Viktigt att ingripa i tid om orken tryter på grund av tunga arbetstider – Hälsosam schemaläggning gör det lättare att orka

Det har snart gått sju år sedan det blev möjligt för butikerna att fritt bestämma när de har öppet. Hur har de oregelbundna arbetstiderna påverkat arbetstagarnas hälsa och välbefinnande?
09.11. 11:58
LÖNTAGAREN
Arbetarskyddsfullmäktige Christa Pessi är särskilt bekymrad över hur bemanningsanställda ska orka, eftersom man inte följer upp deras arbetstimmar på samma sätt som man gör med den ordinarie personalen. Foto: Patrik Lindström

När begränsningarna av butikernas öppettider slopades i början av år 2016 fick en del av arbetstagarna vänja sig vid nya arbetstider och rentav nattpass. Vet man i dag om det har blivit svårare för arbetstagarna att orka i arbetslivet när arbetstiderna har blivit mer oregelbundna?

Arbetshälsoinstitutet har genomfört ett forsknings- och utvecklingsprojekt (på finska) som ger värdefull information om den här saken. Man undersökte de faktiska arbetstiderna för 8000 arbetstagare som var anställda av tre regionala andelslag inom S-gruppen åren 2018–2020. Resultaten från undersökningen publicerades i fjol.

Målet var att utreda sambandet mellan arbetshälsan och öppettiderna inom handeln. Utifrån resultaten gav Arbetshälsoinstitutet också rekommendationer om hur planeringen av arbetsscheman inom handeln kunde utvecklas. Vissa utvecklingsförslag togs med redan i det kollektivavtal som trädde i kraft tidigare i år.

Oundvikligt med belastningstoppar

Undersökningen som Arbetshälsoinstitutet gjorde visar att bestämmelserna om arbetstider i kollektivavtalet generellt sett följs bra inom handeln. Till exempel förekommer det inte på årsnivå för många arbetsveckor eller arbetspass där arbetstiden är för lång.

Forskningsprofessor Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet påpekar att en del av arbetstagarna ändå är tvungna att göra tunga arbetspass. Belastningstoppar uppstår till exempel under högsäsong eller i förkylningstider.

Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetstiderna mellan deltidsanställda och heltidsanställda.

Deltidsanställda jobbade oftare på kvällarna än heltidsanställda och det var också vanligare att deltidsanställda hade korta ledigheter på endast en dag. Heltidsanställda hade ofta långa arbetsveckor (över 37,5 timmar), fler morgonpass och fler lediga helger än deltidsanställda.

Samband mellan belastning och sjukdom

Från en tidigare undersökning vet man hurdana arbetstidsegenskaper som orsakar belastning för arbetstagarna.

När man jämförde de belastande arbetstidsdragen vid de regionala andelslagen med Arbetshälsoinstitutets gränsvärden, kunde man se att långa nattpass och återkommande ledigheter på bara en dag var belastande för heltidsanställda. Speciellt stor belastning orsakade upprepade långa arbetspass och arbetsveckor, kort veckovila samt korta ledigheter efter nattarbete.

För deltidsanställda var det i stora drag samma saker som orsakade belastning, med undantag för långa arbetspass och arbetsveckor.

Undersökningen visade också att den korta sjukfrånvaron på 1–3 dagar ökade bland både deltidsanställda och heltidsanställda som hade mindre än 11 timmars vila mellan arbetspassen. Lång sjukfrånvaro förekom å sin sida i högre grad bland dem som jobbade flera nätter i följd.

Annina Ropponen påminner om hur viktigt det är att arbetstagarna behandlas jämlikt.

– Inom handeln, där det jobbar många unga och deltidsanställda, är det bra att se till att det inte alltid är samma arbetstagare som blir tvungna att flexa. Alla ska också ha möjlighet att dra ner på arbetstakten efter en period då man har haft bråttom eller på annat sätt har blivit tvungen att öka arbetstakten.

Nattarbete svårt för arbetstagare med familj

Bland arbetstagarna är det många som har frågor om hälsosam schemaläggning. Det här syns till exempel vid Servicefacket PAM:s rådgivning i anställningsfrågor, där arbetstiderna är det näst vanligaste samtalsämnet. Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige behöver också information och utbildning om hälsofrämjande schemaläggning.

Erika Kähärä, som är arbetsmiljöexpert på Servicefacket PAM, konstaterar att nattarbete inom handeln fortfarande är ett så nytt fenomen att det innebär en utmaning för både arbetstagarna och arbetsgivarna.

De arbetstagare som började jobba i branschen medan butikernas öppettider fortfarande reglerades visste inte att de hade valt ett jobb som också kan innebära nattarbete. Det har lett till svårigheter speciellt för par där den andra redan har oregelbundna arbetstider.

– När personer som jobbar inom vård- och räddningsbranscherna bildar familj, funderar de redan i förväg på hur de ska klara av vissa saker i sin vardag. Men när förändringen sker överraskande har man inte funderat på de här frågorna i förväg. Därför har vi haft rätt många som har bytt bransch, säger Kähärä.

