EK och FFC: Ambitiösa klimatmål – i företagens, arbetstagarnas och miljöns intresse
En vädjan från EK:s vd Jyri Häkämies och FFC:s ordförande Jarkko Eloranta till de finländska beslutsfattarna:
Bekämpningen av klimatförändringen är vår tids allvarligaste utmaning, som både EK och FFC har förbundit sig att vara med om att lösa. Vi måste ta oss an utmaningen på det sätt som föreslås i IPCC-rapporten: utsläppen måste skäras ner mer och i en snabbare takt. Bara på det sättet kan de risker och kostnader som klimatförändringen orsakar hållas inom gränserna för vad samhället kan hantera.
Klimatgärningar är också en positiv möjlighet för de finländska företagen och arbetstagarna. Marknaden för rena lösningar växer i en allt snabbare takt i hela världen. Finland är ett av de intressantaste innovationsländerna i branschen, och det finns en global efterfrågan på det finländska kunnandet. Ju fler lösningar vi får ut på den internationella marknaden, desto bredare kan Finland vara med och bidra till att uppnå utsläppsmålen globalt.
På det här sättet är det möjligt att se till att koldioxidsnål företagsverksamhet inte bara blir en betydande klimatgärning, utan också ett lokomotiv för den finländska ekonomin, sysselsättningen och exporten. När åtgärderna genomförs på ett klokt sätt, kan alltså miljöns, arbetstagarnas och näringslivets målsättningar stöda varandra.
Och Finland är inte ensamt om att sträva efter det här. Också i de övriga nordiska länderna och runt om i världen har näringslivet förbundit sig till en ambitiös klimatpolitik och stöder målen och åtgärderna i klimatavtalet från Paris.
Finlands Näringsliv EK har starkt förbundit sig till 1,5-gradersmålet i Parisavtalet och de åtgärder som målet kräver inom EU. För företagen är det viktigt att hitta sätt att uppnå utsläppsnedskärningarna kostnadseffektivt och marknadsmässigt, och som möjliggör de massiva investeringar som utsläppsmålen förutsätter.
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC uppdaterade i början av året sina egna energi- och klimatpolitiska linjedragningar så att de motsvarar de krav som vetenskapssamhället har fört fram. FFC:s styrelse slog fast att Finland, tillsammans med övriga EU, ska sträva efter att skära ner utsläppen med 55 % till år 2030.
Organisationerna delar målet om att EU:s nettoutsläpp måste fås ner till noll senast till år 2050.
I diskussionerna som har förts inför riksdagsvalet har det varnats för att klimatpolitiken är ett hot mot de finländska jobben och näringslivets konkurrenskraft. FFC och EK anser att en ambitiös klimat- och energipolitik samt en konkurrenskraft och sysselsättningsutveckling som möjliggör hållbar tillväxt inte är alternativ som utesluter varandra. Till exempel produceras redan nu 80 procent av Finlands elproduktion utsläppsfritt – andelen stiger rentav till 90 procent när den förnybara produktionen och kärnkraften ökar under de närmaste åren. Utsläppen från elproduktionen har sjunkit konsekvent, utan att det har haft någon betydande effekt på elpriset. Det här beror på att den valda politiken har varit konsekvent, och nu gäller det att se till att den positiva utveckling av investeringsklimatet som har uppnåtts också kan upprepas inom andra sektorer, som till exempel inom trafiken, uppvärmningen och industrin.
Med hjälp av en förutsägbar politik kan man också garantera en rättvis övergång till ett ekonomiskt system som bygger på låga utsläpp, så att inte åtgärderna innebär kostnader och effekter som blir oskäliga för en enda människogrupp eller näringslivsgren.
Det är naturligtvis klart att bekämpningen av klimatförändringen inte är gratis. Det allra dyraste alternativet är ändå att vi inte gör någonting och jorden värms upp till en nivå som är ohållbar med tanke på vår välfärd. Därför är det viktigt att se klimatåtgärderna som en positiv möjlighet. Som föregångare kan Finland utveckla och exportera teknologier och lösningar som andra länder kan använda för att minska sina utsläpp. Ett gott exempel på de nya möjligheterna är till exempel produktionen och tillverkningen av batterimaterial och batterier för elbilar.
Ett centralt element i en ambitiös klimatpolitik måste vara långsiktighet och förutsägbarhet. När politiken också i fortsättningen är konsekvent, anpassningstiderna är tillräckliga och man värnar om konkurrenskraften, så utgör klimatåtgärderna inte ett hot mot näringslivets verksamhetsförutsättningar eller de finländska jobben.
