter
FutureFit är ett projekt för att erbjuda jämlika inlärningsmöjligheter på sådana arbetsplatser inom FFC:s branscher, där arbetstagarna i framtiden måste behärska nya färdigheter för att kunna använda nya teknologiska lösningar som bygger på digitalisering, automatisering och artificiell intelligens.
Projektet finansieras av Google.org, som är teknologijätten Googles välgörenhetsorganisation, och genomförs i samarbete med facket. Motsvarande projekt har också lanserats i Sverige, Danmark, Nederländerna och Belgien.
– Jag anser att projektet är av stor samhällelig betydelse, säger Kim Katainen som är projektchef för FutureFit på Arbetarnas bildningsförbund ABF.
– Det handlar inte bara om att utbilda arbetstagarna. Också den forskning som görs är viktig. Den ger oss information om vilka färdigheter som är viktigast nu och i framtiden.
Katainen ansvarar för FutureFit-utbildningarna tillsammans med den andra projektchefen Janne Laulumaa. Laulumaa hänvisar också till forskningsresultat när han motiverar varför projektet behövs: en tredjedel av arbetstagarna upplever ångest på grund av att kraven på teknologiskt kunnande ökar. Enligt utredningen World of Economy kommer 54 procent av alla arbetstagare att behöva utbildning i digitala färdigheter fram till år 2022.
– Det är lite som att lära sig simma. Först lär vi deltagarna at doppa tårna i vattnet, konstaterar Janne Laulumaa.
De fackliga organisationer som deltar i utbildningssamarbetet i Finland är centralorganisationen FFC och tre av dess medlemsförbund – Industrifacket, Servicefacket PAM och transportfacket AKT. Som utbildningspartner fungerar ABF och som forskningspartner Demos Helsinki.
Teknos var en av de första arbetsplatserna inom Industrifacket som fick besök av Janne Laulumaa och Kim Katainen. Utbildningen omfattar fjorton timmar och hålls på femton arbetsplatser inom Industrifackets branscher, femton arbetsplatser inom PAM:s branscher och fem arbetsplatser inom AKT:s branscher.
På grund av coronavirusepidemin arrangeras kursen nu som webbutbildning.
Arbetsgivaren behövde inte övertalas
Männen på Teknos har smarttelefoner och de har alla erfarenhet av att använda nätbanken.
– Men annars har jag inte använt dator så mycket, säger Kai Riski.
– Så allt det som har fastnat i skallen från utbildningen är bara positivt.
Klaus Bäckström är huvudförtroendeman för Industrifackets medlemmar på Teknos och han säger att det var lätt att få arbetsgivaren ställa upp på projektet. När fackförbundet hade kontaktat Bäckström och föreslagit att Teknos skulle delta i FutureFit, tog huvudförtroendemannen upp saken med ledningen. Det enda önskemålet arbetsgivaren hade var att utbildningen skulle ordnas så fort som möjligt på vårvintern, innan det blir bråda tider i produktionen. Sedan gick Klaus Bäckström och arbetsgivaren ännu igenom listan med namn på personer som hade meddelat att de var intresserade av att delta.
– Vi kollade att vi var av samma åsikt, att det var rätt namn på listan.
– Jag frågade väl dig om ni valde de allra mest hopplös fallen, säger Kalevi Pihlasvirta.
Bäckström och resten av gruppen brister ut i skratt.
– Jag formulerar saken finare och säger att vi ville ha med dem som har potential att utvecklas!
Teknos fabrikschef Kristina Månsson bekräftar att det var ett lätt beslut att delta i FutureFit. Ledningen hoppas att utbildningen ska leda till att arbetstagarna har mer jämlika förutsättningar när det gäller ny teknologi. Tröskeln att lära sig nya saker blir lägre.
– I takt med att rädslan för apparaterna minskar, vågar och kan folk själva öppna datorn, e-posten och länkarna, säger Månsson.
När arbetstagarna i fortsättningen får introduktion i något nytt digitalt verktyg, har de lättare att ta till sig den nya tekniken. Redan Teknos elektroniska personalenkät har vållat problem för vissa arbetstagare, och svarsprocenterna har sjunkit.
Inte lika lättlurade
Kai Riski, Kai Sallinen och Kalevi Pihlasvirta upplever att de har lärt sig mer om till exempel datasäkerhet.
– Nu förstår man betydelsen av ett bra lösenord, alltså att det inte lönar sig att välja något i stil med kalleanka. Om lösenordet är svagt, så går det snabbt att fiska fram det, säger Kalevi Pihlasvirta.
Också de andra berättar ivrigt hur de nu kan lista ut om det är något skumt med en webbadress eller ett e-postmeddelande.
– Om adressen ser suspekt ut, så förstår man att sidan inte är säker och då klickar man inte på länken.
Ett autentiskt exempel inträffade under den första utbildningsdagen när Kai Riskis telefon plötsligt ringde i fyra sekunder. Riski håller upp sin telefon i luften:
– Det var något nummer som började på 0666. Utbildaren sa att det inte lönar sig att svara och tog reda på att samtalet kom från Nya Guinea!
Sini Saaritsa
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)
