FFC:s måttstock på ett gott arbete: Kvaliteten på arbetslivet har inte blivit bättre

Det finns ett klart samband mellan arbetslivskvaliteten och arbetstagarnas hälsa. Det visar FFC:s måttstock på ett gott arbete, som publiceras idag. Enligt utredningen är det framför allt brådska och effektivitetskrav som försämrar kvaliteten på arbetslivet.
06.09. 09:58
FFC
Av dem som upplevs ha goda arbeten har 46 procent varit sjuklediga det senaste året. Bland dem som upplevs ha dåliga arbeten är andelen 84 procent. Foto: Marjaana Malkamäki / FFC

Den största förändringen jämfört med tidigare utredningar handlar om hur arbetstagarna upplever att jobbet påverkar den egna hälsan.

− Det är alarmerande att folks oro över arbetsbelastningen och dess effekter på hälsan syns så här tydligt i undersökningen. Rentav hälften av FFC:arna har under det senaste året varit bekymrade över att arbetet kan ha en negativ effekt på den egna hälsan, berättar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

Av dem som svarade på enkätundersökningen uppgav 50 procent att de har oroat sig för att arbetet ska ha negativa effekter på hälsan. Det är en ökning med åtta procentenheter jämfört med år 2014. Hela 40 procent upplever att det egna arbetet är belastande eller skadligt för hälsan, vilket en ökning med sju procentenheter på fyra år.

Hur bra arbetstagarna upplever att det egna arbetet är, inverkar i hög grad på hur mycket de har varit borta från jobbet på grund av egen sjukdom. Av dem som upplevs ha goda arbeten har 46 procent varit sjuklediga det senaste året, medan andelen bland dem som upplevs ha dåliga arbeten är nästan det dubbla – 84 procent.

I arbeten som upplevs som dåliga är arbetstagarna också sjukskrivna längre. En tredjedel av dem med dåliga arbeten har varit sjukskrivna i över 20 dagar, men i goda arbeten har under en tiondel av arbetstagarna varit borta lika länge. Över hälften av dem som upplevs ha goda arbeten har överhuvudtaget inte varit borta från jobbet på grund av egen sjukdom det senaste året.

− Det som syns i forskningsresultaten är egentligen en självklarhet. Om saker och ting är som de ska på arbetsplatsen, så orkar arbetstagarna längre i arbetslivet, säger Antila.

Måttstocken på ett gott arbete består av två delar. Den ena mäter grundläggande arbetslivsfrågor och den andra mäter hur väl det dagliga arbetet löper. Inom båda delarna poängsätts arbetet på skalan 1–100. Kvaliteten på arbetslivet kan anses vara dålig om poängantalet är under 51. Under 66 poäng betyder att kvaliteten på arbetslivet är rätt dåligt och 66–80 poäng betyder att kvaliteten är medelmåttig. Minst 81 poäng betyder att arbetslivskvaliteten kan anses vara god.

− I år var de medeltalet inom båda delområdena 66 poäng, vilket är exakt samma poängantal som år 2014. Det betyder att kvaliteten på arbetslivet är medelmåttigt och verkar förbli det, berättar Antila.

En positiv sak som syntes i utredningen är att många fortfarande upplever att jobbet känns säkert.

Finland har en arbetslivsstrategi där den uttalade målsättningen är att det finländska arbetslivet ska vara världens bästa år 2020. Ett steg i rätt riktningen skulle enligt Antila vara att ge arbetstagarna större möjligheter att påverka sitt eget arbete.

− Arbetslivskvaliteten kan förbättras genom att ge arbetstagarna mer inflytande över sitt eget arbete. Om man kan påverka det egna jobbet ens en aning så ökar produktiviteten och man trivs och orkar bättre, säger Antila.

Måttstocken på ett gott arbete 2018 (på finska) är en del av FFC:s arbetslivsbarometer. För enkäten intervjuades 1 202 medlemmar inom FFC-förbunden våren 2018.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.