Personer med partiell arbetsförmåga är ivriga att komma ut i arbetslivet, men stoppas av arbetsgivarnas attityder – Många fördelar med skräddarsytt arbete

Personer med partiell arbetsförmåga kan vara en lösning på arbetskraftsbristen. I stället för att söka den perfekta arbetstagaren kan arbetsgivaren anpassa arbetet så att det passar arbetstagaren. Genom att skräddarsy arbetet ger man en chans åt entusiastiska personer som inte tidigare har fått en möjlighet att visa vad de kan.
24.05.2023 12:00
LÖNTAGAREN
Marleena Hiltunen är arbetslivsexpert på företaget Hoivatie och hon berätta att många partiellt arbetsföra är oroliga över framtiden. Personen med ryggen mot kameran är Elina. Foto: Anu Vallinkoski

28-åriga Elina från Helsingfors plockar ihop kundernas nätinköp i en stor butik. Det här jobbet har hon nu utfört en till fyra dagar i veckan i drygt ett halvår. Det är första gången Elina har ett jobb som hon får lön för. Elina heter egentligen något annat, men hon vill vara anonym på grund av att ämnet är känsligt.

– Förstås är det trevligt att få tjäna sitt levebröd och ha mer pengar än som arbetslös. Man blir också på gott humör när man kan tänka att man samlar ihop inköpen åt en gammal människa som inte själv kan ta sig till butiken, säger Elina.

Att Elina har kommit ut i arbetslivet i ett så sent skede beror inte på att hon inte skulle ha försökt tidigare. Elina har sökt jobb gång på gång, men utan resultat.

– De säger att de just nu inte kan ta emot sådana som mig. Jag har många gånger tänkt att det gör detsamma om jag inte duger. Lyckligtvis har jag haft vänner och andra människor som har stöttat mig.

Elina är partiellt arbetsför. Försäkringsbolaget har bedömt att hennes arbetsförmåga är nedsatt med 30 procent. Den nedsatta arbetsförmågan beror på en mopedolycka för 13 år sedan, som gav Elina en bestående hjärnskada och handledsskada. På grund av olyckan har Elina minnes- och sömnproblem samt smärta i handleden. Dessutom blir hon trött snabbare än andra.

Att jobba korta arbetsdagar några dagar i veckan har dock visat sig vara en fungerande modell – trots de tidiga morgnarna. Även om Elina ofta är trött efter arbetsdagen, är hon glad över att jobbet ger rytm i vardagen och får henne att lämna hemmet och gå ut bland folk.

Strikta gränser för partiell arbetsförmåga 

Elina är bara en av hundratusentals personer i Finland med partiell arbetsförmåga. Uppskattningarna varierar mellan 300 000 och 600 000. Ungefär en femtedel av de partiellt arbetsföra är under 35 år.

Partiell arbetsförmåga kan bero på till exempel olycksrelaterade eller medfödda skador eller funktionsnedsättningar, fysiska sjukdomar, neuropsykiatriska störningar, missbruksproblem, psykisk ohälsa eller traumatisk bakgrund.

Det formella beslutet om partiell arbetsförmåga grundar sig i stor utsträckning på ett läkarutlåtande.

– Det behövs gränser för hur man definierar partiell arbetsförmåga, men nu är gränserna för snäva. Vårt system är rätt blint för att samma person kan ha många olika problem. En kronisk knäskada, en neuropsykiatrisk störning och en psykisk utmaning på grund av en traumatisk bakgrund uppfyller kanske inte var för sig kriterierna för partiell arbetsförmåga, men tillsammans kan kriterierna uppfyllas. I nuläget tittar läkarna dock inte på helheten, säger Marleena Hiltunen som är arbetslivsexpert och arbetstränare på det samhälleliga företaget Hoivatie.

Hoivatie ordnar skräddarsydd träning för arbetslösa arbetssökande som har haft svårt att få jobb. Företaget hjälpte också Elina att hitta sitt första jobb.

Hiltunen betonar att den partiella arbetsförmågan inte är konstant. En och samma person kan vara helt arbetsoförmögen i en arbetsuppgift och helt arbetsför i en annan. Likaså varierar arbetsförmågan i olika skeden av livet. Den som till exempel är partiellt arbetsför på grund av depression kan igen vara helt arbetsför efter att ha tillfrisknat.

Oron bland de unga har ökat efter riksdagsvalet

En del av de partiellt arbetsföra kan delta i arbetslivet, men tyvärr finns det många som inte kan. Det är svårare för partiellt arbetsföra att hitta sysselsättning än för andra.

– I många branscher är tyvärr stämpeln som partiellt arbetsför stark i arbetsgivarnas ögon. Det finns lite nimby-tänkande – att det är bra partiellt arbetsföra får jobb, men inte i just mitt företag, säger Marleena Hiltunen.

