Skillnader i hur kandidaterna ser på arbetslöshetsskyddet, arbetstiden och strejkrätten – FFC ordnade två svenskspråkiga valdebatter inför riksdagsvalet

Det finns skillnader i hur kandidaterna och partierna ser på aktuella arbetslivsfrågor. Det visade de två svenskspråkiga valdebatter som fackcentralen FFC ordnade inför riksdagsvalet. I debatterna deltog representanter för Vänsterförbundet, Socialdemokraterna, De gröna och Svenska folkpartiet.
09.04. 10:10
LÖNTAGAREN
I debatten i Vasa deltog Christoffer Ingo (SFP), Lisen Sundqvist (VF), Laura Ala-Kokko (Gröna) och Viktor Kock (SDP). Foto: Jonny Smeds

De två valdebatterna hölls i samband med FFC:s tvärfackliga kurser i Åbo och Vasa, och i debatterna deltog lokala riksdagskandidater. Du kan läsa mer om kandidaterna i den intilliggande faktarutan.

Alla partier som deltog i debatterna har suttit i oppositionen de senaste fyra åren, och därför var det ingen överraskning att kandidaterna kritiserade regeringens politik. Regeringen har under Centerns och Samlingspartiets ledning gått hårt åt arbetstagarna – och speciellt drabbade är lågavlönade och kvinnodominerade branscher.

Aktiveringsmodellen har lett till att arbetslöshetsdagpenningen skärs ner om inte de arbetslösa uppfyller vissa krav. Debattdeltagarna var överens om att modellen i sin nuvarande form är dålig, men Christoffer Ingo från SFP var inte beredd att helt avskaffa modellen. I stället ville han förbättra den.

– Tanken var god – man ville att fler människor ska få jobb. Men regeringen gav bara piska och ingen morot. Jag tycker att båda behövs. Danmark har ett bra system där arbetslöshetsskyddet är starkt i början, men sedan minskar snabbt, sa Ingo.

Största delen av SFP:s sittande riksdagsledamöter röstade också blankt när riksdagen tog ställning till medborgarinitiativet om att skrota aktiveringsmodellen, som undertecknades av 140 944 personer för ett drygt år sedan.

Flera av kandidaterna påpekade ändå att arbetslöshetsskyddet är alltför byråkratiskt och borde förenklas. Laura Ala-Kokko från De gröna och Lisen Sundqvist från Vänsterförbundet ansåg att en basinkomst skulle vara bättre.

– Nu måste man använda all sin energi till att göra det som systemet kräver. Det är bättre om man kan använda den energin till att hitta arbete, sa Ala-Kokko.

Kyösti Kurvinen från SDP:s förespråkade den modell till förenklat socialskydd som hans eget parti har tagit fram, en så kallade allmäntrygghet.

– Det viktiga är att man aldrig ska bli bestraffad för att man gör något, till exempel jobbar eller studerar. I stället ska man bli belönad, sa Kurvinen.

Viktor Kock från SDP påpekade att alla arbetslösa borde få individuell handledning vid TE-byråerna. Han berättade också om sina erfarenheter när blev arbetslös efter att fabriken där han jobbade lades ner.

– Aktiveringsmodellen bygger på högerns mantra om att arbetslösa är lata. Av de hundra människor jag talade med var det ingen som ville bli eller förbli arbetslös.

I Åbo debatterade Kyösti Kurvinen (SDP), Jaakko Lindfors (VF), Ulla Achrén (SFP) och Johanna Niemi (Gröna). Foto: Jonny Smeds

Olika åsikter om arbetstiden

Kandidaterna som deltog i valdebatterna motsatte sig också konkurrenskraftsavtalet. Avtalet ingicks av organisationerna på arbetsmarknaden efter att regeringen hade hotat med så kallade tvångslagar, som skulle ha lett till betydligt större försämringar. I konkurrenskraftsavtalet förlängdes arbetstiden med 24 timmar per år och semesterpenningen för anställda inom den offentliga sektorn skars ner med 30 procent i tre år.

Kandidaterna var eniga om att konkurrenskraftsavtalet har varit orättvist eftersom det har drabbat den lågavlönade, kvinnodominerade offentliga sektorn hårdast. SFP:s Ulla Achrén tonade ändå ner betydelsen av arbetstidsförlängningen.

– Konkurrenskraftsavtalet är väldigt orättvist. Men arbetstimmarna har ingen betydelse jämfört med semesterersättningen som togs bort. Jag tycker att arbetstidsförlängningen är en liten sak, sa Achrén.

Jaakko Lindfors från Vänsterförbundet ansåg däremot att det är helt fel att förlänga arbetstiden.

– I stället borde man ordna försök där man förkortar arbetstiden till sex timmar med samma lön som i dag, sa Lindfors och påpekade att motsvarande försök har gjorts på vissa arbetsplatser i Sverige.

Ingen ville göra det lättare att säga upp arbetstagare

Alla kandidater som deltog i debatterna var överens om att det inte finns anledning att göra det lättare att säga upp arbetstagare. Regeringens försök att försämra anställningstryggheten för unga och personer som jobbar på små företag fick kritik av kandidaterna, eftersom det skulle ha försatt arbetstagarna i en ojämlik situation.

Viktor Kock från SDP betonade att i synnerhet det kollektiva anställningsskyddet är väldigt svagt i Finland.

– Man kan säga upp arbetstagare av ekonomiska orsaker utan att egentligen ha några ekonomiska orsaker. I Tyskland är det däremot nästan omöjligt att kollektivt säga upp arbetstagare om företaget går med vinst, sa Kock.

Christoffer Ingo från SFP och Laura Ala-Kokko från De gröna konstaterade ändå att byråkratin kan vara komplicerad och efterlyste därför mer stöd åt företagare i personalfrågor.

Johanna Niemi från De gröna lyfte fram behovet av bättre regler för återanställande av uppsagda arbetstagare. Hon betonade också att arbetsgivarna ska ha större skyldighet att utbilda sin personal så att den inte behöver sägas upp när arbetsuppgifterna förändras.

Också SDP:s Kyösti Kurvinen påpekade att det behövs mer utbildning – både i arbetslivet och genast när man blir arbetslös.

– För varje dag man är arbetslös blir det svårare att få jobb. Därför är det otroligt viktigt att insatserna kommer direkt. Helst ska de komma redan dagen efter att du har fått höra att du blir arbetslös.

Alla deltagare i valdebatterna försvarade strejkrätten när det gäller arbetskonflikter, men Christoffer Ingo sa att han vill begränsa rätten till politiska strejker på arbetstid till två timmar.

– Man måste få säga sin åsikt, men jag tycker inte att man får sätta hela exportindustrin på fall för att regeringen för en dålig politik, sa Christoffer Ingo.

Jonny Smeds

Läs vilka frågor fackcentralen FFC lyfter fram inför riksdagsvalet

Se också vår video med svenskspråkiga medlemmar i FFC-förbunden: Vi vill ha en riksdag som jobbar för ett bättre arbetsliv

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.