Överraskande resultat i FFC:s arbetslivsbarometer – Teknologin vållar inte mest huvudbry för de äldsta, utan för dem som har fullt upp med livspusslet

FFC:s arbetslivsbarometer visar att arbetstagare i vissa åldersgrupper har mer negativa erfarenheter av ny teknologi än andra. Det är ändå överraskande att det inte är de äldsta arbetstagarna som har de mest negativa erfarenheterna, utan i stället personer i åldern 31–40 år. Det är de som ofta har fullt upp med livspusslet.
09.03. 11:36
FFC
Foto: iStock

Under de senaste årtiondena har teknologins roll i arbetslivet ökat betydligt – liksom i det övriga livet. Skillnaden är att när du skaffar ny teknologi till hemmet väljer du själv vilka apparater som lämpar sig för ditt behov och kunnande. På arbetsplatsen väljs teknologin ofta av någon annan och som arbetstagare måste du anpassa ditt kunnande och ditt sätt att göra saker till de krav som de nya apparaterna ställer.

– Det är viktigt att komma ihåg att teknologin i sig är neutral. Frågan är i första hand hur och varför teknologin används och hur teknologin har tagits i bruk. Det här är frågor avgörs på arbetsplatserna. Det handlar långt om ledarskap och samarbete, och rentav kulturen på arbetsplatsen, påpekar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

Arbetstagare förväntas sköta jobbärenden på fritiden

Det talas rätt mycket om att personer i expertyrken sköter jobbrelaterade ärenden på fritiden, men detsamma händer också inom FFC:s branscher. Arbetspass och -uppgifter delas ut via WhatsApp och mejl dimper ner i telefonen oavsett vilken tid på dygnet det är. Trycket på att reagera på meddelandena också utanför arbetstiden har ökat.

Arbetslivsbarometern visar att ungefär var tredje arbetstagare sköter jobbärenden på sin fritid. Enligt en internationell jämförelse (på finska) är det i Finland vanligare att sköta jobbärenden utanför arbetstiden än i något annat EU-land.

Av de under 40-åringar som svarade på arbetslivsbarometern berättade 40 procent att de sköter jobbärenden på sin fritid. Ju äldre åldersgrupp, desto mindre är andelen. Det här beror sannolikt på att personer under 40 år har använt informationsteknik under hela sitt vuxenliv. När de har vant sig vid att ofta ha en smarttelefon eller motsvarande apparat till hands, är det lättare att också sköta jobbärenden utanför arbetstiden.

Varför jobbar då folk utanför arbetstiden? Den frågan ingick inte i utredningen, men ofta handlar det om hög arbetsmoral eller att arbetstagaren själv vill göra vissa arbetsuppgifter på sin fritid.
Oroväckande är att en femtedel av dem som svarade på enkäten berättar att arbetsgivaren förpliktar dem att vara anträffbar också på fritiden.

Juha Antila är utvecklingschef på FFC.

– Det här är också åldersrelaterat: ju yngre personer, desto vanligare är det att de har upplevt att arbetsgivaren förpliktar dem att vara anträffbara utanför arbetstiden, säger Juha Antila.

Det finns en klar koppling mellan de möjligheter som teknologin medför, och att arbetstagare sköter arbetsuppgifter på fritiden. Det handlar ofta om en gråzon där det inte finns någon direkt skyldighet att vara anträffbar, men där arbetskulturen är sådan att det hör till att man sköter jobbärenden på fritiden.

– Det är bra att komma ihåg att även om det kan kännas som en liten gest att kolla jobbmejlen då och då, så bir det på lång sikt en belastning. Hjärnan behöver tid att återhämta sig från jobbet för att kunna fungera fullt ut.

Över en fjärdedel upplever sig vara utlämnade åt teknologin

En oroväckande stor del av dem som svarade på FFC:s arbetslivsbarometer, drygt en fjärdedel (28%), upplever att de i sitt jobb är mer eller mindre utlämnade åt teknologin.

Det finns knappast någon som förnekar att modern teknologi skulle ha medfört mycket gott. Det har blivit mycket lättare att sköta många saker, och livet är bekvämare när maskinen utför en del av det rutinmässiga arbetet och till och med tänker för vår räkning.

