Är det finländska arbetslivet redo för en fördubbling av antalet utländska arbetstagare? – Resultaten av FFC:s enkät väcker oro

Att tio procent av de förtroendevalda berättar att personer med utländsk bakgrund får sämre betalt på den egna arbetsplatsen låter kanske inte som en stor siffra– men siffrans betydelse förändras när man tar i beaktande att allt fler arbetsplatser sysselsätter arbetstagare med utländsk bakgrund och att arbetskraftsinvandringen har ökat under de senaste åren.

– Lönedumpning och annat utnyttjande av arbetstagare med utländsk bakgrund är tyvärr inget marginellt fenomen. Det är ett agerande som är starkt rotat i det finländska samhället, i synnerhet inom restaurang-, städ- och byggbranschen, säger Eve Kyntäjä som är expert på invandringspolitik på FFC.

Bekymmersamt är också att 13 procent av de förtroendevalda som svarade på FFC:s enkät inte kunde bedöma hurdan lön som betalas till arbetstagare med utländsk bakgrund. Drygt en femtedel (22 %) berättade att arbetstagare med utländsk bakgrund har anställts av en underleverantör.

Enligt Eve Kyntäjä har man först under de senaste åren ordentligt börjat uppmärksamma det faktum att utländska arbetstagare utnyttjats, trots att det har talats om saken i mer än tio år.

– Ett problem är att det fortfarande inte finns några ordentliga verktyg för att förhindra lönedumpning och arbetsrelaterat utnyttjande. För ohederliga arbetsgivare är det bra business att betala för låga löner. Risken att åka fast är liten och straffen är lindriga.

På två tredjedelar av arbetsplatserna finns arbetstagare med utländsk bakgrund

Av de förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som besvarade FFC:s enkät berättar två tredjedelar (66 %) att det finns arbetstagare med utländsk bakgrund på den egna arbetsplatsen. Inom den privata servicesektorn finns arbetstagare med utländsk bakgrund på tre fjärdedelar (74 %) av arbetsplatserna.

Hälften av de förtroendevalda berättar att antalet arbetstagare med utländsk bakgrund har ökat under de senaste åren.

Regeringen har som mål att minst fördubbla den studie- och arbetsrelaterade invandringen från nuvarande nivå fram till år 2030. Det innebär en ökning med cirka 50 000 arbetskraftsinvandrare före slutet av årtiondet. Efter år 2030 är målet att varje år få 10 000 arbetskraftsinvandrare till Finland.

– Jag är oroad över hur man ska kunna förhindra att utländska arbetstagare utnyttjas när den arbetsrelaterade invandringen ökar avsevärt – för inte heller i nuläget lyckas det speciellt bra, säger Eve Kyntäjä.

Nolltolerans mot utnyttjande

Eve Kyntäjä betonar att det inte är möjligt att föra en hållbar invandringspolitik om man i praktiken ger grönt ljus för utnyttjande av arbetstagare.

Hon anser visserligen att de ändringar gjordes i utlänningslagen i fjol är positiva. De gör det lättare att bekämpa utnyttjande av utländsk arbetskraft och förbättra offrens ställning. Åtgärderna borde ändå vara effektivare. Till exempel kan arbets- och näringsbyråerna nu låta bli att bevilja uppehållstillstånd för arbetstagare i sex månader, om arbetsgivaren har agerat klandervärt.

– Som straff är ett halvår ändå en alldeles för kort tid för att det ska ha någon verklig effekt. Arbetsgivare som har gjort sig skyldiga till utnyttjande borde stoppas från att rekrytera arbetstagare från utlandet i minst två år, säger Eve Kyntäjä.

Regeringen har fattat beslut om en färdplan där man har samlat sådana åtgärder som ska göra Finland till ett attraktivt land för utländska experter.

– I färdplanen talas det om hur man skapar ett mottagande och icke-diskriminerande arbetsliv med attraktiva karriärmöjligheter. Jag anser att färdplanen börjar vid pyramidens topp, samtidigt som man fäster mindre uppmärksamhet vid de grundläggande och tråkiga frågorna som är förknippade med arbetskraftsinvandring. I dagsläget är det bara en liten del av dem som kommer till Finland för att jobba som är experter. Majoriteten av dem som ansöker om uppehållstillstånd på grund av arbete är däremot arbetstagare i utförande arbeten.

Dessutom ska invandringspolitiken inte bara fokusera på rekryteringen av personer från utlandet. Man måste också fästa uppmärksamhet vid att förbättra sysselsättningen bland invandrare som redan bor i landet, utrota diskriminering i samband med rekrytering samt identifiera och erkänna kompetens och examina som har avlagts utomlands.

Lönedumpning borde kriminaliseras och inspektörerna måste få bättre verktyg

Vad borde man då göra för att förbättra situationen? Enligt Eve Kyntäjä behövs många olika åtgärder.

– Det är viktigt att arbetstagare med utländsk bakgrund känner till spelreglerna i det finländska arbetslivet samt de egna rättigheterna och skyldigheterna. Information och rådgivning ska helst finnas tillgängligt på det egna modersmålet. Men det här räcker inte om arbetstagaren inte klarar av att bevaka sina egna intressen eller får hjälp med att lösa problemen.

Kyntäjä efterlyser bland annat en effektivare tillsyn över arbetsplatserna. För tillfället är arbetarskyddsinspektörernas metoder blygsamma.

– Anvisningarna om hur man ska agera rätt, som inspektörerna ger åt arbetsgivarna, leder inte nödvändigtvis till något. Så länge det inte har lagstiftats om ordentliga straff för dem som dumpar lönerna så kommer situationen knappast att förändras.

Eve Kyntäjä anser att man borde göra det till en straffbar brottslig handling att betala en lön som underskrider nivån i kollektivavtalet. Det är också något som FFC har föreslagit.

FFC:s enkät om rekryteringspraxisen på arbetsplatserna (på finska) besvarades i november av 693 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige.

FFC lanserade i november tjänsten Arbetslivets spelregler, som speciellt riktar sig till unga och invandrare. Tjänsten ger information om arbetslivet samt arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter på 23 språk.