Förslaget om europeiska minimilöner gynnar branschvisa kollektivavtal – "Den hårda kärnan i förslaget är att främja en modell som motsvarar den finländska"

Det är bra att EU-kommissionen i första hand vill utveckla minimilönerna genom kollektivavtalen. Det konstaterar FFC:s internationella chef Pekka Ristelä. Han bedömer att kommissionens förslag till direktiv om minimilöner inte utgör ett hot mot den finländska arbetsmarknadsmodellen.
05.11. 10:00
LÖNTAGAREN
EU-kommissionen vill trygga skäliga minimilöner i alla medlemsländer. Foto: Patrik Lindström

I de övriga nordiska länderna har facket riktat skarp kritik mot EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner, som presenterades i slutet av oktober. I Finland förhåller sig däremot fackcentralen FFC mer positivt till förslaget.

FFC:s mål har varit en modell som gör det möjligt att höja minimilönerna i de EU-länder där lönenivån är låg, men samtidigt tryggar en lönesättning utgående från riksomfattande kollektivavtal i de länder där den modellen fungerar. Därtill har FFC, och den europeiska fackföreningsrörelsen i övrigt, önskat att EU-kommissionen ska stärka kollektivavtalens roll i hela unionen.

FFC:s internationella chef Pekka Ristelä konstaterar i ett blogginlägg (på finska) att EU-kommissionens förslag åtminstone någorlunda bra uppfyller FFC:s mål. Förslaget slår tydligt fast att inget EU-land ska tvingas stifta en lag om minimilöner. Det ska också i fortsättningen gå att ha en modell där kollektivavtalen slår fast miniminivån. Förslaget hotar inte heller kollektivavtalens allmänt bindande verkan, som är en central del av den finländska modellen.

Pekka Ristelä är internationell chef på FFC.

Det är i sig ingen överraskning att de här elementen finns med i kommissionens förslag, påpekar Pekka Ristelä.

– En positiv överraskning är ändå hur starkt kommissionens förslag slutligen bygger på att främja kollektivavtalen. Man kan bra säga att den hårda kärnan i kommissionens förslag är att främja en modell som motsvarar den finländska modellen, som bygger på branschvisa kollektivavtal.

I sitt blogginlägg konstaterar Pekka Ristelä att statistiken visar (på engelska) att lönenivån, både för genomsnittet och för lågavlönade, är bäst i de länder där man i stor utsträckning avtalar om lönerna genom branschvisa kollektivavtal.

I praktiken vill EU-kommissionen att medlemsländerna ska stärka förutsättningarna för kollektivavtalsförhandlingarna. Länderna ska också rapportera bland annat hur många löntagare som omfattas av kollektivavtalen, hur lönerna fördelas och hur lönerna ser ut för dem som inte omfattas av avtalen.

– Man lägger sig alltså inte i innehållet i kollektivavtalen, men följer upp hur avtalsmodellen fungerar genom att se på resultaten, sammanfattar Pekka Ristelä.

Också bestämmelser om lagstadgade minimilöner

Samtidigt som EU-kommissionen betonar kollektivavtalens roll, innehåller förslaget också separata bestämmelser för de länder som redan har en lagstadgad minimilön. Det är länderna själva som slår fast sina minimilöner, men kommissionen vill att minimilönerna ska uppfylla vissa kriterier med koppling till den allmänna lönenivån och arbetsproduktiviteten. Dessutom ska parterna på arbetsmarknaden få delta när minimilönerna bestäms.

– Den europeiska fackföreningsrörelsen hade strävat efter att den nedre gränsen för lönerna skulle kopplas till medel- och medianlönerna i respektive land, men så blir det inte enligt förslaget. Det här är en sak som säkert kommer att väcka mycket diskussion under den fortsatta behandlingen av förslaget, konstaterar Pekka Ristelä i sitt blogginlägg.

Det samma gäller frågan om EU överhuvudtaget har befogenheter att stifta ett direktiv om lönerna.

– FFC:s utgångspunkt är att kommissionen inte överskrider unionens befogenheter genom det förslag som nu har lagts fram. EU:s fördrag och direktiv innehåller har redan nu flera bestämmelser som gäller lönesättningen. Stöd för ett direktiv om minimilöner går också att hitta i EU-domstolens rättspraxis, påpekar FFC:s internationella chef Pekka Ristelä.

Direktivet om minimilöner är inte ännu klart att träda i kraft. Det är först nu den egentliga lagstiftningsprocessen inleds, när kommissionen har lagt fram sitt förslag.

– Många vändningar är ännu att vänta när EU-lagstiftarna i parlamentet och rådet får driva, rätta eller kullkasta direktivet – i enlighet med sina respektive målsättningar. FFC kommer tillsammans med sina europeiska partners att göra sitt bästa för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt för löntagarna i både Finland och övriga Europa, säger Pekka Ristelä.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.