Hälsa eller utkomst?

För arbetsgivarna är det också en utmaning att planera arbetsscheman som inte innebär en oskälig belastning för arbetstagarna.

I dag finns det program för schemaläggning som varnar för ohälsosamma pass. Även om den som planerar schemat noggrant försöker följa alla rekommendationer, förändras planerna så fort någon arbetstagare insjuknar.

Inom handeln har arbetstagarna så låga löner – och i många fall också så få arbetstimmar – att det finns tillräckligt många som är villiga att ta emot de extra arbetspass som behöver fyllas. När arbetstagarna fokuserar på att förbättra sin utkomst tänker de inte på hur de egna valen påverkar hälsan.

Även om arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att sörja för arbetarskyddet, har arbetstagarna rätt att själva komma överens om sina arbetspass. Det är alltså svårt att ingripa i önskemål om arbetspass som är skadliga för hälsan.

På Servicefacket PAM tycker man att det här är oroväckande.

– Jag har fått höra av våra förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige att vissa arbetstagare gärna tar emot alla extra arbetspass de bara får. Vi vet att det finns fall där arbetstagare som har gjort så här har drabbats av utmattning, berättar Kähärä.

För fackförbundet, som bevakar arbetstagarnas intressen, innebär det här en kvistig situation, när medlemmarnas hälsa och utkomst ställs mot varandra.

– Vi funderar hela tiden på vilka frågor som är sådana att man kan avtala lokalt om dem. Vilka frågor kan man låta arbetstagarna själva bestämma över, och i vilka frågor behövs arbetstidsskydd?

Christa Pessi är huvudarbetarskyddsfullmäktig på andelslaget HOK-Elanto. Hon har lagt märke till att det finns arbetstagare som byter till bemanningsföretag för att de själva kunna planera sina arbetsscheman. Hon är orolig över vad det innebär för uppföljningen av arbetstiderna.

– Uppfylls ens de veckoledigheter som har skrivits in i kollektivavtalet? Eller får de bemanningsanställda någon övertidsersättning?

Viktigt att ingripa i trötthet i tid

Enligt Christa Pessi är det inte alltid arbetstagarnas egna önskemål som är orsaken till att man inte kan följa principerna om hälsofrämjande schemaläggning.

Arbetsgivaren måste se till att tillräckligt många arbetstagare är på jobb vid just de klockslagen då det finns många kunder. Alla som gör upp arbetsscheman har inte heller egen erfarenhet av hur tufft det kan vara med vissa typer av arbetspass i följd.

Internationella undersökningar visar att oregelbundna arbetstider eller långa arbetspass påverkar arbetstagarnas hälsa, säkerhet, arbetsförmåga och möjligheter att kombinera jobbet med det övriga livet. Att vaka och förskjuta dygnsrytmen kan leda till fysiologiska, psykiska och sociala olägenheter.

Också Christa Pessi minns att hon själv var trött hela tiden, när hon arbetade i skift.

Som arbetarskyddsfullmäktig hoppas hon att arbetstagarna modigt ska gå och prata med sin chef, om de upplever att arbetstiderna är belastade. Man kan också be förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige om hjälp.

Om chefen oroar sig för att belastningen ska växa sig för stor för någon arbetstagare, är det skäl att ordna ett samtal om tidigt stöd. Om det här inte är tillräckligt för att hjälpa arbetstagaren att orka, kan man ordna ett samråd om arbetsförmågan tillsammans med företagshälsovården.

Pessi påpekar att det inte handlar om att övervaka arbetstagarna utan om att bry sig om dem.

– Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren fortgående övervaka arbetsmiljön, arbetsklimatet och säkerheten i arbetssätten samt ge akt på hur de åtgärder som vidtas påverkar säkerheten och hälsan i arbetet. Man ska också ta hänsyn till de omständigheter som är kopplade till arbetstagarnas personliga förutsättningar.

Minna Hotokka
(översättning: Jonny Smeds)

Rekommendationer för schemaläggning som beaktar återhämtningen

  1. Med tanke på arbetshälsan är det viktigt att arbetstidsplaneringen är förutsägbar och varierar så lite som möjligt. Det är bra om man i mån av möjlighet kan lyssna på hurdana arbetstider arbetstagarna föredrar.
  2. I planeringen av arbetsschemat ska man undvika enskilda arbetsdagar och lediga dagar.
  3. Efter varje period av nattarbete ska arbetstagaren få minst två lediga dagar.
  4. Man borde inte göra fler än 2–3 nattpass i följd.
  5. Schemat ska planeras så att det inte uppstår upprepade arbetsveckor på över 40 timmar (eller åtminstone över 48 timmar).
  6. Mellan arbetspassen ska man ha en vilotid på minst elva timmar.

Källa: Arbetshälsoinstitutet

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.