Utredning: Förberedande arbete beaktas inte när man beräknar hur mycket tid som behövs för att utföra arbetsuppgifter 

Det är vanligt att den tid som går till sådant förberedande arbete som gör det möjligt att genomföra det egentliga arbetet inte räknas med i arbetstiden. Det kom fram när fackcentralen FFC utredde orsakerna till att arbetstagarna upplever att de inte kan göra sitt jobb så bra och omsorgsfullt som de vill.
10.05. 15:35
FFC
Mer än var fjärde arbetstagare inom FFC:s branscher upplever att de inte kan göra sitt jobb så bra och omsorgsfullt som de vill. Foto: Marjaana Malkamäki / FFC

I samband med FFC:s senaste arbetslivsbarometer (på finska) svarade 29 procent av arbetstagarna att de inte hinner göra sitt jobb så bra och omsorgsfullt som de vill. Därför valdes tio personer som jobbar inom olika branscher till en fördjupande undersökning (på finska), där man analyserade orsakerna till att känslan uppstår och försökte hitta sätt att lösa problemet.

– Flera av de tillfrågade berättade att det inte är möjligt att utföra det arbete som ”omger” det egentliga arbetet under arbetstid. Det leder till att arbetstagarna upplever att de inte har tillräckligt med tid för sitt arbete, att kvaliteten på arbetet blir lidande eller att arbetet inte värdesätts, säger Juha Antila som är utvecklingschef på fackcentralen FFC.

Enligt forskaren Mikko Kesä som gjorde utredningen, innehåller jobbet – utöver det egentliga arbetet – ofta extraarbete, kompletterande arbete och metaarbete. Extra arbete är sådant som bara måste göras, men som det inte alltid går att förutse eller reservera tid för. Kompletterande arbete är sådant arbete som arbetsgivaren slår fast och åtminstone delvis beaktar, till exempel rapportering eller att man måste röra sig från en plats till en annan. Men framför allt metaarbete är sådant som arbetstagaren upplever att är viktigt för att jobbet ska lyckas, men som arbetsgivaren inte ser som en del av jobbet. Det handlar till exempel om att lära sig nya saker, planera jobbet och öva.

Många upplever att ledningen förstår allt mindre om hela arbetsbilden. Det som är synligt för ledningen är det arbete som kan definieras och mätas.

Juha Antila är utvecklingschef på FFC.

– Problemet verkar växa i takt med att arbetet blir mer komplext och ledningen mer avlägsen. När jobbet leds på avstånd måste jobbet övervakas med hjälp av olika verktyg och metoder som leder till mer kompletterande arbete och gör metaarbetet allt mindre synligt. Båda de här faktorerna gör att arbetstagarna upplever allt mer otillräcklighet och brådska, sammanfattar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

Han betonar att det inte handlar om att ledningen och arbetstagarna skulle ha helt olika syn på arbetet. De arbetstagare som intervjuades för utredningen hade mål som låg i linje med arbetsgivarens mål: De eftersträvade kvalitet, fungerande och effektiva processer samt i synnerhet nöjda kunder.

– Problemet är att arbetstagarna upplever att arbetsgivaren inte förstår de krav som jobbet ställer. Jobbet kräver förberedelser och att man lär sig nya saker, men samtidigt har kravet på inbesparingar och den allt hårdare konkurrensen lett till att arbetet effektiveras och dimensioneras så strikt som möjligt. När arbetstagarna inte har tid att förbereda jobbet eller utföra uppgifterna på rätt sätt, känner de att de inte kan uppnå den kvalitet de själva tycker är lämplig eller korrekt, säger Antila.

För rapporten intervjuades arbetstagare inom olika branscher, men i arbetslivsbarometern var det framför allt kvinnor inom den privata servicebranschen och den offentliga sektorn som upplevde att de inte kan göra sitt jobb så bra som de vill. FFC kommer att genomföra en ytterligare undersökning bland de här grupperna under hösten. 