– Det är ändå skäl att vara oroad om en fjärdedel av arbetstagarna inte upplever att teknologin har haft en positiv inverkan på arbetslivet, utan snarare tvärtom. En del av de fördelar som eftersträvas med teknologin blir då ouppnådda och människornas arbetseffektivitet kan rentav sjunka, påpekar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

Intressant är att det inte verkar vara de äldsta som känner sig allra mest utlämnade åt teknologin. I stället är det personer i åldern 31–40 år – alltså de som är i den bästa arbetslivsåldern. De befinner sig ofta i en situation där de kombinerar jobb och fritid, och upplever också att de måste vara anträffbara utanför arbetstiden.

– Livet för arbetstagarna i åldern 31–40 år är ofta förknippat med små barn, familjerelaterade skyldigheter, lån och andra krav. Livspusslet kan leda till att livet känns mycket hektiskt och stressat.

Också i de äldre åldersgrupperna är det många – närmare bestämt var fjärde arbetstagare – som känner sig utlämnade åt teknologin. Det är inte bara en mänsklig tragedi, utan också en ekonomisk utmaning för samhället. Risken är nämligen stor för att äldre arbetstagare som upplever att de är offer för teknologin lämnar arbetslivet i förtid – antingen frivilligt eller för att de är tvungna.

Positivare inställning när jobbet känns meningsfullt

En intressant aspekt är att de som upplever att jobbet har blivit mer meningsfullt också ser mer positivt på enskilda fenomen i arbetslivet.

– Det verkar som om det inte i första hand handlar om huruvida man har det kunnande som behövs för att använda teknologin. I stället handlar det om både egna arbetssätt och arbetsplatsens arbetssätt. Yngre i arbetslivet har ofta lärt sig utnyttja modern teknologi bättre än äldre arbetstagare, men ändå är det vanligare att yngre upplever att de är ett offer för teknologin, konstaterar Juha Antila.

Drygt hälften av dem som arbetar har inte upplevt att jobbets meningsfullhet skulle ha förändrats. Av dem som har upplevt en förändring är det något fler som har upplevt en negativ förändring än en positiv.

Men om det finns utmaningar, så finns det också något som är bra. Klart fler än tidigare upplever att teknologin har haft en positiv inverkan på trygghetskänslan i arbetet. Samtidigt upplever färre än tidigare att arbetet har blivit psykiskt tyngre på grund av den nya teknologin. Enkäten gjordes strax före coronapandemin, så de förändringar som coronakrisen har medfört, till exempel i fråga om trygghetskänslan, syns inte i resultaten.

Hur kan man lösa problemen?

  1. Teknologin är ett fint hjälpmedel i arbetet och i bästa fall kan teknologin skapa trygghet och leda till färre farliga eller fysiskt tunga arbetsuppgifter.
  2. Man ska komma överens om när man kan anta att arbetstagarna är anträffbara och om de till exempel ska svara på mejl på kvällen. Om arbetstagarna har en sådan skyldighet, ska arbetsgivaren också betala en ersättning för det.
  3. Arbetstagarna eller deras representanter måste involveras när det skaffas ny teknologi till arbetsplatsen, eftersom det är arbetstagana som bäst förstår vardagen i arbetet. När anskaffningen av teknologi verkligen stöder arbetet, är det mer sannolikt att man uppnår det resultat som arbetsgivaren eftersträvar.
  4. Om en arbetstagare känner sig utlämnad åt teknologin påverkar det hur meningsfullt arbetet känns för personen. Utbildning och tillräcklig introduktion i den nya teknologin spelar en nyckelroll.
  5. Man ska inte anta att en person på grund av sin ålder har vissa arbetsmetoder när det gäller teknologi, eller att personen behärskar apparaterna och maskinerna.


FFC:s arbetslivsbarometer (på finska) publicerades i sin helhet i början av mars. Barometern granskar vartannat år de erfarenheter och åsikter som arbetstagarna inom FFC:s branscher har om sitt jobb och arrangemangen i anslutning till jobbet. Kantar TNS samlade in materialet för år 2020 genom sammanlagt 1003 telefonintervjuer som gjordes i februari och mars 2020.

Hur har teknologin påverkat ditt arbete?

Ta med hjälp av fem frågor reda på om du har likadana erfarenheter som de som svarade på FFC:s arbetslivsbarometer! Testet är finskspråkigt. Om testet inte syns nedan kan du öppna det här.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.