Att ständigt få höra "tack, men nej tack" är nedslående för unga med partiell arbetsförmåga som söker jobb. Småningom börjar man känna allt större förtvivlan och hopplöshet, depression och orkeslöshet, även om man inledningsvis skulle ha känt sig hoppfull.

Humöret hos de unga påverkas också av den offentliga debatten. Enligt Hiltunen började de unga som deltar träningen må betydligt sämre efter riksdagsvalet.

– Deras oro för morgondagen har ökat, när man nu talar om hur mycket olika människor är värda och vad man ska satsa pengarna på. På samma sätt kan de uppleva det som förolämpande och nedslående när man talar om att de arbetslösa behöver sporras. Som om de inte skulle idas. De som deltar i vår träning funderar varje dag på var de ska hitta ett jobb som de duger till, konstaterar Hiltunen.

Hiltunen försäkrar att hon också förstår arbetsgivarnas rädsla. Om arbetstagaren insjuknar uppstår kostnader för arbetsgivaren. Arbetsgivarens främsta uppgift är att driva företaget och se till att verksamheten är lönsam, inte upprätthålla skyddat arbete.

– Men vi vill inte ha något skyddat arbete. Jag påstår att de partiellt arbetsföra är en lösning på arbetskraftsbristen. Arbetsgivarna borde börja tänka på ett nytt sätt vid rekryteringen. I stället för att leta efter den perfekta arbetstagaren kunde man anpassa arbetet till arbetstagaren. Partiellt arbetsföra kan klara av många uppgifter alldeles utmärkt, även om det finns vissa uppgifter som de inte klarar av, säger Hiltunen.

Stöd och uppmuntran

Också Alli Tiensuu, som är arbetskraftspolitisk expert på fackcentralen FFC, betonar att det är viktigt att anpassa arbetet om man ska kunna sysselsätta partiellt arbetsföra.

Alli Tiensuu är arbetskraftspolitisk expert på FFC.

– Det kan hända att arbetsgivarna inte alltid har den kunskap och kompetens som behövs för att anpassa arbetet. Många vet inte att de kan få stöd och hjälp med det. Stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen är ett rent ekonomiskt stöd som kan betalas till arbetsgivare som gör ändringar på arbetsplatsen, påpekar Tiensuu.

I framtiden hoppas man också att en allt frikostigare lönesubvention ska sporra arbetsgivare att anställa partiellt arbetsföra. Stödet som beviljas på grund av skada eller sjukdom stiger i juli till 70 procent av lönekostnaderna.

Stödet är tidsbegränsat, men det kan förlängas enligt prövning om arbetstagarens skada eller sjukdom fortfarande påverkar arbetsförmågan.

– De arbetsgivare som har anställt partiellt arbetsföra har bedömt att det handlar om personer med hög arbetsmotivation. Det verkar som om arbetsgivarnas attityder har blivit alltmer positiva under den senaste tiden, säger Tiensuu.

Förutom de olika stöden betonar Alli Tiensuu vikten av rehabilitering och träning för partiellt arbetsföra.

Elinas lyckade jobbsökning är ett bra exempel på träningens kraft. I den skräddarsydda träningen som Hoivatie ordnar i Helsingfors deltar varje år tiotals unga som är partiellt arbetsföra. Tjänsten finansieras av Helsingfors stad.

Enligt Marleena Hiltunen utgår träningen alltid från de ungas individuella behov. Först får de unga fundera över sina egna resurser, förmågor och intressen. Många behöver hjälp med den konkreta jobbsökningen, såsom att leta efter jobb och skriva arbetsansökningar.

– Mycket av det här arbetet handlar också om att stärka de ungas självkänsla och yrkesidentitet. Arbetstränarnas uppgift är att tro på sina klienter också när klienterna inte längre tror på sig själva, säger Hiltunen.

Inom arbetsträning är det vanligt att stödet upphör när klienterna får en arbets- eller studieplats. I Hoivaties skräddarsydda träning fortsätter stödet längre. Arbetstränaren finns där som stöd också när jobbet visar sig vara tyngre än man har föreställt sig och orken tryter.

– Då kommer vi till hjälp och diskuterar hur man kunde utforma arbetet så att den unga personen orkar fortsätta jobba. Vi har uppnått goda resultat på det här sättet.

En del av dem som har deltagit i träningen har fått jobb och en del har börjat studera. Vissa har fått fortsätta till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller till en utredning av arbetsförmågan.

– Steg för steg tar vi oss mot arbetslivet. Vissa måste gå en längre väg än andra. Ett steg kan också vara att man måste rehabilitera sig först. Då kan man fundera på jobbsökningen om ett eller två år, konstaterar hon.

Anu Vallinkoski
(översättning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.