Också ur arbetsgivarnas och samhällets synvinkel är det viktigt att göra något åt att arbetstagarna upplever att de inte kan göra sitt jobb så bra och noggrant som de vill är. Enligt FFC:s arbetslivsbarometer är personer som har den här känslan sjuka mer än genomsnittet och det är också vanligare att de har jobbat trots att de är sjuka. Saken har sannolikt också en betydande inverkan på produktiviteten i arbetet och på målet att förlänga tiden i arbetslivet.

FFC betonar att fokus för arbetet med att utveckla verksamheten på arbetsplatsen måste ändras. I stället för utvecklingsarbetet görs som expertjobb borde man införa en mer inkluderande utveckling där man utgår från personalen.

– Fokus borde ligga på att utveckla det egentliga arbetet och metaarbetet så att arbetstagarna verkligen upplever att de kan påverka de frågor som berör dem. Dessutom borde man kunna göra en kritisk bedömning av nyttan med allt kompletterande arbete, till exempel vad det innebär för produktiviteten och arbetseffektiviteten. Man måste våga avstå från onödigt arbete utan att ledningen upplever det som en prestigeförlust, säger Juha Antila från FFC.

Citat ur intervjuerna

De som fattar besluten finns på för långt avstånd från fältet och fältets behov. De känner inte längre till vardagen för arbetstagarna och kunderna. Det finns säkert en uppriktig tanke bakom utvecklingsarbetet, men informationssystemen motsvarar inte de behov som finns på fältet. Jag vill tro att alla har en god avsikt, men man genomför utvecklingen på ett dåligt sätt och situationsbilden är dålig.

Kirsi, applikationsspecialist

Du måste hela tiden upprätthålla din prestationsförmåga för att spela så bra som möjligt. Det här vet alla musiker, men andra känner inte nödvändigtvis till det. Inom administrationen förstår de inte att en professionell musiker kan jämföras med en toppidrottare. Musiker ges inte den möjlighet att öva som krävs med tanke åpå den egentliga arbetsprestationen.

Pekka, yrkesmusiker

Det har kommit besked om att verksamheten borde effektiveras och att jobbet borde utföras av färre människor. Till sjukskötarjobbet har man utvecklat en massa extra jobb som i sig inte är onödiga. Problemet är bara att man inte har tagit hänsyn till att de sakerna också tar tid. På sjukhuset lovade de att man får introduktion i arbetsuppgifterna, men i praktiken måste man göra allt det här på sin egen tid. I jobbet som flygvärdinna blir flygtiden kortare när det råder goda vindförhållanden. Då blir det bråttom, för när arbetsuppgifterna har planerats har man räknat med normal flygtid.

Susanna, flygvärdinna och sjukskötare

Vid företaget talade de om jobbet ska göras ”tillräckligt bra”, och under de fyra år jag jobbade där försökte jag förstå vad det betyder. Jag blev ändå aldrig tillräckligt bra på det här. Att jag inte fick göra mitt jobb bra kändes väldigt slitande. När jag själv visste att arbetsresultatet inte var prima, skämdes jag över att behöva säga till kunden att jobbet var klart och sedan vänta i spänning för att se om kunden skulle märka hur det egentligen låg till. Tidigare har jag också städat och då räknade de redan under introduktionen upp alla de arbetsuppgifter man inte får göra för att tiden inte räcker till.

Mira, renoveringsarbetare

I mitt jobb var jag tvungen att dela ut post som var försorterad automatiskt. Det har lett till större problem, orsakat extra jobb inom utdelningen och lett till att jag känner att jag inte har tid att göra mitt jobb så bra och omsorgsfullt som jag skulle vilja. Man var tvungen att kunna plocka ihop post under de förhållanden som råder utomhus och alltid utreda försändelserna på nytt. Maskinen kände inte igen alla situationer, till exempel vem som hade flyttat. Man räknar alltid med att det jobb som utförs av en maskin är felfritt och därför reserverar man inte tid för det mänskliga arbete som krävs för att åtgärda de fel som maskinen har gjort.

Juha, postarbetare

Bekanta dig med hela rapporten (på finska).

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.