Blåljus och adrenalin

Med sig till brandstationen har Dennis Nygård den yngre av hans två barn. Moa är en livlig tvååring som ogärna sitter stilla medan de vuxna diskuterar. Dennis berättar att uppdragen inom frivilliga brandkåren är av alla de slag.

– Förut var det ofta automatlarm och första delvård men sådana kommer just inte numera, säger Dennis och berättar att det beror på att anläggningarna är bättre skötta och att brandstationen nuförtiden har en dejourerande ambulans.

Eftersom det är fråga om allvar måste även de frivilliga brandmännen upprätthålla sina kunskaper.

– Obligatoriska övningar och sådant försöker jag gå på så att jag hålls up-to-date med första delvården, ytlivräddningen och rökdykningen, säger Dennis.

Roligast tycker han det är då han får åka ut på sjön med båten.

– Men oftast brinner allt upp i skärgården och då finns det inget att rädda. Det är mest eftersläckning och skyddande av skog.

Brandkårsverksamheten för ibland med sig mindre trevliga uppdrag. Dennis berättar om ett barn som drunknade i en avloppsbrunn och en eldsvåda på en svingård.

– De är nog kanske de värsta fallen jag har varit med om, säger han med mycket allvarsam röst.

I allmänhet gillar Dennis rökdykning och bränder mest.

– Så länge inga människor eller djur är inblandade, inflikar han.

“Adrenalinet börjar pumpa”

För att klara av rökdykning och andra uppdrag krävs god fysik. Förutom att han är aktiv inom frivilliga brandkåren spelar Dennis Nygård också ishockey på sin fritid. Han verkar gilla lagspel eftersom både ishockeyn och frivilliga brandkåren går ut på att jobba i team. Intresset för brandkåren väcktes då han var med i ungdomsverksamheten.

– Som alla 10 till 15-åringar tänkte jag att det skulle vara roligt att köra blinkarbilar med sirenerna på, att få köra lite överhastighet. Och visst är det spännande när det kommer ett larm och adrenalinet börjar pumpa – du vet inte vad du kommer att möta när du åker iväg.

Att gå in där det brinner eller klippa upp en bil är spännande.

– Det är nog en rolig hobby som jag skulle rekommendera alla gånger.

Då han var yngre övervägde Dennis ibland att utbilda sig till brandman men tillsvidare är det en hobby. Sitt lönearbete utför han som fastighetsskötare på Malax kommun.

– Jag skulle nästan säga att jag trivs bättre med att jobba som fastighetsskötare och att ha det här som hobby. Jag provade faktiskt på att jobba här i ett år så jag vet vad det går ut på.

”Risken finns alltid”

När man ska rädda andra är det lätt hänt att man utsätter sig själv för fara, och därför är det viktigt att också värna om sin egen säkerhet. Dennis kan ändå inte minnas att han själv skulle ha råkat ut för några allvarliga incidenter.

– Vi har så duktiga chefer, de kan se vilka faror som kan inträffa. Också de frivilliga är pålitliga. Men risken finns alltid och det kan man inte sitta och grubbla över.

Tror Dennis att hans egna barn kanske blir intresserade av verksamheten någon dag?

– Ja, den risken finns alltid – det är inte omöjligt, säger han och skrattar varmt medan han ser på dottern som springer runt i kafferummet på brandstationen.

Laura Klingberg