Artificiell intelligens gör lunchmenyer och kan ta över många andra arbeten i framtiden – det är allt viktigare att utveckla det egna kunnandet
– 3 minuter och 26 sekunder – på den tiden upprättade artificiell intelligens en lunchmeny för fyra veckor för vår restaurang. Jag tittade just på när den jobbade, berättar Janne Vainikainen som är huvudförtroendeman på lunch- och personalrestaurangföretaget Antell.
Tidigare tog det flera timmar för köksmästaren eller restaurangchefen att göra upp menyn.
Antell har använt artificiell intelligens för att sammanställa lunchmenyer sedan i fjol. Målet har varit att försnabba arbetet, men också att göra menyerna mångsidigare och minska matsvinnet.
– I början gick inte allt som på Strömsö. Det fanns väldigt mycket som köksmästarna var tvungna att korrigera i menyerna, många misstag och märkligheter som den artificiell intelligensen hade gjort. Också allt mätande har inneburit extra arbete. Nu väger vi allt vi serverar och all mat som blir över. Till en början hade personalen rätt mycket negativt att säga om försöket, berättar Vainikainen.
Men så småningom har maskinen lärt sig. Ju mer data om åtgång och svinn den får, desto bättre blir den på att planera menyerna. Vainikainen tror att det på längre sikt har varit en lönsam satsning att ta i bruk artificiell intelligens.
Antells menyer är bara ett exempel på hur man kan använda teknologi i arbetslivet. I praktiken finns teknologin runt omkring oss nästan överallt. Den omtalade artificiella intelligensen finns till exempel både i bilens backsensor och navigator samt i olika telefonapplikationer och sociala medier.
Man behöver inte vara någon vidare spågumma för att räkna ut att teknologin, digitaliseringen, automatiseringen och artificiell intelligens sprider sig till nya områden också i arbetslivet.
Mer effektiva och användarvänliga apparater
Fackcentralen FFC:s utvecklingschef Juha Antila förutspår att teknologin kommer att förändra arbetet inom FFC:s branscher – men måttligt och gradvis. Apparaterna och applikationerna blir sakta men säkert mer effektiva och användarvänliga.
– Utvecklingen torde ske i en ganska jämn takt om det inte händer något överraskande. Till exempel medförde coronapandemin stora förändringar i arbetslivet. Distansmöten med Zoom eller Teams blev snabbt en del av arbetsdagen också i många arbetaryrken, säger Antila.
Elina Hiltunen är futurist och har fördjupat sig i framtidens arbetsliv. Hon bedömer att det utförande arbetet inte håller på att försvinna. Också i framtiden kommer det att finnas arbetaryrken. En del av arbetsuppgifterna kommer ändå att försvinna och ersättas av nya.
– I farozonen finns allt arbete som kan automatiseras. Till exempel det traditionella kassaarbetet i butikerna kommer antagligen att minska betydligt. I framtiden kanske vi bara går ut ur affären med våra inköp, medan betalningen sker automatiskt. På samma sätt torde det behövas färre försäljare av till exempel hushållsapparater, när chattbottar besvarar kundernas frågor om apparaternas egenskaper, säger Hiltunen.
Mångsidigheten gör människan överlägsen
Det kan dock finnas gränser för utvecklingen. Vi kanske aldrig får se robotar som kan göra samma saker som en människa. Vi kan tvätta fönster, vika lakan, sopa golven och torka damm. För samma arbete behövs flera specialiserade robotar som har varit dyra att tillverka.
Många yrken där det krävs att man jobbar med händerna kan åtminstone inte inom den närmaste framtiden ersättas med teknologi. Det skulle behövas en mycket komplicerad apparat för att ersätta en timmerman eller kock. Likaså torde omsorgsarbetet förbli ett mänskligt arbete.
Men det kan ske överraskningar. Elina Hiltunen hänvisar till svärmrobotar som förekommer i science fiction. Små robotar som likt myror skulle kunna kommunicera med varandra och arbeta tillsammans, till exempel för att rensa ogräs i trädgården.
Juha Antila från FFC konstaterar också att det är möjligt att artificiell intelligens kan bidra till att vända trenden där produktion flyttas till länder med lägre kostnader.
– När de löpande banden försvinner och arbetet i allt högre grad utförs hjälp av teknologi, kan produktionen flyttas tillbaka till länder med ett stabilt samhälle och fungerande infrastruktur, som ligger nära marknaden och konsumenterna, resonerar Antila.
Det lönar sig att lära sig ny teknologi
Alla kan förbereda sig på framtida förändringar i arbetslivet. Elina Hiltunen betonar att det är viktigt att utbilda sig och lärs sig använda nu teknologi.
– Den teknologiska utvecklingen innebär att vi hela tiden också måste utveckla vårt eget kunnande. Det lönar sig att lära sig om den nya teknologin, för andra lär sig också. Mot den här bakgrunden känns det helt obegripligt att Petteri Orpos regering vill skära ner inom vuxenutbildningen, säger Elina Hiltunen.
Oavsett bransch så finns det några arbetslivsfärdigheter utöver teknologiskt kunnande som kommer att behövas i framtiden – nämligen empati, interaktions- och samarbetsförmåga samt kulturell kompetens. Behovet av att förstå främmande kulturer torde vara speciellt stort inom många FFC-branscher där många invandrare jobbar.
– Grundläggande bildning hör också till de färdigheter som alla behöver. Artificiell intelligens producerar redan nu mycket felaktig information. Det hör till de grundläggande färdigheterna att kunna skilja på det som är sant och det som är falskt. Annars kan vi lätt bli lurade, säger Elina Hiltunen.
Hon påpekar också att grundläggande kunskaper är bra att ha när man jobbar med enfaldiga maskiner. För att den artificiella intelligensen ska lära sig göra smarta lunchmenyer behövs det en person med yrkesutbildning inom restaurangbranschen som undervisar den och rättar till de fel som den gör.
Anu Vallinkoski
(översättning: Jonny Smeds)
